Jag vet på vem jag tror

Jo, jag kan multiplikationstabellen efter att jag lärt mig den i skolan och ser att den fungerar – faktiskt. Det är lite sublimare med frälsningen, men snarlikt.

Det är många som strider om människors uppmärksamhet i dag. All reklam för olika produkter vill intressera oss för det vi inte kan leva utan. Olika intressen vill leda oss och våra tankar? De flesta är besläktat med materialismens lockelser. Men nu är det ju faktiskt så att människan inte kan leva bara av det, utan behöver allt som utgår från Herrens mun, står det. Det kan vi inte leva utan.

Om vi för ett ögonblick skulle glömma alla andra lockelser och bara tänka på varför vi alls lever. Då kanske vi kommer fram till det som Paulus skriver:

”Han har frälst oss och kallat oss med en helig kallelse, inte på grund av våra gärningar utan genom sitt beslut och sin nåd som han har gett oss i Kristus Jesus från evighet. Nu har hans nåd blivit uppenbarad, när vår Frälsare Kristus Jesus har trätt fram. Han har gjort slut på döden och fört fram liv och odödlighet i ljuset genom evangeliet.

Det är därför jag får lida allt detta. Men jag skäms inte, för jag vet vem jag tror på, och jag är övertygad om att han har makt att fram till den dagen bevara det som anförtrotts mig. Som mönster för en sund förkunnelse ska du ha de ord som du har hört av mig, i tro och kärlek i Kristus Jesus. Bevara det goda som anförtrotts dig genom den helige Ande som bor i oss.”(2 Tim. 9-14).

På den dagen, skall det ske säger Herren själv om olika händelser som skall ske. En sådan händelse är att Jesus skall komma tillbaka, och:

På den dagen skall han stå med sina fötter på Oljeberget, mitt emot Jerusalem, österut. Och Oljeberget skall delas mitt itu, från öster till väster, till en mycket stor dal genom att ena hälften av berget viker undan mot norr och andra hälften mot söder.

Om någon hör mina ord och inte håller dem, så dömer inte jag honom, för jag har inte kommit för att döma världen utan för att frälsa världen. Den som förkastar mig och inte tar emot mina ord har en domare över sig: det ord som jag har talat ska döma honom på den yttersta dagen. Jag har inte talat av mig själv, utan Fadern som har sänt mig har befallt mig vad jag ska säga och tala. Och jag vet att hans befallning är evigt liv. Det jag talar, talar jag därför så som Fadern har sagt mig.”

Som du förstår är det allvarligt att förkasta Jesus och hans erbjudande om nåd. Det är ingen människa som skall döma, ingen pastor, inget annat än dina egna ord.

Låt livet börja med att bränna det gamla, in med det nya, och få en ny, lång sommar.

 
 
 

Är Gud trovärdig?

– eller skall vi tro mer på människan

Ägnar vi oss åt ett spel för galleriet i livsstilsfrågor lever vi farligt. Vi kan bli frestade att godkänna det som Gud inte godkänner för att framstå som barmhärtiga och kärleksfulla i människors ögon. Det är ju faktiskt vad som sker i dag. Och finns det fler frågor där människan kan överpröva Gud och ifrågasätta vad han sagt. Det började i Eden där ormen ifrågasatte, ”skulle Gud sagt det?” Och Eva föll. Och Adam föll. Det är ofta människans ifrågasättande som öppnar för synden. Det gjorde det då, och det gör det i dag.

Är Gud trovärdig? Och är han trovärdig i allt?  Kan vi med hans ord framför oss tro att i vissa fall har människan rätt och Gud fel? Att viktiga lärofrågor reduceras till att bli en fråga om hur vi människor väljer att tolka och ifrågasätta skriften?

Ett sådant ifrågasättande gäller Gud själv när han säger att han är skaparen. Människan i form av vetenskapen säger att det har han visst inte gjort men vi vet inte hur det gick till – än. Det gör Gud till en lögnare. Det är säkert en kardinalsynd som har andra synder i släptåg. Finns inte Gud finns naturligtvis ingen dom heller. Vi skall inte heller förvånas över att det finns de som bekänner sig som kristna och troende på Bibeln, (åtminstone delvis) som sällar sig till den ifrågasättande skaran.

