Motorvägen eller skogsstigen?

Kurvorna pekar neråt för kristenheten. När jag läser kristen och annan press, bloggar och tittar på utvecklingen generellt, kan man inte undgå att se trenden. Den väg som Jesus och apostlarna pekat på som ”vägen”, har för många tappat sin attraktionskraft. Kyrkorna/församlingarna har inte lyckats förmedla till samhället det innehåll som gör evangeliet attraktivt, nämligen befrielse från det som hindrar gemenskapen med Gud, synden. Inte heller ägnat så mycket kraft på att försvara och förklara den tro vi äger i Jesus. Men än är tid.

I Apg försvarar Paulus sin nyvunna tro inför dem som anklagar honom.Han hade också haft ett tidigare liv som han nu övergivit, han levde då ”Livet som Guds tjänare”, efter lagen.

Vid Gamaliels fötter blev jag grundligt undervisad i våra fäders lag, och jag var lika ivrig att tjäna Gud som ni alla är i dag. Jag förföljde den Vägen ända till döds och grep både män och kvinnor och satte dem i fängelse. Det kan översteprästen och hela Stora rådet intyga. Av dem fick jag med mig brev till bröderna i Damaskus, och jag reste dit för att gripa även dem som fanns där och föra dem till Jerusalem där de skulle få sitt straff.


När jag var på väg till Damaskus i detta ärende mötte jag Jesus som förändrade mitt liv och han säger till konungen:

Därför, kung Agrippa, har jag inte varit olydig mot den himmelska synen. Jag har predikat, först i Damaskus och sedan i Jerusalem och hela Judeen och även ute bland hedningarna, att de ska ångra sig och omvända sig till Gud och göra gärningar som hör till omvändelsen.


Han mötte mycket motstånd, förföljelse och lidanden på vägen men avslutade sitt liv med att deklarera resultatet:

Jag har kämpat den goda kampen, jag har fullbordat loppet, jag har bevarat tron. Nu väntar mig rättfärdighetens segerkrans. Den ska Herren, den rättfärdige domaren, ge mig på den dagen, och inte bara mig utan alla som älskar hans återkomst.
  (2 Tim 4:7)

Paulus gick den väg som Jesus visade honom, nådde målet och är nu framme. I hans, efterlämnade brev pekar han på mötet med Jesus på damaskusvägen som avgörandet i hans liv. Du får också tillfällen att möta Jesus, inte på samma dramatiska sätt kanske, men ändå tillräckligt för att få ett förvandlat liv och ett annat mål.

Vägen tillsamman med Jesus är inte alltid lätt och varför skulle den det. Jesus mötte tom döden för vår skull men tack vare det kan vi nå det mål som hägrar ovan där.

Prövningar vi möta få, och vi ofta ej förstå, Herrens vägar,
när Han önskar, att vi himlen skola nå.
Sina barn Han leder här, genom sorger och besvär.
Vi förstår Hans vägar bättre ovan där

1 tanke på “Motorvägen eller skogsstigen?

  1. ”Kyrkorna/församlingarna har inte lyckats förmedla till samhället det innehåll som gör evangeliet attraktivt, nämligen befrielse från det som hindrar gemenskapen med Gud, synden. Inte heller ägnat så mycket kraft på att försvara och förklara den tro vi äger i Jesus”
    När man väl förstår att Gud finns. Och när man vill lyda och följa honom. Då blir det verklighet: synden står i vägen för det som vi längtar efter, nämligen umgänge med Gud. Därför har Gud sänt Jesus… för att ta bort vår synd!
    Vi kan inte försvara eller förklara vår tro om vi tror att man inte skall prata om tro överhuvudtaget.
    Varför är det så tabubelagt att prata om tro?!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s