Kriget formade oss norrmän på ett sätt som inte skedde i Sverige

tyskt_anfall_mot_oscarsborg_oslo_9_april_1940_weserubung-buGXbRwqKIUYoiGpBXCBswJag är norrman, börjar Öyvind Tholfsen sin gästkrönika i fredagens Dagen och fortsätter, jag har formats på ett annat sätt än en svensk. Vi norrmän har en annan historia, därför tänker och värderar vi ibland olika.

”Mormor hade tio syskon, några av hennes bröder var motståndsmän, andra var på tyskarnas sida och blev straffade för det efter kriget, berättar han.  Det var inte enkelt för dessa att förhålla sig till varandra efteråt. Fortfarande finns sår i generationerna som följde. Kriget var ett lidande både för nationen, familjer och enskilda”.

Kriget har format Norge på ett sätt som inte skett i Sverige. Under fem år hade Norge en regering styrd av mestadels norrmän från det nationalsocialistiska partiet Nasjonal Samling som stod under Nazitysklands befäl.
Under fem år var makthavarna onda. Hjältarna efter kriget var de som följde samvete och gick emot denna statsmakt.

I Tyskland var detta ännu mer uppenbart där Hitler kom till makten genom starkt folkligt stöd. Och majoriteten ger sig på minoriteten på det mest fruktansvärda sätt. Alldeles för få stod upp mot detta, smärtsamt nog inte heller många kristna ledare.

I alla länder i Västeuropa finns samvetsfrihet i olika grad. Men i Norge och Danmark och de flesta andra länder inklusive Tyskland, som upplevde krigets fasor, har samvetsfriheten fått en starkare praxis inom vården än i Sverige.
Kan erfarenheten om att staten inte per automatik är god göra att man ger individer en starkare frihet att följa sitt samvete?

För etiska frågor avgörs ju inte av ”fandens kompakte majoritet”, som Ibsen formulerade det. Just brist på samvetsfrihet inom vården är svår för mig att förstå som norrman i Sverige. Samvetsfriheten ger utrymme för människor att vara överens i etiskt svåra frågor och kunna leva och arbeta tillsammans trots konsensus inte kunde nås.

När de näraboende broderfolken Norge och Sverige kan se så olika på en etisk fråga hur kan man då tro att muslimska influenser kan överbryggas så lätt som svenskt ledarskap gett uttryck för.

Vi måste på något sätt skaffa oss gemensamma värderingar när vi skall leva tillsammans och jag kan inte förstå den som tycker att de som kommer till vårt land som flyktingar eller av andra anledningar skall sätta agendan för oss. Anpassningen måste väl ske till det befintligt formade mönstret. Även om det mönstret skulle behöva restaureras i vissa avseenden.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s