Paulus skrev om att förvränga sanningen:

”Ja, bland er själva ska män träda fram som förvränger sanningen för att dra över lärjungarna på sin sida. Var därför vakna och kom ihåg att jag i tre års tid, natt och dag, aldrig har slutat förmana var och en av er under tårar.” (Apg 20).

De som på olika sätt ifrågasätter Gud får många problem med argumentationen. Eftersom man inte klarar det, angriper man på olika sätt budbäraren i stället. Man förstår inte Gud och hur hans kärlek är beskaffad, därför blir det på detta område angreppet sker. Den som hävdar Gud och hans trovärdighet är kärlekslösa, obarmhärtiga och egentligen människofientliga. Och det värsta, han gör sig till domare också, säger man.

Många ska följa dem i deras lössläppthet, och för deras skull kommer sanningens väg att bli hånad. I sin girighet kommer de att utnyttja er med hjälp av falska argument. Men domen över dem är verksam sedan länge, och deras undergång sover inte. (2 Petr 2:3)

Den som medvetet syndar och därmed gör Gud till en lögnare, tror jag kommer att få det tufft när en dag domen faller, enligt ovan.

Men det finns också andra typer av synd. Det finns de som kämpar med olika frestelser och ibland faller. Gud är barmhärtig. Ingen kan älska som han. Han vill ingen syndares död. Men det finns synder som leder till döden.

”Jag är livets bröd. Den som kommer till mig ska aldrig hungra, och den som tror på mig ska aldrig någonsin törsta”, sade Jesus.

– och se, det var mycket gott

Universum är fullt av ordning och struktur på många olika nivåer. Himlakropparna själva är sorterade i solsystem, galaxer, hopar av galaxer och till och med hopar av hopar av galaxer. Nere på den submikroskopiska nivån finns struktur bland elementarpartiklar, atomer och molekyler. Det biologiska livet är så fullt av ordning att man baxnar.
Många olika sorters proteiner bygger upp celler som bildar vävnader som formar organ som bildar organismer. Trots naturens strävan mot nedbrytning finns alltså dessa strukturer på alla nivåer, allt från elementarpartiklar till galaxsystem. (struktur betecknar en bestående ordning av större omfattning)

Detta måste betyda att någon med mycket stor intelligens under historisk tid satt samman dessa strukturer. Bibeln berättar att det var Gud som gjorde detta och han gjorde det under en skapelsevecka. Den beskrivs i Bibelns första kapitel som avslutas med att allt var mycket gott.

Det och mycket annat kan man läsa i en skrift, I begynnelsen… av Anders Gerdeborn som går att ladda hem från www.gardeborn.se.

 

Om man avvisar Guds skapelse av världen måste man förklara uppkomsten på annat sätt. Ett sammanfattande namn på den filosofi som försöker göra detta är evolutionismen som på allt sätt försöker ersätta Guds tankar med egna. Man jobbar hårt, men förgäves. Vi kan tryggt falla tillbaka på Gud och hans löften.

När vi tänker på vilken stor Gud vi har, vilken framtid som väntar har vi anledning fatta nytt mod,

”Han har frälst oss från mörkrets välde och fört oss in i sin älskade Sons rike. I honom är vi friköpta och har förlåtelse för våra synder.
Han är den osynlige Gudens avbild, förstfödd före allt skapat, för i honom skapades allt i himlen och på jorden: synligt och osynligt, tronfurstar och herradömen, härskare och makter – allt är skapat genom honom och till honom. Han är till före allt, och allt hålls samman genom honom….

Också ni, som en gång var främmande och fientliga till sinnet genom era onda gärningar, också er har han nu försonat med sig genom att lida döden i sin jordiska kropp. Han vill föra fram er heliga, fläckfria och oantastliga inför honom, om ni verkligen står fasta och grundade i tron och inte låter er rubbas från hoppet i det evangelium som ni har hört och som har predikats för allt skapat under himlen och som jag, Paulus, har blivit satt att tjäna.”(Koll 1 13)

 

 

Varde ljus

I begynnelsen. . . börjar bibelns berättelse.

