David var den yngste av sina åtta bröder, han brukade ibland vakta sin fars får. Israel låg i strid med filisteerna och såg ut att förlora. En dag blev David sänd till sina bröder med mat till fronten där hans bröder och övriga soldater stred. Där fick han höra Goliat storordigt träda fram för att håna Israel och Israels Gud. När David ställde frågor om detta blev han häcklad av sina bröder för sitt övermod att intressera sig för deras uppgift.

Efter en del palaver där David fick förklara att han minsann försvarat sin fars får mot både lejon och björn och skulle nog med Guds hjälp även klara av Goliat, även om han var stor. David tålde inte att någon hånade Israels Gud och beslöt att åtgärda det.

Han ratade de hjälpmedel i form av mänsklig vapenrustning hans bröder föreslog honom använda. Han beväpnade sig med det vapen han behärskade, en slunga och några stenar, varav det räckte med en, och i de kläder han vanligtvis använde.

Resten är historia som vi brukar säga.

Från fåraherde till kung, en rätt häftig karriär. Om Herren får ha med olika val att göra kan märkliga saker hända. Vem lär sig något av detta?

Kanske att Gud inte ser till det som i människors ögon är stort och märkvärdigt. Vi ser det vi tror oss se, under det och att Han inte har anseende till person.

Ytterst är det Gud som kallar människor till apostlar, profeter och evangelister. Kyrkans uppgift är att känna igen och erkänna och ta emot gåvorna.

När det kristna arbetet fungerar så har det också framgång

Vårt samhälle är utsatt för överhetens idé att ett mångkulturellt samhälle har framtiden för sig trots att det inte finns några positiva exempel på någon fungerande mångkulturalism. Inte utan att en övergripande diktatorisk system håller samman det, i ofrihet. Om flera kulturer skall samsas på en mindre yta uppstår lätt konflikter som ett demokratiskt samhälle har svårt att hantera. Framförallt om man inte har någon förståelse för den egna kulturens historiska fördelar. Vi har satt oss på höga hästar gentemot Gud och andras kulturideal och tror dessutom att vi kan sitta kvar.

Det visar sig gång på gång hur radikala islamister använder moskéer som ingång i den muslimska gemenskapen. (numera har man upptäckt att vårt valsystem också erbjuder ingångar). Alla muslimer är inte av samma radikalitet men använder samma grunddokument i sin verksamhet, Koranen. Ett dokument som har mer än ett budskap. Det är många svenska beslutsfattare som inte förstår problemet med det. Och, sorgligt nog inte alla kristna heller. Det är nog ganska fåfängt att tro sig kunna påverka radikal islamism i någon riktning om inte alternativet är starkare.

I äldre tider, GT, hade Gud en ”konkurrent” i Baal och även andra avgudar. Det stod den dåvarande israeliska befolkningen mycket dyrt. I dag riskerar vi att få ett liknande problem och jag tycker vi har nog av våra egna avgudar i form av materialism, omoral, högfärd mm. Svenska kyrkan har också blivit ett slags departement under en sekulär regeringen och intresserar sig mer för jordens hälsa än dem som bor på den. Guds uppdrag är till stor del bortglömt och ligger väl förborgat, åtminstone för toppskiktet i den kyrkan.

Skall vi då ställa oss avvisande till dem som söker sin tillflykt till vårt land? Nej, det skall vi inte. Gud betonar vikten av att visa barmhärtighet och vänlighet mot främlingar. Men han säger också att främlingen ska anpassa sig till de lagar som råder i landet. ”En och samma lag skall gälla för den infödde som för främlingen som bor mitt ibland er.”  Vi skall inte särbehandla främlingen. Yttrande- religions och andra ramlagar för frihet måste gälla lika för alla. Om främlingar/flyktingar tar sig oacceptabla friheter gentemot andra invandrare eller vår egen befolkning skall det få konsekvenser. Vi skall inte acceptera att muslimska eller andra maktfaktorer får agera på egen hand, med egna lagar och värderingar. Då får vi kaos och vi har sett tendenserna.

Tänk att media och en del av byråkraterna som borde vara vår intelligentia inte förmår se skillnad på kristen och muslimsk tro med vidhängande konsekvenser. Om den kristna tron framhåller att samkönade äktenskap är emot bibelns budskap och säger det, går vissa beslutsfattare i taket och hotar med indragna bidrag och allt möjligt. Den kristna tron är för dem helt ute, man fattar ingenting av dess totala frivilligheten och frihet för både individen och samhället. Hur har det blivit så? Kanske det tom blir förbjudet att citera vissa avsnitt i bibeln och byter ut vår flagga mot en färggrannare? Redan nu ser vi inskränkningar t.o.m. i förskolan. Tacka Gud för mat och dryck, otänkbart
Vilken enastående naivitet. Visst silas det mygg och sväljs .

