Om Stig Melin

Stig Melin född 1932 medlem i pingst Västerås, pensionär Pensionärslivet erbjuder tid till eftertanke. Jag upptäcker att jag tänker inte likadant i dag som när jag var ung/yngre. Det är oundvikligt att perspektivet förskjuts och det som jag förr betraktade som viktigt har blivit mindre viktigt i dag. Och tvärtom. Många delmål är uppnådda, en del med råge. Det stora målet återstår. Det kan tyckas pretentiöst av mig att tro att jag kan bidra i någon större omfattning i ett ämne som numera dessutom anses kräva viss formell utbildning. Men livet är inte bara teoretisk kunskap. I inget av mina jobb var jag från början kvalificerad. Så småningom lärde man sig att någorlunda hantera sin situation. Man kan ständigt lära nytt.

Många gudar blir det

Vårt samhälle är utsatt för överhetens idé att ett mångkulturellt samhälle har framtiden för sig trots att det inte finns några positiva exempel på någon fungerande mångkulturalism. Inte utan att en övergripande diktatorisk system håller samman det, i ofrihet. Om flera kulturer skall samsas på en mindre yta uppstår lätt konflikter som ett demokratiskt samhälle har svårt att hantera. Framförallt om man inte har någon förståelse för den egna kulturens historiska fördelar. Vi har satt oss på höga hästar gentemot Gud och andras kulturideal och tror dessutom att vi kan sitta kvar.

Det visar sig gång på gång hur radikala islamister använder moskéer som ingång i den muslimska gemenskapen. (numera har man upptäckt att vårt valsystem också erbjuder ingångar). Alla muslimer är inte av samma radikalitet men använder samma grunddokument i sin verksamhet, Koranen. Ett dokument som har mer än ett budskap. Det är många svenska beslutsfattare som inte förstår problemet med det. Och, sorgligt nog inte alla kristna heller. Det är nog ganska fåfängt att tro sig kunna påverka radikal islamism i någon riktning om inte alternativet är starkare.

I äldre tider, GT, hade Gud en ”konkurrent” i Baal och även andra avgudar. Det stod den dåvarande israeliska befolkningen mycket dyrt. I dag riskerar vi att få ett liknande problem och jag tycker vi har nog av våra egna avgudar i form av materialism, omoral, högfärd mm. Svenska kyrkan har också blivit ett slags departement under en sekulär regeringen och intresserar sig mer för jordens hälsa än dem som bor på den. Guds uppdrag är till stor del bortglömt och ligger väl förborgat, åtminstone för toppskiktet i den kyrkan.

Skall vi då ställa oss avvisande till dem som söker sin tillflykt till vårt land? Nej, det skall vi inte. Gud betonar vikten av att visa barmhärtighet och vänlighet mot främlingar. Men han säger också att främlingen ska anpassa sig till de lagar som råder i landet. ”En och samma lag skall gälla för den infödde som för främlingen som bor mitt ibland er.”  Vi skall inte särbehandla främlingen. Yttrande- religions och andra ramlagar för frihet måste gälla lika för alla. Om främlingar/flyktingar tar sig oacceptabla friheter gentemot andra invandrare eller vår egen befolkning skall det få konsekvenser. Vi skall inte acceptera att muslimska eller andra maktfaktorer får agera på egen hand, med egna lagar och värderingar. Då får vi kaos och vi har sett tendenserna.

Tänk att media och en del av byråkraterna som borde vara vår intelligentia inte förmår se skillnad på kristen och muslimsk tro med vidhängande konsekvenser. Om den kristna tron framhåller att samkönade äktenskap är emot bibelns budskap och säger det, går vissa beslutsfattare i taket och hotar med indragna bidrag och allt möjligt. Den kristna tron är för dem helt ute, man fattar ingenting av dess totala frivilligheten och frihet för både individen och samhället. Hur har det blivit så? Kanske det tom blir förbjudet att citera vissa avsnitt i bibeln och byter ut vår flagga mot en färggrannare? Redan nu ser vi inskränkningar t.o.m. i förskolan. Tacka Gud för mat och dryck, otänkbart
Vilken enastående naivitet. Visst silas det mygg och sväljs .