Anders Gärdeborn har gett oss intressant information om hur historien fortsatt och hur somliga tror att det har gått av sig själv, utan hjälp av Gud. Hans lilla skrift med samma namn ger oss en inblick i hur dåligt underbyggd evolutionsteorin ändå är, samtidigt som argumenten för Guds inflytande manifesteras.

Skriften kan beställas genom  www.gardeborn.seHäftet avslutas med frågan:

Hur ser framtiden ut?

Hoppet om härligheten

Jag menar att den här tidens lidanden inte kan jämföras med den härlighet som ska uppenbaras och bli vår. Själva skapelsen väntar och längtar efter att Guds barn ska uppenbaras. Skapelsen har ju blivit lagd under förgängelsen, inte av egen vilja utan genom honom som lade den därunder. Ändå finns det hopp om att även skapelsen ska befrias från sitt slaveri under förgängelsen och nå fram till Guds barns härliga frihet .
Vi vet att hela skapelsen gemensamt fortfarande suckar och våndas . (Rom 8:20-22)

Inte bara människan utan hela naturen ligger under den förgängelse som synden dragit över världen. Hela skapelsen, och inte bara Guds barn, kommer dock att befrias från detta, en händelse som ännu ligger i framtiden. Gud besökte jorden för 2000 år sedan och han kommer att göra det igen för att återupprätta sin skapelse. Kristna väntar på att Gud skall etablera nya himlar och en ny jord. Skapelsen skall återupprättas och i den nya skapelsen kommer rättfärdighet att bo. Men då Jesus återvänder till jordenför att bygga upp sin nya skapelse kommer han tyvärr att finna samma förhållanden som rådde före syndafloden och som var orsak till att den drabbade jorden:

Så som det var under Noas dagar, så ska det vara när Människosonen kommer. Under dagarna före floden åt de och drack, de gifte sig och blev bortgifta ända till den dag då Noa gick in i arken, och de visste ingenting förrän floden kom och ryckte bort dem alla. Så ska det bli när Människosonen kommer. (Matt 24:37-39)

På samma sätt som floden ryckte bort människor under Noas dagar kommer människor att bli undanryckta då människosonen, Jesus, återkommer till jorden. Det finns en orsak till att han inte gjort det ännu, trots ondskan i världen:

Herren dröjer inte med att uppfylla sitt löfte, så som en del menar. Nej, han har tålamod med er, eftersom han inte vill att någon ska gå förlorad utan att alla ska få tid att omvända sig. (2 Petr 3:9)

Låt oss därför lära av historien, glädjas över Guds långmod och aldrig glömma löftet:

Så finns nu ingen fördömelse för dem som är i Kristus Jesus. (Rom 8:1)

Man måste lyda Gud mer än människor

Då svarade Petrus och apostlarna: ”Man måste lyda Gud mer än människor. Våra fäders Gud har uppväckt Jesus, som ni hängde upp på trä och dödade. Honom har Gud upphöjt till sin högra sida som furste och frälsare för att ge Israel omvändelse och syndernas förlåtelse. Vi är vittnen till detta, vi och den helige Ande som Gud har gett till dem som lyder honom.” (Apg 5:29)

Det pågår en debatt i dag om homosexuellas förhållande till Guds ord. Guds ords auktoritet ifrågasätts, även bland kristna människor. Apostlarna tillsammans med  Petrus var på sin tid också ansatta av människor som inte ville höra om Jesus. Då, som nu, blev budskapet om räddning från synden hånad. Det finns många synder en människa behöver lämna, homosexualitet är en.

