Arbetsdagen lider mot sitt slut

Himmelriket är som en husbonde som gick ut tidigt på morgonen för att leja arbetare till sin vingård. Han kom överens med dem om en dagslön på en denar och skickade dem till sin vingård.
 (Matt 20)

Han gick ut i samma ärende tre gånger för att anställa fler arbetare. När han efter dagens slut skulle ge dem deras lön, fick alla samma lön trots olika antal arbetade timmar. De som arbetat bara delar av dagen fick samma lön som de som arbetat hela dagen. Orättvist kunde man tycka och husbonden fick också veta det.

Vi har arbetat hela dagen, dom bara delar, vi borde naturligtvis få mera lön än dom andra som arbetat färre timmar, tyckte man
Men husbonden svarade, jag är inte orättvis mot er, ni har fått den lön vi kom överens om. Får jag inte göra vad jag vill med det som är mitt, eller ser du med onda ögon på att jag är god mot dem och ger dem samma lön som ni får?

Vad menade Jesus med den liknelsen?

Jag tror Herren vill tala om för oss att han tar emot oss ända fram till att arbetsdagen är slut. Så länge dagen varar, verkar han. Därför behöver du aldrig tänka att det är för sent i livet att komma till honom med den tid du kan ha kvar. Han tar emot dig, förlåter dig och ger dig samma lön som de som redan ingår i arbetslaget.

Jakob har möjligen något att säga, när han skriver om gärningarnas betydelse, inte i frälsningshänseende, där räcker det med vad Jesus i sin kropp gjorde på korset, men det ingår ett moment som tillhör det kristna livet, gärningar. Det går att missuppfatta detta och mena att gärningar är grund för frälsningen. Det är de inte. Man kanske skulle kunna säga att de är en sorts bonus.

Ett exempel:

Den som ger er en bägare vatten att dricka därför att ni tillhör Kristus – jag säger er sanningen: Han ska inte gå miste om sin lön.
 (Matt:10)

Den här liknelsen kan gälla en människa men också ett helt folk.

Den kan också syfta på Israel som varit med i arbetet från början av dagen jämfört med oss hedningar som kom in senare i handlingen. Vår arbetsdag började med den s.k. missions-befallningen, ”Gå ut i hela världen . .” Därför kunde Paulus säga att här är inte jude eller grek utan alla är ett i Kristus. Betyder det då att vi får samma lön som Israel fast dom arbetat längre? Så tolkar jag bilden i liknelsen.

Och nu är vi vid arbetsdagens slut och de två folken i liknelsen, Israel och hedningarna, du och jag, är mitt uppe i arbetsdagens möda. Solen håller på att gå ner, skymningen sänker sig bland folken och det är snart dags för avlöning, för att behålla bilden i liknelsen.

Tiden för ”arbetsdagen” är i bibeln utmätt till 6000 år och vi är nära det året nu jag har i tidigare inlägg citerat Anders Gärdeborns nya bok där han läst in mer exakta tider ur bibeln att förhålla oss till.

Beställ boken på denna länk.

http://masterdirigentensverk.se/the%20final%20hour.html

Mellan råg och limpa –

Då ska man se Människosonen komma i ett moln med stor makt och härlighet. Men när det här börjar hända, så räta på er och lyft era huvuden, för er befrielse närmar sig.”
 (Luk:21)

Hur vi än ser på tiden fram till att Jesus kommer igen, om det blir nitton år, eller längre, kommer den att bli svår och jag tror att vi behöver förbereda oss för det.
Dagens politiska korrekthet i vårt samhälle går hand i hand med s.k. alternativa fakta, två sidor av samma mynt. Men, man kan inte bota lögn med lögn. Det är bara sanningen som gör oss fria och det har blivit ont om den varan i dag.
Vi kan se på Israel, hur lögn staplas på lögn och blir så småningom en politisk korrekt sanning där människorna i ökande grad betraktar lögner som sanningar. Vi kan se den utvecklingen i USAs högsta ledning också

Det stora avfallet bland de kristna som Jesus förutsade skulle uppträda innan slutet har smygande gjort sitt inträde. Humanismen har visat sina ateistiska tänder och predikar att all religion är sagor och subjektivism. Även de som betraktar sig som seriösa kristna har stridit för uppfattningen att lagen är avskaffad och därmed förnekat nåden och bytt ut den mot någon slags tolerant snällhet. Jesus varnade starkt för denna utveckling. En i många stycken desorienterad kristenhet tappar fotfästet inför en alltmer gudlös omgivning.