Vi behöver en fungerande integrationspolitik, som sätter ramar, men vilka skall bestå med dessa ramar? Våra valda ombud är upptagna med att laga och lappa ihop vårt samhälle och försöka bli trovärdiga igen. Hur dom lyckas med det är en öppen fråga

Lite utanför textsammanhanget:

Hur många gånger har du hört mantrat, ”Vi får inte göra oss beroende av – -” När vi i själva verket redan är beroende av betydligt allvarligare sammanhang.

Sverige har haft 200 år av fred, där kristendom har varit en del av det immateriella arvet. Den kristna livsåskådningen har haft stor betydelse under den tiden. Vi kan se spåren i alla kyrkor, ofta placerade mitt i byn. Nu är vi inne i en ny tid med en kyrka som själv marginaliserar sig, och en tilltagande materialism. Sveriges vänsterfolk får nästan krupp över att barn skall tillåtas besöka en kyrka vid skolavslutningar.

Men, det avtecknar sig ett större hot vid horisonten, det blir allt tydligare. Strider i Europa med en flyktingström som söker, och skall få skydd hos oss med krav på vår förmåga att hantera situationen. Om den inte hanteras på ett, för både flyktingen, och för den bofasta befolkningen rätt sätt, skapas det problem för båda kategorierna.

Det mångkulturella samhället
Men entusiasterna ser bara det som är gott i ett mångkulturellt samhälle, ser inga problem i en sammanblandning av olika kulturer. Speciellt inte våra socialdemokrater som fiskat många röster i de vattnen. Det i dag så vanliga kortsiktiga tänkandet i de kretsarna. Det skulle kanske inte heller jag göra, om vi levde i en med flyktingen jämförbar kultur, jämförbar moral, jämförbar syn på kvinnan, demokrati, och övriga friheter som vi ärvt från tidigare generationer. Eftersom vi inte har det, uppstår kulturkrockar mellan de nya svenskarnas ofta alldeles bestämda moraluppfattning och vår egen befolkning mera lösaktiga sätt att leva. Kulturerna har enskilda brister, tillsammans kan det bli en katastrof.

Invandrarna tänker oftast i svart/vitt och svenskars sätt att leva utmanar deras moral som styr deras tänkande. Invandrarens nedvärderande syn på kvinnan leder också ofta till att hon behandlas illa, ur många aspekter. Deras muslimska tro kräver en respekt som deras egen kultur ger dem, men strider ofta mot vår egen rättsuppfattning och som vår maktelit ofta viker sig för. Åtminstone om det ger röster i våra allmänna val,

Koranskolornas verksamhet har satt sina spår och deras skolavslutningar ser annorlunda ut än vår svenska kyrkas mer fredliga. Eftersom deras religion i grunden är våldsbejakande ser man våldet som överlägset den demokratiska lösningen. Man behöver ju bara se vilka villkor som gäller där muslimsk regim råder. Dessa villkor vill vi inte importera även om vissa partier ser dem som att de kan förändras!

Det kristna alternativet
Att hantera en svärdets avgudareligion utan att veta och förstå hur en kristen tro ser ut har sina sidor. Det är som att titta på en krokig linje utan att veta hur en rak ser ut och förhålla sig till den vetskapen. Om det varit för ett antal år sedan hade kyrkan kunnat vara till hjälp. Men tidsandan och materialismen har blivit henne övermäktig. Vad man dock kan säga till hennes försvar, hon sprider inte evangelium med svärd. Inte på något annat sätt heller för den delen.

Liksom Israel blev ledd ut ur slaveriet i Egypten kommer de också i slutkapitlet av världshistorien att bli ledda ut ur den här tidens slaveri. Liksom de förtrycktes i Egypten då, förtrycks de i dag och påtvingas ett liv under ständigt hot.

Men jag och många med mig har läst sista kapitlet i Bibeln och vad Gud har i beredskap åt Israel, och åt alla dem som ”fruktar Herren”. Men vi är inte riktigt framme vid den tidpunkten än. Paulus förkunnar att innan Jesus kommer tillbaka måste olika händelser äga rum.

”Låt ingen bedra er på något sätt. Först måste avfallet komma och laglöshetens människa träda fram, fördärvets son, motståndaren som förhäver sig över allt som kallas gud eller heligt så att han sätter sig i Guds tempel och säger sig vara Gud.” (2 Tess. 2-3)

Vad som i det här sammanhanget är Guds tempel kan man fundera över.

”Vet ni inte att ni är Guds tempel och att Guds Ande bor i er? Om någon fördärvar Guds tempel ska Gud fördärva honom. Guds tempel är heligt, och det templet är ni.” (1 Kor: 3-16).