Finns det ett budskap till människan att hon kan leva kvar med sin synd, att Jesus tog all hennes synd, och nu går livet vidare som vanligt? Finns det ett sådant evangelium? Vissa gör ett sådant eget evangelium genom att förneka att det finns synd. Och skulle den mot förmodan finnas, så gäller det inte just denna synd. När sedan kristna män och kvinnor berättar för dem att Gud inte accepterar den synden heller, att det finns räddning för ALLA synder, anklagas de för att vara dömande och lida brist på kärlek. Jag tror tvärt om att det behövs kärlek för att i ett upprört hav gå fram till relingen och kasta ut frälsarkransen. Svaret blir ibland, jag behöver inte Gud, jag kan simma själv.

Obesvarad kärlek är tragisk. Varken Gud eller människan vill sitta för sig själv och älska. Han visar sin kärlek genom att han gav oss sin son för att försona människan med sig själv. Han skrev tom kontrakt (förbund) med henne. Hur kan då människan reagera på Gud kärleksförklaring? Det enklaste är väl att acceptera kontraktet, det gäller ju två parter, den enskilda människan och Gud. Överge din synd och jag skall benåda dig, säger Gud. Är det förhandlingsbart?

Om vi säger att vi inte har synd, bedrar vi oss själva och sanningen finns inte i oss. Om vi bekänner våra synder, är han trofast och rättfärdig så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet. Om vi säger att vi inte har syndat, gör vi honom till en lögnare och hans ord finns inte i oss.(1Joh 1:6)
Ditt ord är mina fötters lykta och ett ljus på min stig.   (Ps 119:105)

Israels röst i FN

Israels FN-ambassadörs avslutning av sitt FN-tal:

Det första EU-land som officiellt erkänt en palestinsk stat är Sverige. Man undrar varför den svenska regeringen var så angelägen om att ta detta steg. Beträffande konflikter i vår region uppmanar den svenska regeringen till direkta förhandlingar mellan parterna – men för palestinierna, vilken överraskning, rullar de ut den röda mattan. Statssekreterare Söder kanske tror att hon är här för att fira sin regerings s.k. historiska erkännande men i realiteten är det inget annat än ett historiskt misstag.

Den svenska regeringen kanske har Nobelprisceremonin men det är inget nobelt med deras cyniska politiska kampanj för att blidka araberna för att få en plats i Säkerhetsrådet. Nationer och Säkerhetsrådet borde ha vett, känsla och förnuft.

Den svenska regeringen har inte visat vett, inget förnuft och ingen känslighet

Israel har lärt sig den hårda vägen. Att lyssna på det internationella samfundet kan få ödesdigra konsekvenser. 2005 drog vi oss tillbaka från varje bosättning och evakuerade varje medborgare från Gazaremsan. Gav detta oss fred? Nej inte alls. Det la grunden för Iran att skicka sin terroristrepresentant att etablera ett terrorfäste på vår tröskel. Jag kan försäkra er att vi inte kommer att göra samma misstag igen. När det kommer till vår säkerhet kan vi inte lita på andra – Israel måste kunna försvara sig självt.
Inget kan ändra den enkla sanningen att Israel är vårt hem och Jerusalem är vår eviga huvudstad. Vi erkänner att Jerusalem också har en särskild betydelse för andra trossamfund. Under israelisk suveränitet kan alla människor, och jag upprepar, alla människor, oavsett religion och nationalitet, besöka stadens heliga platser. Och vi har för avsikt att fortsätta med detta. De enda som försöker ändra status quo på Tempelberget är de palestinska ledarna. President Abbas säger till sitt folk att judarna smutsar ner Tempelberget och uppmanar palestinier att neka judar tillträde.

Man behöver inte vara katolik för att besöka Vatikanen, man behöver inte vara jude för att besöka Klagomuren men en del palestinier skulle vilja att endast muslimer kan besöka Tempelberget.

Ingen annan vill ha fred mer än Israel. Ingen behöver förklara fredens betydelse för föräldrar som har skickat sina barn för att försvara sitt hemland. Det israeliska folket har spillt för många tårar och begravt för många söner och döttrar. Vi är redo för fred men vi kan inte vara naiva. Israels säkerhet är av största vikt. Bara ett starkt och säkert Israel kan uppnå en omfattande fred.