Förvillelsen kommer att bli så stor att alla till slut vill underordna sig en ny världsordning och dess ledare, Antikrist. Han kommer att få makten en kort tid tills Jesus kommer och sätter stopp för det totala rättshaveriet han åstadkommit. Den kristna trons sannings-anspråk har då troligen förfallit till förmån för de alternativa sanningar vi ser tar plats i dag.
Vi kan läsa i en Dagenartikel från den 17 febr 2017 hur kristnas trovärdighet har urholkats hos landets myndigheter och den utvecklingen finner också snart nya vägar.

Vi kan också läsa om hur ondskan breder ut sig globalt. Men det visste du nog redan.

  • Aggressiva buddhistmunkar i Indokina som utför folkmord.
  • Aggressiva hinduer som bränner kyrkor och mördar muslimer.
  • Muslimska Sunni, Wahhabister som utför terrordåd mot alla andra oberoende av om de är shia, kristna, sekulära, humanister, ateister eller något annat.
  • Människor som falskeligen kallar sig kristna samtidigt som de engagerar sig i nazism, marxism, antisemitism, rashat (white supremacy) och alla möjliga sekteristiska yttringar i strid med Guds ord.

Vi har ingen anledning tro att vi skall undkomma den vedermöda som ovanstående företeelser är exempel på även om vår livsstil tyder på det. Det går att bli bedragen.

Jesus svarade dem: ”Se till att ingen bedrar er.  Många ska komma i mitt namn och säger: Jag är Messias, och de ska bedra många.
Ni kommer att höra stridslarm och rykten om krig. Se då till att ni inte blir skrämda. Sådant måste hända, men det är ännu inte slutet.
Folk ska resa sig mot folk och rike mot rike, och det ska bli svält och jordbävningar på många platser.
Noas omgivning ”visste” ingenting. Under tiden som arkbygget pågick och närmade sig sin fullbordan blev han säkert hånad för sin tillit till att det skulle bli blött i omgivningen. Ingenting hade ju hänt under de 120 år som bygget pågick. Allt var ju precis som vanligt. Det är i dag som det var på Noas tid.

Men den som håller ut till slutet ska bli frälst. (Matt 24:13)

Om sju dagar kommer floden, sade Gud till Noa

hur varnar och tröstar Gud i dag för framtida händelser?

Därefter ska vi som lever och är kvar ryckas upp bland skyar tillsammans med dem för att möta Herren i rymden. Och så ska vi alltid vara hos Herren. Trösta därför varandra med dessa ord.


Ett av de viktigare budskapen i Bibeln är att Jesus skall komma igen. I pingstväckelsen tidigare år predikades och talades mycket om återkomsten. Många ”profeter” försökte  med olika metoder tidsbestämma när han skulle komma också. Ingen lyckades, tiden för återkomsten fortsatte att vara en väl förborgad hemlighet. Tills nu?

Det som däremot inte förblev hemligt var de tecken som Jesus och apostlarna beskrev som förebådade att slutet närmar sig. Vi ser också hur problemen för jordens befolkning börjar anta sådana proportioner att det behövs en radikal förändring, någon som kan åstadkomma en förnyelse, en annan människa, en Antikrist!? Vi har kommit så nära kaos nu så att många ledare har börjat fråga sig, hur ska man kunna kunna lösa det här? Som bibelläsare förstår vi att tiden på jorden börjar rinna ut och att upplösningen närmar sig.

På en större blogsajt har det strömmat in kommentarer i ett ovanligt stort antal på en artikel av Anders Gärdeborn som pekar på att bibelns egen kronologi talar om att det går att fastställa tiden för återkomsten, vilket han också gjort i sin bok, ”Den avslutande timmen” som kan beställas på nedanstående länk. Informationen som väglett honom kommer uteslutande från bibeln, inga andra källor.

http://masterdirigentensverk.se/the%20final%20hour.html

Det finns all anledning intressera sig för tidens gång och hur bibelns kronologi ser ut. Ibland behöver vi tänka utanför pingstboxen, det kan vara utvecklande på många sätt, det här är ett. Det är så man kan göra nya upptäckter.

Anledningen att tro på en miljarder år gammal jord är att evolutionsläran kräver det. Utan detta obevisade antagande bakom en vetenskaplig verksamhet krävs inte, eller ens antyds några åldrar i Bibeln högre än 7000 år.

