En av mina vänner med internationell utblick från Afrika har på sin blogg publicerat följande tankar som jag med hans tillstånd återger delar av. Det visar vilken sprängkraft som ligger i ett mångkulturellt land vars grundvärderinger är anfrätta i brist på andlig näring

Tänk dej att du är en kristen förälder med nästan vuxna tonårsbarn som är ganska likgiltiga för evangelium. Tänk dej sedan att din äldste son plötsligen börjar läsa Bibeln och gå på bibelstudier och vara aktiv i församlingen. Visst skulle du bli glad över detta! Till och med om du tyckte att din sons favoritpredikant är i extremaste laget.

Läs då följande mycket noggrannt!

Tänk dej att du är en muslimsk förälder med nästan vuxna tonårsbarn som är ganska likgiltiga för de 5 pelarna. Tänk dej sedan att din äldste son plötsligen börjar intressera sig för de heliga skrifterna och gå på madrassa och vara aktiv i moskén. Visst skulle du bli glad över detta!

Till och med om du tyckte att din sons favoritimam är i extremaste laget. Detta sker i stor skala i muslimska delar av världen. Det må vara Göteborg, Molenbeek, Eindhoven, Mombasa eller Irak. Kan du förstå att muslimska föräldrar inte rapporterar sonens aktiviteter till närmaste polismyndighet.

Och allt efter som motsättningarna i samlevnaden ökar på grund av terroristattacker och motreaktioner, minskar chansen att familjer kommer att rapportera sina extrema medlemmar till myndigheterna. Rent praktiskt är alla icke-muslimska länder i krig med IS. Problemet är ju att IS är en laglös guerillaorganisation med medlemmar som gärna dör för sin sak. Det går inte att vinna krig mot sådana!

En bidragande orsak är att det finns allt, från sekulära och fredliga muslimer, hela skalan till de allra värsta Wahhabisterna. Och ingen av världens muslimer är villig att ange de egna när de beger sig mer och mer åt extremismen. Därför är deras officiella protester ganska meningslösa politiska deklarationer.

Hela den ateistiska kulturen är fiende med Gud. Det är en önskedröm att kunna bevisa att Gud inte finns, eller åtminstone inte är allsmäktig. Det kan man göra genom att utrota Guds folk. Därför kan vi inte heller vänta oss att våra humanistiska, eller marxistiska politiker skall fördöma islam. Deras gemensamma mål är att avskaffa Gud.

Därför är evolutionsläran den nya statsreligionen och därför använder man miljarder för att hitta “livets uppkomst” långt ute i rymden, eller utgrävningar i Etiopien och Kina. Varje upptäckt, hur flummig den än må vara, säljs som “vetenskapligt” bevis för evolutionsläran.

Den som inte förstår att extremismen kommer att öka genom polarisering på båda sidorna bör vakna upp. Annars finns risken att man själv halkar in i extremism. Missnöjespartier får fler och fler anhängare i många länder just nu. Sajter som kallar sig “kristna” propagerar för nyfascister och extrem nationalism. Försök att känna igen mönstret! Det är samma onda andemakt som verkar på båda sidorna. Man har inte automatiskt rätt bara för att man är oense med en som har fel

Ja, nog hoppas vi att Herren inte skall dröja mycket längre nu.

http://unajuaje.niwega.net/

För ett antal år sedan fick en känd frikyrkopastor en fråga av en ung kvinna, ”vad är egentligen meningen med livet”? En fråga, med varianter, som en pastorer får ett antal gånger, antar jag. Men pastorn ifråga blev helt ställd och började prata om ansvar, tionde och församlingen på ett sätt som inte alls blev något svar på frågan. Hennes följdfrågor gjorde inte saken bättre, för pastorn. Jag minns att jag kände mig förvånad.

På estraden däremot var pastorn i sitt esse. Det var hans arena, där kunde han ohotad lägga fram sin syn på livet och annat. Månniskor har olika begåvningar, även pastorer.

Jag påminns om händelsen ibland.

Hur skulle du svara på frågan om vad som är meningen med livet? Kan du eller jag svara eller står vi också där och stammar. Alla kan hamna i det läget som synes.

Låt oss för den skull inte tappa modet, pastorer är också människor och kan inte allt.

När jag nyomvänd befann mig i en liknande situation, kunde inte heller jag lämna en för mina kompisar bra förklaring. Jag visste i princip inte själv vad jag gett mig in i. Det bara hände, marken var förberedd och jag lämnade det liv jag tidigare levde, med de kompisar som jag nu skulle förklara vad som hänt för.

Vägen fram till frälsning är oftast en process som pågår i ens inre under en tid, olika för olika människor naturligtvis. Min egen egentliga process började med ett besök i pingstkyrkan i Kumla. Året var 1956, det var annonserat ett sång- och musikmöte. Några veckor senare i september var det bibelskoleavslutning i Stockholm Filadelfia som min syster Kid och hennes dåvarande pojkvän skulle besöka. Med dem skulle några damer följa och jag fick förslaget att följa med. Min plan var att i Stockholm låna bilen och med en av damerna ”utforska” staden. En plan som krossades skändligen genom en smärre krock med en buss i närheten av Kaggeholm.

Så det blev övernattning på Kagge och nästa dag gemensam färd till Filadelfia och gudstjänst. På söndagen kvällsmöte insåg jag var jag hörde hemma och kapitulerade.

Sedan sken solen varje dag, inte alls. Där stod jag med alla frågor, utan kompisar och hjälp. Alldeles utan var jag inte, några ungdomar i pingstkyrkan stöttade mig

Fyra månader senare ”flydde” jag i alla fall Kumla och hamnade i Västerås. Fyra år senare var jag gift och medlem i Västerås pingst. Tala om förändring och förnyelse.