Om det är vad Paulus menar, så har vi att se till att Guds Ande blir kvar i var och en av oss.

Andra menar att det kommer att byggas ett tempel i Jerusalem och att det är detta som Paulus menar. Det pågår f.ö. en långt gången förberedelse bland judar för ett nytt tempelbygge. Det skulle dessutom kunna gå fort att förverkliga. Oavsett vilket, gäller Paulus ord om konsekvenserna, avfallet. Han beskriver Antikrist och förhållanden som råder när Antikrist träder fram som ett avfallets tid.

Den laglöses ankomst är ett verk av Satan och kommer med stor kraft och med lögnens tecken och under. Med ondskans alla konster bedrar han dem som går förlorade, eftersom de inte tog emot kärleken till sanningen så att de kunde bli frälsta. Därför sänder Gud villfarelsens makt över dem så att de tror på lögnen och blir dömda, alla de som inte har trott på sanningen utan njutit av orättfärdigheten. (2 Tess
2:9:12).

Ja men detta gäller väl de ofrälsta, de är ju redan förlorade? Fast Jesus talade ju faktiskt med sina lärjungar, ”låt ingen bedra ER”, sa han. Många av apostlarna och Jesu varningar gäller ju också de som kommit till tro på honom och risken att bli förvillade genom att inte ge rum för sanningen.

Jesus och apostlarna talar alltså om ett stort avfall men det kanske inte ser ut så. Vi kanske får se en väckelse med en uppsjö av profeter som samlar stora skaror kring sina estrader med både under och tecken. Problemet med dessa profeter är att de inte själva har omvänt sig kan därför inte heller hjälpa andra till omvändelse. Deras verksamhet går heller inte ut på någons omvändelse utan på egen makt, ära och rikedom. Jesus har en del att säga om detta och gör det i Matt 24: 3-14.

När/Om du ser detta komma, undersök noga källan.

Om det inte vore så allvarligt skulle man kunna småle lite dystert åt regeringens och andra politikers tafatthet när det gäller kristen tro. Hur kan en regering som menar sig vilja folket väl så helt missförstå den kristna trons syfte och mål? Och i stället frottera sig med en från kristen tro väsensskild religion där alla varningsklockor borde ringa. Det är ju otroligt. Man har också fått sällskap av Svenska kyrkan till stora delar

Finns det fler områden som är utsatta för liknande blindhet? Ja vi har ju Israel förstås. Där finns en likartad enögdhet. Och ytterligare, barnens behov av trygga familjer med föräldrar som tillåts vara föräldrar utan statliga pekpinnar. Visst finns det blinda ledare. Regeringen håller krampaktigt fast vid hypotesen att det inte finns någon Gud.

Man borde i alla fall se de tydliga spåren av honom även om ”vetenskapen” och humanisterna gör sitt bästa att sopa igen dem och leta efter egna. Dom lär få hålla på. Men vi tror och litar på vetenskapen, säger du. Det kan du sluta med direkt.
När Paulus på en av sina missionsresor besökte Athén upptäckte han altare med inskriptionen, ”Åt en okänd Gud”. Man tillbad alltså en Gud man inte kände. Paulus uppgift var att göra denne Gud känd och älskad av både athénare, då och svenskar, nu

Därför förflyttar vi Paulus i tanken till Sergels torg där han börjar reda ut begreppen:

”Gud är den som har skapat världen och allt som finns i den. Han som är Herre över himmel och jord bor inte i tempel gjorda av människohand. Han låter sig inte heller betjänas av människohänder som om han behövde något, han som åt alla ger liv och anda och allt.
”
”Av en enda människa har han skapat alla människor och folk till att bo över hela jorden, och han har fastställt bestämda tider och gränser inom vilka de ska bo. Det gjorde han för att de ska söka Gud och kanske kunna treva sig fram och finna honom, fast han inte är långt borta från någon enda av oss. För i honom är det vi lever och rör oss och är till, så som även några av era egna skalder har sagt: Vi är av hans släkt.
 Är vi nu av Guds släkt bör vi inte tänka oss att det gudomliga liknar något av guld, silver eller sten, en bild som kommit till av mänsklig konst och fantasi.”

”Gud har länge haft överseende med okunnighetens tider, men nu befaller han alla människor överallt att omvända sig. Han har nämligen bestämt en dag då han ska döma världen med rättfärdighet genom en man som han har utsett, (Jesus), och han har erbjudit tron åt alla genom att uppväcka honom från de döda.”


När Jesus korsfästes, dog och uppstod, öppnade han vägen till denne Gud och du får lära känna honom, tro och leva i ljuset av detta. Då är inte Gud längre okänd

Låt oss börja från början, redan i förskolan, med orden:

I begynnelsen skapade Gud himmel och jord, och jorden var öde och tom . . .