Hur gick det till på Noas tid? Hur handlade Gud då med tiden?

Så som det var under Noas dagar, så ska det vara när Människosonen kommer. Under dagarna före floden åt de och drack, de gifte sig och blev bortgifta ända till den dag då Noa gick in i arken, och de visste ingenting förrän floden kom och ryckte bort dem alla. Så ska det bli när Människosonen kommer.”

Noa visste på dagen när floden skulle komma, Gud hade sagt det till honom.

Ty om sju dagar skall jag låta det regna på jorden i fyrtio dagar och fyrtio nätter, och jag skall utplåna från jorden alla varelser som jag har gjort.”

Noas omgivning visste ingenting. Det räckte inte att en familj bygger en båt, modell större, utan att ha vatten i närheten, bara för att en för dem ointressant gud hade sagt det.
Deras intresse fanns på annat håll. Mat och dryck, shopping, fest och för övrigt egna intressen.

Under tiden som arkbygget pågick och närmade sig sin fullbordan blev han säkert hånad för sin tillit till att det skulle bli blött i omgivningen. Ingenting hade ju hänt under de 120 år som bygget pågick. Allt var ju precis som vanligt. Alldeles som vanligt. Tills Gud utlöste de krafter som bara han har.

 

Slöjan dras undan

En av de viktigaste händelserna efter Jesu död och uppståndelse är att han skall komma tillbaka, och att du är redo. Ibland verkar det som om han alltid står vid dörren och väntar, (bildlikt talat) nu har han tryckt ner handtaget redo att öppna och säga, välkommen!

I Anders Gärdeborns nyutkomna bok, ”Den avslutande timmen” redovisar han den kronologiska tiden mellan skapelsen och Jesus återkommande. Den tiden kan följas i bibeln och löper som en röd tråd under hela historien, menar han.

Det går alltså att följa tidsaxeln från början till slut i bibeln och eftersom det är Guds eget ord står man på säker grund. På den grunden går det också att på ett ungefär tidsbestämma när Jesus kommer igen, och då börjar det bli riktigt intressant.
Naturligtvis blir det mothugg i vissa frågor, vi är ju vana vid att inte veta. I den här boken redovisas inte i första hand läran om den yttersta tiden utan den av Gud fastställda tiden.
På punkt efter punkt visar Anders att ett noggrannare studium av bibeln med intentionen att förstå, förklarar mycket.

Tydlig grafik underlättar också läsningen.
Vi kan läsa i Daniels bok där han får förmaningen att hålla sin vetskap om utvecklingen hemlig, gömd och förseglad – ända TILL ÄNDENS TID.

Men du, Daniel, göm dessa ord och försegla denna skrift till ändens tid. Många skall forska i den och kunskapen skall bli stor.

Kunskapen skall bli stor. Hur stor?
Kan det vara så att Gud redan från början lagt in uppgifter som skall upptäckas vid tidens slut? Och att dessa avslöjas efterhand som Gud har bestämt? Och kan man vänta sig mera? Noa fick t.ex. veta att om sju dagar släpps vattnet på, en exakt tidsangivelse och en varning till sin samtid.
Om Daniel fick i uppdrag att försegla ordet till ändens tid så fick Johannes i Uppenbarelseboken ett motsatt uppdrag för att tiden är nära:

Och han sade till mig: ”Försegla inte profetians ord i denna bok, för tiden är nära. Den orättfärdige ska fortsätta göra orätt och den orene fortsätta orena sig, och den rättfärdige ska fortsätta göra det rätta och den helige fortsätta helga sig.”
Se, jag kommer snart, och jag har min lön med mig för att ge åt var och en efter hans gärningar.

Beställ boken här! Den ger dig många aha-upplevelser, för under hundralappen.

http://masterdirigentensverk.se/the%20final%20hour.html

Bibelns tidsbestämning av olika händelser är helt tillförlitliga jämfört med den sekulära historiens, speciellt när bibeln har den förunderliga egenskapen att verifiera sig själv.
Gud har lagt in ett antal checkpunkter som berättar för oss att vi är på rätt spår, där det viktigaste innebär att betydelsefulla år i judarnas historia hamnar på jubelår samt att bibliska tidsperioder från skapelse till evighet kan adderas till exakt 7000 år.

Att rekonstruera bibelkronologin är att lägga ett pussel där alla bitar måste hamna på rätt plats för att den sista biten ska passa. Och det gör den, skriver Anders Gärdeborn.