Efterfrågad, saknad och ett effektivt hjälpmedel i evangelisationsarbetet.

Veckans nummer i Hemmets Vän, Publicerad: 2020-02-27 15:13

Frågor till Kjell Lönnå, körledarnestorn (83), om sång och musik i kyrkorna.

Till sommaren fyller han 84. Redan 1955 drog han igång sin första kör. Och han håller på än.

– Jag sjunger och dirigerar tills jag stupar!

Son till en baptistpastor, Titus Lönnå. Sedan 1948 Sundsvallsbo. Hann vara både typograf och reklamtecknare innan han gick musiklärarutbildningen.

På meritlistan en lång rad utmärkelser. Under sju år frilansande producent på Sveriges Radio. Har skrivit melodin till psalm 521 ”Mina döda timmar”. Artister som haft tv-premiär i hans program är bland andra Carola, Helen Sjöholm, Andreas Lundstedt, Sissel Kyrkjebö, Tito Beltram …

Och han har ångan uppe för fullt, leder fortfarande tre körer: damkören Confetti, KFUM-kören i Sundsvall och samma stads kammarkör.

Vad driver dig?

• Att få glädja andra med sång. Att känna hur harmonier förvandlas till kör.

– Vi är ett framstående körland, inte minst tack vare Eric Ericson (OD). Men tyvärr numera mindre körsång i kyrkorna.

Vad saknar du där?

– Det myckna musicerande som var förr. Jag växte upp under de frikyrkligt härliga åren 1940- till 1960-talet. Dåtidens kommunala musikskola. Strängmusik, kör, piano, mandolin … You name it. Ingen tv fanns i början.

– Jag tycker att man kunde försöka återskapa den så kallade strängmusiken och blandade kören. Jag vill höra de tydliga läsarsångerna, där alla förstod vad som sjöngs. Absolut inte som nu, när det sjungs på engelska, som långt ifrån alla förstår.

”Vi är rädda om den kristna sångskatten”

Veckans nummer Publicerad i Hemmets vän:

2020-01-30 16:06

Fyra frågor till Sten Bäckman om Solistkvartetten, bildad redan på 1950-talet.

Solistkvartetten bildades redan på 1950-talet. Pensionsmässig? Icke sa Nicke.

– Vår form är intakt och vi sjunger i kyrkor k

ontinuerligt, säger Sten Bäckman, en av fem i kvartetten.

Jo, ni läste rätt. De är fem i kvartetten. Fyra som sjunger, plus en minst lika viktig pianist.

Under åren har en rad kända röster passerat revy. Exempelvis Göran Stenlund, Rolf Lundgren, Sten Johnsson, Mats Backlund, Fred Sjöberg  … Och legendaren vid pianot, Lennart Jernestrand, en gång sångargiganten Einar Ekbergs pianist.

Hemmets Vän träffar Sten Bäckman, en av de fyra rösterna idag, och som varit med i tio år nu. Har ersatt Mats Backlund.

– Vi sjunger ur den kristna sångskatten, men kan sägas ha en blandad kristen repertoar. Och det är vi rädda om. Det är inte många grupper som idag vårdar detta i kyrkorna. Körer och kvartetter finns inte i samma utsträckning som förr.

Ge några exempel på er repertoar.

– Vi sjunger i princip inte något som inte Hans Carlén arrat. Vi sjunger gärna potpurrier ur 1800- och 1900-talets väckelsesånger. Exempel: ”O sällhet stor”, ”Blott en dag”… Men även sånger som ”Nu är det härligt att leva”, som för övrigt har EFS-rötter. Också Mendelssohn finns med på repertoaren.

Ni samarbetar med Läkarmissionen?

– Absolut. Vi tycker att vi är ute i angeläget ärende. Vi samlar in pengar, inte minst genom Skyddsängeln, namnet på de som vill bli månadsgivare. I ett läge där svenska folket översköljs av frågor om att bli givare, så står Läkarmissionen på stabil grund. Vi vet att organisationen finns på plats, inga pengar slarvas bort. Viktigt.

Veckans nummer Publicerad i Hemmets vän: 2020-01-30 16:06

Fyra frågor till Sten Bäckman om Solistkvartetten, bildad redan på 1950-talet.

Solistkvartetten bildades redan på 1950-talet. Pensionsmässig? Icke sa Nicke.

– Vår form är intakt och vi sjunger i kyrkor kontinuerligt, säger Sten Bäckman, en av fem i kvartetten.

Jo, ni läste rätt. De är fem i kvartetten. Fyra som sjunger, plus en minst lika viktig pianist.