När vi kom till FN-byggnaden passerade vi 193 medlemsländers flaggor. Om ni tar er tid att räkna kommer ni att upptäcka att det finns 15 flaggor med en halvmåne och 25 flaggor med ett kors. Och sedan finns det en flagga med den judiska Davidstjärnan. Bland alla nationer i världen finns det en stat – bara en liten nation för det judiska folket.

Och för vissa är det en för mycket.

När jag står framför er idag påminns jag om alla dessa år när det judiska folket betalade för världens ignorans och likgiltighet i blod. Dessa dagar är över. Vi kommer aldrig att be om ursäkt för att vi är ett fritt och självständigt folk i en suverän stat. Och vi kommer aldrig att be om ursäkt för att vi försvarar oss själva. Ni, medlemmar i det internationella samfundet, ni har ett val.

Ni kan erkänna Israel som det judiska folkets stat eller tillåta det palestinska ledarskapet att förneka vår historia utan konsekvenser.

Ni kan öppet proklamera det s k ”kravet att återvända” eller ni kan tillåta att detta krav förblir det största hindret för ett fredsavtal.

Ni kan arbeta för att få ett slut på palestinsk uppvigling eller stå vid sidan när hat och extremism tar fäste för kommande generationer.

Ni kan för tidigt erkänna en palestinsk stat eller ni kan uppmuntra den Palestinska myndigheten att bryta sin pakt med Hamas och återkomma till direkta förhandlingar.

Valet är ert. Ni kan fortsätta att styra palestinierna ur kurs eller bereda vägen för en riktig och varaktig fred.

Israels röst i FN

Jag tycker det finns anledning påminna om Israels kamp mot ovänligt sinnade nationer, på olika fronter.

(Att ett sådant tal ska behöva hållas är ett underkännande av all anständighet)

Jag står inför er för att tala sanning, började ambassadör Ron Proser:  
Av de minst 300 miljoner araber i Mellanöstern och Nordafrika, är färre än en halv procent riktigt fria – och dessa är medborgare i Israel. Israeliska araber är bland de mest utbildade araberna i världen. De är läkare och kirurger, de väljs in i vårt parlament och de är domare i Högsta domstolen. Miljoner män och kvinnor i Mellanöstern skulle välkomna sådana tillfällen och denna frihet.

Men ändå – nation efter nation kommer att stå på detta podium idag och kritisera Israel – den lilla demokratiska ön i en region som är plågad av tyranni och förtryck. Vår konflikt har aldrig handlat om etableringen av en palestinsk stat. Det har alltid handlat om den judiska statens existens.

För 67 år sedan, den 29 november, röstade FN för en delning av landet i en judisk och en arabisk stat. Enkelt! Judarna sa ja. Araberna sa nej. Och de sa inte bara nej, Egypten, Jordanien, Syrien, Irak, Saudiarabien och Libanon startade ett förintelsekrig mot den nya staten. Detta är den historiska sanningen som araberna försöker att förvanska. Enligt FN har 700 000 palestinier förskjutits i det krig som initierades av dem själva. Samtidigt tvingades 850 000 judar att fly från arabländerna.

Varför har FN 67 år senare, helt glömt bort att judarna förskjutits medan förskjutningen av palestinierna är ämnet för en årlig debatt? Skillnaden är att Israel gjort sitt bästa för att integrera de judiska flyktingarna. Araberna har gjort tvärtom. Om ni verkligen brydde er om det palestinska folkets öde så borde det ha funnits en, bara en, resolution som tar itu med de tusentals palestinier som dödas i Syrien. Och om ni verkligen brydde er om palestinierna så borde det finnas åtminstone en resolution mot hur palestinierna behandlas i de libanesiska flyktinglägren.

Jag hör ofta att europeiska ledare säger att Israel har rätt att existera inom säkra gränser. Det är mycket bra. Men jag måste säga – det låter lika övertygande som om man står här och säger att Sverige har rätt att existera inom säkra gränser.

Vi har lärt oss den hårda vägen – att vi inte kan lita på andra – och absolut inte på Europa. Israel är trött på ihåliga löften från europeiska ledare. Det judiska folket har ett långt minne. Vi kommer aldrig glömma att ni svek oss på 40-talet och igen under Yom Kippurkriget 1973. Och ni sviker oss igen idag.

