Att vara ung i dag i Sverige innebär ökad risk för att bli rånad. Är det månne en inhemsk vana, eller —-

Ledare i Hemmets vän, Publicerad: 2020-01-30 16:29

I dagarna har Brå (Brottsförebyggande rådet) publicerade statistik för antalet anmälda brott under 2019. Den typ av brott som ökade mest av alla kategorier var personrån mot barn (under 18 år). Ökningen var 31 procent, till 2 480 anmälda brott.

Det var förhållandevis tyst i nyhetsmedia om detta. Ett fåtal nyhetsartiklar, i saklig ton.

På ett sätt är detta inte något nytt. Ökningen har varit känd under hela året och det har före­kommit ett antal nyhetsinslag om ämnet. Om unga personer som blivit rånade, ofta på mobiltelefoner och jackor. Om ungdomar som rånar barn.

Det är ändå märkligt att dessa 31 procent möts av så små reaktioner.

Men, säger vän av ordning, i faktiska tal är det ju inte jättemånga brottstillfällen det handlar om. Nej, det är förvisso sant. Men det är barn det handlar om! Barn och tonåringar! Och när polisen i Stockholms söderförorter efter sommaren 2019 gick ut med råd om hur barn och tonåringar ska göra för att undvika rån (inte gå hem själv, inte ha för dyra jackor etcetera) var det ett tecken i tiden som påverkar unga. Att vara ung idag i Sverige innebär ökad risk för att bli rånad. Och vi behöver anpassa oss för att undvika dessa risker.

Det är förvånande att reaktionerna inte är större på den här typen av händelser. Varför rasar inte föräldrar och anhöriga i större utsträckning? Det handlar ju om våra barn. Om tonåringar som inte ens blivit vuxna. Hur kommer detta påverka dem och deras syn på livet?

De politiska partierna talar om fler poliser och ett tryggare Sverige. Gott så. Men ännu så länge verkar de inte ha lyckats, vare sig med någon större utbyggnad av polisorganisationen, eller med att göra Sverige tryggare.

Inte så att det saknas initiativ. Och det görs mycket. Men det är uppenbart att problemet är stort och svårt att komma åt.

Det har kopplingar till den organiserade brottsligheten och gängkriminaliteten.

Det har kopplingar till grov narkotikahandel och missbruk.

Och det har också kopplingar till djup social misär, som blivit en följd av att stora grupper av människor kommit till Sverige, utan att integreras och bli en del av den vanliga svenska samhället.

Det skrivs regelbundet om förtroendet för olika partiledare. Ofta glöms då bort att förtroendet för partiledarna för 20 år sedan, som Göran Persson eller Alf Svensson, var skyhögt över de siffror vi ser idag.

Svenska folket har allt mindre tilltro till politiken. En av nyckel­frågorna är att Sverige upplevs som ett mindre tryggt land.

Här behövs fler politiska reformer och initiativ. Om detta fortgår kommer vi annars få ett föräldrauppror.

Hemmets Vän 30 januari 2020