Joel Halldorf i Dagen:

”I dag verkar det finnas två lag i Svenska kyrkan. Det ena kan vi kalla team Antje efter ärkebiskopen, och det andra team Annika, efter den skicklige debattören och prästen Annika Borg. Mellan dessa lag löper snörräta skyttegravar, och det enda de två sidorna är överens om är att den andra sidan inte kan göra något rätt. Polariseringen omöjliggör vettiga samtal.”

Jag tror nog att polarisering är nödvändig ibland, men även där kan en hyfsad ton vara möjlig. Men i frågor som har med så viktiga ting som evigt liv eller död att göra blir tonläget lätt spänt. Vi har ju med himmelens och jordens skapare att göra och synen på honom. Vi har klara riktlinjer att följa, enligt många. De är synnerligen oklara säger andra, men att det finns riktlinjer, är man ense om. Spännvidden kan vara betydande, även om man utgår från samma källa, bibeln. Därav polariseringen.

Den viktigaste anledningen till vår verksamhet är att vi får fred och rättvisa här och nu säger SvK. Det betyder ett vänsterorienterat samhälle och önskemål om en grönare jord, som jag ser det. Längre sträcker sig inte SvK,s andliga ambitioner.

I en kontrast till detta synsätt uppträder de som fortfarande tillmäter Gud en större betydelse och om man vill få det bekräftat går man till källan, inte till några bibelkritiska forskare eller lärdomspofeter. Att forska i skrifterna är ett säkrare sätt att få kunskap. Vilken typ av samtal blir i det sammanhanget ”vettiga samtal”.

Kyrkans del i sekulariseringen är betydande

Med invandringen har ett nytt evangelium blommat upp från en annan källa, Muhammed och Koranen, plus lite annan utombiblisk verksamhet sedan tidigare.Och nu börjar olika intressen att röra på sig. Svk viker ner sig först och vill samtala med islam och kolla om det finns beröringspunkter att ta upp för ett samarbete i någon form. De ser immamer och islamska organisationer som kolleger i branschen. Det sker efter att redan långt tidigare accepterat politikernas, tillsammans med div. lobbyorganisationers krav på anpassning till deras och därmed samhällets nya folkmoraliska värderingar, oftast i strid med Guds ord.

Vilken typ av samtal blir i det sammanhanget ”vettiga samtal”, för att citera Joel Halldorf?

Politikerna vill involvera nysvenskar med sin annorlunda livssyn i politiken, de ser dem som väljare och bortser från vilken livsstil man har med sig. De kan assimileras tänker man kanske. Där sammanfaller politikerna också med kyrkans syn. Erfarenheten hittills har inte varit lovande, men det blir nog bättre tänker man. Men det blir det inte och anledningen är frånvaron av Gud i dessa kontakter.

Från samma mun kommer välsignelse och förbannelse. Så får det inte vara, mina bröder. En källa kan väl inte från samma åder ge både sött och bittert vatten? Mina bröder, ett fikonträd kan väl inte ge oliver eller en vinstock ge fikon? Inte heller kan en salt källa ge sött vatten.
 (Jak.3:10)

Gud är trofast, han som har kallat er till gemenskap med sin Son Jesus Kristus, vår Herre, skriver Paulus i stt brev till Korintierna.

Gud har tydligen lovat någonting. Finns det någon som kan dra sig till minnes vad, och finns det olika religioner inkluderade i det löftet, någon som inte bekänner Jesus?