Varje europeisk regering som för tidigt röstat för ett erkännande av en palestinsk stat ger palestinierna precis vad de vill ha – en stat utan fred. Genom att ge dem en stat på en silverbricka belönar ni ensidiga aktioner och tar bort varje incitament för palestinierna att förhandla eller kompromissa eller att avstå från våld. Ni sänder ett budskap till den Palestinska myndigheten att de kan sitta i en regering med terrorister och uppvigla mot Israel utan att betala priset för det  – – To be contineue!

Vad väcker kärleken?

Kärlek kan aldrig tvingas på någon, den måste väckas. Så är det med all kärlek, också kärleken till Gud. Gud tvingar sig inte på någon människa. Inte heller Jesus gör det.

Man blir förvånad många gånger när man läser om Jesus, som när de religiösa, men skeptiska ledarna ber honom göra ett under för att övertygas. Varför gör han då inte ett stort under så de tappar hakan. Då skulle de förstå att han var Guds son. I stället säger han några ord och går sedan tyst från platsen.

Och varför valde han att bara gå till lärjungarna när ha hade uppstått? Varför gick han inte till översteprästerna?  Varför inte besöka Pilatus och Herodes också. Det hade väl varit effektfullt!  Och varför gör han inte tydligare under i dag? Det skulle säkert leda till att många fler skulle bli kristna.

Det kan man fundera över.

Jag tror att om Jesus gjort så hade han framstått som en maktmänniska, en omöjlig tanke eftersom han inte tvingar någon. Påtvingad kärlek blir en självmotsägelse. Tecknen för att Gud finns och verkar är tillräckliga för att skapa tro och gensvar.

Paulus skriver också i brevet till romarna:

”Det man kan veta om Gud är uppenbart bland dem, eftersom Gud har uppenbarat det för dem. Ända från världens skapelse syns och uppfattas hans osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomliga natur, genom de verk han har skapat.

Därför är de utan ursäkt.”

Det är vår kärlek Gud vill väcka. Det är under de förutsättningarna han vill ha gemenskap med oss. Han skall inte träta och ropa, utan locka fram tron där den är svag och bräcklig. Om du har det så kan du vara trygg. När religionen använt maktmedel och tvång för att övertyga har det alltid fått motsatt effekt. Så arbetade inte Jesus.

Vi låter profeten Jesaja tala om en kommande Jesus:

”Han skall utbreda rätten
bland hednafolken.  
Han skall inte skria eller ropa, inte låta sin röst höras på gatorna.

Ett brutet strå
skall han inte krossa, en tynande veke
skall han inte släcka. Han skall i trofasthet
utbreda rätten.” 

Den rätt som Jesaja skriver om är Guds egen rättfärdighet som Han i sin kärlek ger den som åberopar den.

Religiös konfrontation

Varje gång Israel ingick förbund på lika villkor med folken i eller omkring löfteslandet, så blev man delaktig i deras gudar. Förbund innebär ju att allt som tillhör den ene blir också den andres. Eftersom Israel slöt förbund med de folk som man skulle hålla sig avskild ifrån, så kom detta att prägla hela folkets fortsatta existens. De främmande gudarna blev orsaken till att Gud skingrade dem bland folken. Men, inte för alltid.

Hesekiel skriver:

”Så säger Herren, Herren: Jag skall samla er från folken och föra er tillbaka från de länder dit ni har blivit kringspridda, och jag skall ge er Israels land.  
När de har kommit dit, skall de skaffa bort alla avskyvärda avgudar och alla vidrigheter som finns där. Jag skall ge dem ett och samma hjärta, och en ny ande skall jag lägga i deras bröst. Jag skall ta bort stenhjärtat ur deras kropp och ge dem ett hjärta av kött, för att de skall vandra efter mina stadgar och hålla mina bud och följa dem. De skall vara mitt folk, och jag skall vara deras Gud”

Förra gången Israel kom till landet hette guden framför andra Baal. I dag möter de guden Allah. Vem är han. Är han identisk med judarnas Gud eller inte. För en sekulariserad människa är det nog ointressant, men för oss som tror, kan ju frågan vara värd att ställas. Mohammed föddes omkring 570 e Kr. och växte upp i Mekka en handelsstad med en betydande hednisk helgedom som kallades Ka´ba där det fanns en svart sten som ansågs vara helig och tillhöra Allah. Templet var en helgedom för många olika gudar. Det fanns f.ö. en uppsjö av olika heliga stenar, med olika färg, som var föremål för olika typer av dyrkan.