Efter fyra barn och tolv barnbarn och även två barnbarnsbarn är jag nu inne på landningsvarvet och en viss eftertänksamhet infinner sig, vad har meningen med livet varit för mig? Jag vet inte riktigt vad jag skulle svara på en sådan fråga i dag. Meningslöst har det nog inte varit i alla fall. Jag har funderat i vissa banor och kjommit fram till att det kristna livet skulle bli intressantare och kanske även meningsfullare om vi kunde lära oss och våra ungdomar att ge fullgoda svar på de olika frågor vi möter om tron och varför vi tror.

Man blir inte bra på någonting om man inte tränar. Guds ord säger:

Vänj den unge vid den väg han bör vandra, så viker han ej av från den när han blir gammal.

Om kristna skulle uppfattas som reflekterande människor som vet på vem man tror och kan ge skäl för det tas det på allvar, snarare än känslomässiga fanatiker eller t.o.m. okunniga fåntrattar, då skulle evangeliet vara ett reelt alternativ att ta till sig.

Kanske livet skulle bli lite mer meningsfullt?

Det är ju primärt inte en fråga som jag äger, utan det är församlingarnas och ytterst de olika församlingsledningarnas.

Våra makthavare har länge utsatt svenska folket för idén att ett multikulturellt samhälle är framtiden för Sverige. Det fungerar naturligtvis inte. För det krävs nämligen en samsyn om gemensamma spelregler för svenskar och de ”utlandsfödda” som de inte vill förstå

Eftersom det inte har fungerat hos oss har vi fått problem genom att det etablerats ett antal parallella samhällen. Samhällen där egna lagar och regler tillämpas, de kriminellas lag och skyddandet av dem med stenkastning och annan våldsverkan i form av bl.a. mordbrand. En verksamhet som i sitt släptåg även ger brist på kvinno- och annan frid.

Nu försökte man på almedalsveckan på olika sätt finna former för hur vi skall komma tillrätta med detta. Politikerna har upptäckt, inte alla dock, att det krävs något mer än vanligt snack, Det finns vad jag vet inga SFI-kurser för detta heller. Sveriges egna fördelar har plötsligt blivit populärare, med värderingar vi nästan inte visste fanns.

Även mitt eget parti (fortfarande!), Kristdemokraterna, har haft olika förslag för att komma tillrätta med missförhållandena. Nu gäller det att få genomslag för dessa.

Om främlingar/flyktingar fortsätter att ta sig oacceptabla friheter gentemot andra invandrare eller vår egen befolkning måste det få konsekvenser. Vi skall inte acceptera att muslimska eller andra maktfaktorer får agera på egen hand. Nu har de flesta politiska partier börjat förstå – några i alla fall.

Tänk att media och en del av byråkraterna, vår feministiska regering, inte förmår se skillnad på kristen och muslimsk tro med vidhängande konsekvenser, det är märkligt.

Fotnot: Att förtala Israel för att kunna sitta i FN och där fullfölja sin fintliga politik gemensamt med arabländerna är ett annat exempel på vår feministiska regerings allvarliga brister i omvärldsuppfattningen.

Israel är det enda landet som kan hantera sitt mångkulturella land. Dom har den erfarenhet som är nödvändig och som vi saknar, och dom försvarar den mot angrepp.

Till förtret för vår utrikesminister

Hur såg egentligen Paulus på kvinnans situation?
Feminister älskar att hata Paulus för hans påstådda kvinnofientlighet och förkastar därmed också allt annat som denne Paulus, på Herrens uppdrag skriver.
En hos många spridd uppfattning är att Paulus ord om att kvinnan skall tiga i församlingen gäller nu som då, utan att förstå den situation som föranledde honom att säga så.

Jag är osäker på, även hur de som tror på bibeln generallt, uppfattar Paulus och hans påstådda fientliga kvinnosyn. Undersökningar visar dock ett allt mindre uppdateringsbehov hos hans efterföljare när det gäller bibelns förkunnelse. Kanske att någon t.o.m. sväljer påståenden om att Paulus behandlade kvinnor illa.

Därför vill jag försöka sprida något mer ljus över de villkor som gällde vid den här tiden. Kanske kan det hjälpa någon tvivlare.
I den tidens judiska samhälle tilläts inte kvinnor att utbilda sig.
Bara den meningen ger ju förklaringen till det Paulus säger. Det var samhället som hindrade kvinnorna, inte Paulus.

Och utan att själv ha blivit undervisad går det inte för någon att undervisa andra.
Man kan f.ö. inte i något sammanhang låta en lärare undervisa i t.ex. matte som inte kan multiplikationstabellen, inte ens om det är en kvinna.

Somliga misstolkar detta så att kvinnor aldrig skall tillåtas undervisa i församlingen. Men det har aldrig Paulus kunnat mena. Han kvinnliga och högt värderade medarbetare Priscilla fick undervisa Apollos, den stora predikanten (Apg 18:24-26). Dessutom nämner Paulus ofta kvinnor som hade ansvarsuppgifter i församlingarna. Febe var en sådan (Rom 16:1), likaså Maria, Tryfaina och Tryfosa (Rom 16:6,12) och Euodia och Syntycke (Fil 4:2)

Det kommer fortfarande att finnas människor som säger att Paulus ord om att kvinnan skall tiga i församlingen gäller, punkt. Och det säger man mot bätre vetande, men, å andra sidan: det händer mycket mot ”bättre vetande”.

Fotnot: I Israel är det i dag obligatorisk värnplikt för kvinnor och män.