Guds vrede, hans rättfärdighet, sanning och kärlek

”Guds vrede uppenbaras från himlen över all ogudaktighet och orättfärdighet hos människor som i orättfärdighet undertrycker sanningen. Det man kan veta om Gud är uppenbart bland dem, eftersom Gud har uppenbarat det för dem. Ända från världens skapelse syns och uppfattas hans osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomliga natur, genom de verk han har skapat. Därför är de utan ursäkt, skriver Paulus i sitt brev till romarna.

Hur ser den Gud ut som naturen uppenbarar? Jo, en kraftens, maktens, ordningens och detaljrikedomens Gud, en Gud av skönhet och kärlek, en Gud som har kontroll över allt och alla.

Alltför ofta skapar människor sina egna gudar som de själva råder över i stället för att underordna sig den Gud som råder över allt. Därför ser världen ut som den gör.

Adams och Evas synd ledde till en förbannelse som drabbade allt skapat.

Till Adam sade han:

  • Du lyssnade på din hustru

    apple-2980040_960_720

    Frukten

  • och åt av trädet
  • som jag befallde dig
  • att inte äta av.
  • Därför ska marken vara
  • förbannad för din skull.
  • Med möda ska du livnära dig
  • av den så länge du lever.
  •  Törne och tistel ska den bära åt dig, 
  • och du ska äta av markens örter.
  •  I ditt anletes svett
  • ska du äta ditt bröd
  • tills du vänder åter till jorden,
  • för av den är du tagen.
  • Jord är du,
  • och jord ska du åter bli.” 

Törnen och tistlar blev en omedelbar konsekvens, liksom naturkatastrofer av olika slag. Genom naturen kan vi lära oss mycket om Gud, men för att verkligen kunna förstå och kunna ha gemenskap med honom måste vi dessutom upptäcka vem han är i bibeln och lära känna honom genom hans son, Jesus Kristus och hans speciella uppdrag.

I Rom 8:19-21 säger Paulus att naturen själv väntar på att bli löst från sin fångenskap och bli befriad från syndens konsekvenser. Människans rovdrift av naturen och vårt sena uppvaknande av vad som väntar oss på grund av detta ger oss en föraning om framtiden.

Liksom Gud har en plan för naturen och hur den skall restaureras har han det ”för skapelsens krona” också, människan.

Guds vrede mot synden måste stillas. Han sände därför Jesus att sona den på korset  när människan själv inte förmådde.
Genom att tro detta blir människan rättfärdig i Guds ögon och därmed fri från sin synd.
Hans kärlek till sin skapelse utlöste dessa handlingar från hans sida.
Det är fullbordat, sade Jesus på korset, Nu är det upp till dig hur du väljer, valet är nämligen ditt.

Kriget formade oss norrmän på ett sätt som inte skedde i Sverige

tyskt_anfall_mot_oscarsborg_oslo_9_april_1940_weserubung-buGXbRwqKIUYoiGpBXCBswJag är norrman, börjar Öyvind Tholfsen sin gästkrönika i fredagens Dagen och fortsätter, jag har formats på ett annat sätt än en svensk. Vi norrmän har en annan historia, därför tänker och värderar vi ibland olika.

”Mormor hade tio syskon, några av hennes bröder var motståndsmän, andra var på tyskarnas sida och blev straffade för det efter kriget, berättar han.  Det var inte enkelt för dessa att förhålla sig till varandra efteråt. Fortfarande finns sår i generationerna som följde. Kriget var ett lidande både för nationen, familjer och enskilda”.

Kriget har format Norge på ett sätt som inte skett i Sverige. Under fem år hade Norge en regering styrd av mestadels norrmän från det nationalsocialistiska partiet Nasjonal Samling som stod under Nazitysklands befäl.
Under fem år var makthavarna onda. Hjältarna efter kriget var de som följde samvete och gick emot denna statsmakt.

I Tyskland var detta ännu mer uppenbart där Hitler kom till makten genom starkt folkligt stöd. Och majoriteten ger sig på minoriteten på det mest fruktansvärda sätt. Alldeles för få stod upp mot detta, smärtsamt nog inte heller många kristna ledare.

I alla länder i Västeuropa finns samvetsfrihet i olika grad. Men i Norge och Danmark och de flesta andra länder inklusive Tyskland, som upplevde krigets fasor, har samvetsfriheten fått en starkare praxis inom vården än i Sverige.
Kan erfarenheten om att staten inte per automatik är god göra att man ger individer en starkare frihet att följa sitt samvete?

För etiska frågor avgörs ju inte av ”fandens kompakte majoritet”, som Ibsen formulerade det. Just brist på samvetsfrihet inom vården är svår för mig att förstå som norrman i Sverige. Samvetsfriheten ger utrymme för människor att vara överens i etiskt svåra frågor och kunna leva och arbeta tillsammans trots konsensus inte kunde nås.

När de näraboende broderfolken Norge och Sverige kan se så olika på en etisk fråga hur kan man då tro att muslimska influenser kan överbryggas så lätt som svenskt ledarskap gett uttryck för.

Vi måste på något sätt skaffa oss gemensamma värderingar när vi skall leva tillsammans och jag kan inte förstå den som tycker att de som kommer till vårt land som flyktingar eller av andra anledningar skall sätta agendan för oss. Anpassningen måste väl ske till det befintligt formade mönstret. Även om det mönstret skulle behöva restaureras i vissa avseenden.