Om vi alls skall tro att det finns en Gud är det föga troligt att Allah och Jahve är två olika namn på samma gudom. Islam har sina verkliga rötter i den allmänt utbredda hedendomen som fanns i Kanaan när Israels folk kom dit. Det var den hedendomen som Israel fick Herrens uppdrag att rensa ut från landet, men inte gjorde.

Bl. a. förekom där barnoffer som har sin motsvarighet i den palestinska intifadan där barnen skickas fram i strid och själv stannar man hemma. Det är en palestinsk propagandatriumf när man kan filma israeliska soldater som känner sig tvungna att bekämpa dessa barn. Det ligger långt från våra västerländska värderingar att utnyttja våra barn så. Och det är på grund av att vår kultur bygger på juden- och kristendom. Det gör inte islam, därför att Allah inte är den samme som Jahve.

Om man ser islam som en främmande religion – eller ännu hellre Allah som en annan Gud än Jahve – så skall man kanske inte förvåna sig över att konflikten blir så motståndskraftig för alla mänskliga medlingsförsök. Vi talar inte bara om två olika folks önskningar att råda över samma landområde. Det är en andlig strid med Guds folk i ena vågskålen – deras fiender med andra gudar i den andra

En viktig bit i konflikten i mellanöstern är den religiösa kampen om vem som skall dyrkas på Moria berg. I dag står det en Allahs moské på den plats där Abraham var villig att offra sin son Isak. Moria berg (Oljeberget) kommer att vara i centrum ytterligare en gång när historiens Gud ingriper till sitt folks räddning.

Uppståndelsens nödvändighet

Det första vi läser om i påsktider är att Jesus blev korsfäst och han blev det för att sona våra synder. Ett viktigt omedelbart tecken på detta var att templets förlåt (draperi) som skilde det heliga, dit prästerna hade tillträde, och det allra heligaste, dit ingen fick komma, rämnade uppifrån och ända ner. Dock, en dag under året fick översteprästen tillträde till det allra heligaste med ett försoningsoffer för folkets synder.

När Jesus gav upp andan brast detta draperi, uppifrån och ända ner som Guds tecken på att nu var vägen till Gud öppen. Jesus offerdöd gjorde detta möjligt. Det betyder att vi kan komma till Gud, utan att någon präst eller annan person behöver bistå. Men om Jesus bara dött hade det varit förgäves. Men han uppstod också.

Aposteln Paulus skriver till korintierna:

Döden är uppslukad i seger. Du död, var är din seger? Du död, var är din udd? Dödens udd är synden, och syndens makt kommer av lagen. Men Gud vare tack som ger oss segern genom vår Herre Jesus Kristus”

Låt oss tänka oss dödsriket som en barriär som skiljer oss från Guds rike. Där finns ett rum som vi kallar för dödsriket. Att komma dit är inte svårt, vi skall alla dit någon gång. När draperiet rämnade öppnade Jesus en dörr på Gus sida och Jesus har lov  att ta sina vänner med sig i den passage genom dödsriket och som han kan öppna eller låsa efter behag. Är du Jesus vän följer han dig genom dödsriket. Han vet vägen, han gick den före dig.

Vad betyder det?
Han övertog din skuld i sin kropp på korset och öppnade därmed vägen till Fadern, visade sig för lärjungarna och många andra, innan han blev upptagen till himlen. Han har sagt att han skall komma igen för att avsluta räkenskapen med alla människor.

Mycket tyder på att det inte dröjer.