Under åren har en rad kända röster passerat revy. Exempelvis Göran Stenlund, Rolf Lundgren, Sten Johnsson, Mats Backlund, Fred Sjöberg  … Och legendaren vid pianot, Lennart Jernestrand, en gång sångargiganten Einar Ekbergs pianist.

Hemmets Vän träffar Sten Bäckman, en av de fyra rösterna idag, och som varit med i tio år nu. Har ersatt Mats Backlund.

– Vi sjunger ur den kristna sångskatten, men kan sägas ha en blandad kristen repertoar. Och det är vi rädda om. Det är inte många grupper som idag vårdar detta i kyrkorna. Körer och kvartetter finns inte i samma utsträckning som förr.

Ge några exempel på er repertoar.

– Vi sjunger i princip inte något som inte Hans Carlén arrat. Vi sjunger gärna potpurrier ur 1800- och 1900-talets väckelsesånger. Exempel: ”O sällhet stor”, ”Blott en dag”… Men även sånger som ”Nu är det härligt att leva”, som för övrigt har EFS-rötter. Också Mendelssohn finns med på repertoaren.

Ni samarbetar med Läkarmissionen?

– Absolut. Vi tycker att vi är ute i angeläget ärende. Vi samlar in pengar, inte minst genom Skyddsängeln, namnet på de som vill bli månadsgivare. I ett läge där svenska folket översköljs av frågor om att bli givare, så står Läkarmissionen på stabil grund. Vi vet att organisationen finns på plats, inga pengar slarvas bort. Viktigt.

Läs mer i Hemmets Vän nr 5 – 2020

Att vara ung i dag i Sverige innebär ökad risk för att bli rånad. Är det månne en inhemsk vana, eller —-

Ledare i Hemmets vän, Publicerad: 2020-01-30 16:29

I dagarna har Brå (Brottsförebyggande rådet) publicerade statistik för antalet anmälda brott under 2019. Den typ av brott som ökade mest av alla kategorier var personrån mot barn (under 18 år). Ökningen var 31 procent, till 2 480 anmälda brott.

Det var förhållandevis tyst i nyhetsmedia om detta. Ett fåtal nyhetsartiklar, i saklig ton.

På ett sätt är detta inte något nytt. Ökningen har varit känd under hela året och det har före­kommit ett antal nyhetsinslag om ämnet. Om unga personer som blivit rånade, ofta på mobiltelefoner och jackor. Om ungdomar som rånar barn.

Det är ändå märkligt att dessa 31 procent möts av så små reaktioner.

Men, säger vän av ordning, i faktiska tal är det ju inte jättemånga brottstillfällen det handlar om. Nej, det är förvisso sant. Men det är barn det handlar om! Barn och tonåringar! Och när polisen i Stockholms söderförorter efter sommaren 2019 gick ut med råd om hur barn och tonåringar ska göra för att undvika rån (inte gå hem själv, inte ha för dyra jackor etcetera) var det ett tecken i tiden som påverkar unga. Att vara ung idag i Sverige innebär ökad risk för att bli rånad. Och vi behöver anpassa oss för att undvika dessa risker.

Det är förvånande att reaktionerna inte är större på den här typen av händelser. Varför rasar inte föräldrar och anhöriga i större utsträckning? Det handlar ju om våra barn. Om tonåringar som inte ens blivit vuxna. Hur kommer detta påverka dem och deras syn på livet?

De politiska partierna talar om fler poliser och ett tryggare Sverige. Gott så. Men ännu så länge verkar de inte ha lyckats, vare sig med någon större utbyggnad av polisorganisationen, eller med att göra Sverige tryggare.

Inte så att det saknas initiativ. Och det görs mycket. Men det är uppenbart att problemet är stort och svårt att komma åt.

Det har kopplingar till den organiserade brottsligheten och gängkriminaliteten.

Det har kopplingar till grov narkotikahandel och missbruk.

Och det har också kopplingar till djup social misär, som blivit en följd av att stora grupper av människor kommit till Sverige, utan att integreras och bli en del av den vanliga svenska samhället.

Det skrivs regelbundet om förtroendet för olika partiledare. Ofta glöms då bort att förtroendet för partiledarna för 20 år sedan, som Göran Persson eller Alf Svensson, var skyhögt över de siffror vi ser idag.

Svenska folket har allt mindre tilltro till politiken. En av nyckel­frågorna är att Sverige upplevs som ett mindre tryggt land.

Här behövs fler politiska reformer och initiativ. Om detta fortgår kommer vi annars få ett föräldrauppror.

Hemmets Vän 30 januari 2020