Skapelsedagarna

Jag ser att även i Dagen börjar man intressera sig för hur allting började. I Anders Gärdeborns bok, Mästerdirigentens verk, återfinns det det man behöver veta för att vara uppdaterad i frågan.

Skapelsedagarna finns illustrerade i figur nedan. De hänger ihop två och två där Gud formar under dag ett och fyller det han format under dag fyra. Dagar två och fem samt tre och sex hänger ihop på motsvarande sätt.

Det hebreiska ordet för ”skapa” i 1 Mos 1:1 kan transkriberas bara. Verbet betyder ”skapa ur intet” och har alltid Gud som subjekt. Det betyder att ingen annan än Gud kan ”bara”, och han gör det vid endast tre tillfällen i skapelseberättelsen som figuren visar: när han skapar materien, när han skapar livet och när han skapar människan.

På andra ställen används ord som mer betyder ”forma”, ”frambringa” eller ”ställa i ordning”. Vi ska strax titta på var och en av det tre gångerna när Gud skapar från ingenting tidigvarande.

Många andra kulturer över hela jorden har skapelseberättelser som i olika grad liknar Bibelns. Likheterna visar att det finns en gemensam kärna av sanning bakom berättelserna, medan olikheterna visar att de inte är avskrifter av varandra. De mest centrala bibliska delarna med en Gud som skapat ur intet är tydligast i de tidigaste berättelserna från Mellanöstern vilket är naturligt eftersom det var här de första kulturerna fanns efter att arken strandat på Ararats berg men före människornas spridning från Babels torn. Andra komponenter i Bibelns redogörelse av skapelsen som ofta finns i andra skapelseberättelser är:

Skapelsen sker genom skaparens ord.
Mörker var förhärskande i början till dess ljus blev till.
Vatten har en central plats.
Himmel och jord skiljs åt.
Människan skapas av jord eller lera.
Skaparen andas på människan och hon får liv.
Människan får någon form av gudslikhet.
I början råder harmoni, medan ond
ska och död kommer in genom en olyckshändelse.

bild blogg.pngAlla dessa komponenter finns naturligtvis inte i alla skapelseberättelser, men likheterna är tillräckligt stora för att man med stor tillförsikt kan sluta sig till att de alla har samma ursprungliga källa. Förutom från Mellanöstern kommer berättelserna från Afrika, Grekland, Nordeuropa, Kina, Tahiti, Hawaii, Amerika, Nya Zeeland med flera områden. Trots att skildringarna i olika grad blivit förvanskade har alla folk lyckats bevara åtminstone en spillra av verkligheten.

Skapelsen av materien

Den första gången Bibeln använder det hebreiska ordet för ”skapa ur intet”, bara, är alltså när Gud skapar rum, tid, materia och energi:

I begynnelsen skapade [bara] Gud himmel och jord. (1 Mos 1:1) Ett fokus ligger på jorden vars hela syfte är att vara en boning för människan, vilket Jes 45:18 uttrycker som att Gud har format jorden och gjort den och berett den; han har inte skapat den till att vara öde utan format den till att vara bebodd. Det är framförallt under de fyra första skapelsedagarna som Gud skapar och formar materien, och nedan följer en beskrivning av några detaljer från dem:

Struktur på alla nivåer

Universum innehåller struktur på många olika nivåer:
Atomär struktur där
elementarpartiklar bildar atomer som bildar molekyler.
Kosmisk struktur där materien är samlad i planeter, stjärnor, galaxer och galaxhopar på flera olika nivåer.
Biologisk struktur där komplexa molekyler bildar organeller (celldelar), celler, vävnader, organ, organismer och ekosystem.

Det största problemet med big bang-scenariot är att en jättestor urexplosion på sin höjd kan skapa en expanderande gas av elementarpartiklar men inte den struktur vi finner på alla nivåer i skapelsen. Figur 2 illustrerar problemet.

All vår erfarenhet säger att strukturer bryts ner istället för att byggas upp. Bilar rostar, döda djur förmultnar, berg eroderar och stjärnor slocknar. Astronomer kallar detta för att universum går mot sin värmedöd, vilket betyder att i slutänden så kommer alla strukturer att vara nedbrutna och all energi jämnt utspridd som värme. Då kan inget arbete längre utföras och universum är inaktivt eller ”dött”. Tiotusenkronorsfrågan blir då naturligtvis att om strukturer bryts ner med tiden, varifrån kommer de från början. Svaret är att de måste komma från intelligens och inte enbart från blinda naturkrafter. Intelligensen finns hos människor (som bygger bilar), hos genetiska styrprogram (som bygger människor) och ytterst sett hos Gud (som bygger genetiska styrprogram).

skärmklipp

 

Länken till www.masterdirigentensverk.se

Behöver evangeliet försvaras?

Och om det är så, vem skall göra det?

När Paulus fick uppdraget att föra evangeliet till hedningarna följde också att han skulle försvara detta evangelium mot falska apostlar. Det blev en stor del av hans uppdrag.
Apologetik heter det på vårt språk. Det är en kamp som forfarande pågår.

I bibeln pågår en kamp för tron från början till slut, Jesus mot fariseerna och sadukeerna, Paulus mot judaisterna och hedniska visdomslärare, Jakob mot en död och teoretisk tro, Petrus mot Kristusförnekelsen och libertanism, Johannes mot gnostiska tendenser.

Skaran av falskmyntare har inte blivit mindre. Där det handlar om pengar skall du spetsa öronen extra mycket, det går att bli bedragen.

Under hela denna period kommer ”antikrister” att finnas (falska lärare som ger sken av att vara kristna och lurar de troende bort från den rätta vägen). Detta pågår, har pågått och kommer att intensifieras vid denna tidens slut för att förbereda för Antikrist ankomst.

Låt ingen bedra er” är Jesu varning. Det är inte några tomma ord från honom.

Jag tror att det är nödvändigt att stå upp för evangeliet och inte vika ner oss när vi blir angripna. Men för att kunna göra det måste vi veta på vem vi tror.

Jesus är vägen, sanningen och livet.

Vet vi inte det, har vi problem.