Vi behöver en fungerande integrationspolitik, som sätter ramar, men vilka skall bestå med dessa ramar? Våra valda ombud är upptagna med att laga och lappa ihop vårt samhälle och försöka bli trovärdiga igen. Hur dom lyckas med det är en öppen fråga

Lite utanför textsammanhanget:

Hur många gånger har du hört mantrat, ”Vi får inte göra oss beroende av – -” När vi i själva verket redan är beroende av betydligt allvarligare sammanhang.

Vårt svårt splittrade samhälle

Sverige har haft 200 år av fred, där kristendom har varit en del av det immateriella arvet. Den kristna livsåskådningen har haft stor betydelse under den tiden. Vi kan se spåren i alla kyrkor, ofta placerade mitt i byn. Nu är vi inne i en ny tid med en kyrka som själv marginaliserar sig, och en tilltagande materialism. Sveriges vänsterfolk får nästan krupp över att barn skall tillåtas besöka en kyrka vid skolavslutningar.

Men, det avtecknar sig ett större hot vid horisonten, det blir allt tydligare. Strider i Europa med en flyktingström som söker, och skall få skydd hos oss med krav på vår förmåga att hantera situationen. Om den inte hanteras på ett, för både flyktingen, och för den bofasta befolkningen rätt sätt, skapas det problem för båda kategorierna.

Det mångkulturella samhället
Men entusiasterna ser bara det som är gott i ett mångkulturellt samhälle, ser inga problem i en sammanblandning av olika kulturer. Speciellt inte våra socialdemokrater som fiskat många röster i de vattnen. Det i dag så vanliga kortsiktiga tänkandet i de kretsarna. Det skulle kanske inte heller jag göra, om vi levde i en med flyktingen jämförbar kultur, jämförbar moral, jämförbar syn på kvinnan, demokrati, och övriga friheter som vi ärvt från tidigare generationer. Eftersom vi inte har det, uppstår kulturkrockar mellan de nya svenskarnas ofta alldeles bestämda moraluppfattning och vår egen befolkning mera lösaktiga sätt att leva. Kulturerna har enskilda brister, tillsammans kan det bli en katastrof.

Invandrarna tänker oftast i svart/vitt och svenskars sätt att leva utmanar deras moral som styr deras tänkande. Invandrarens nedvärderande syn på kvinnan leder också ofta till att hon behandlas illa, ur många aspekter. Deras muslimska tro kräver en respekt som deras egen kultur ger dem, men strider ofta mot vår egen rättsuppfattning och som vår maktelit ofta viker sig för. Åtminstone om det ger röster i våra allmänna val,

Koranskolornas verksamhet har satt sina spår och deras skolavslutningar ser annorlunda ut än vår svenska kyrkas mer fredliga. Eftersom deras religion i grunden är våldsbejakande ser man våldet som överlägset den demokratiska lösningen. Man behöver ju bara se vilka villkor som gäller där muslimsk regim råder. Dessa villkor vill vi inte importera även om vissa partier ser dem som att de kan förändras!

Det kristna alternativet
Att hantera en svärdets avgudareligion utan att veta och förstå hur en kristen tro ser ut har sina sidor. Det är som att titta på en krokig linje utan att veta hur en rak ser ut och förhålla sig till den vetskapen. Om det varit för ett antal år sedan hade kyrkan kunnat vara till hjälp. Men tidsandan och materialismen har blivit henne övermäktig. Vad man dock kan säga till hennes försvar, hon sprider inte evangelium med svärd. Inte på något annat sätt heller för den delen.

 

Tiden innan Jesus återkomst

Liksom Israel blev ledd ut ur slaveriet i Egypten kommer de också i slutkapitlet av världshistorien att bli ledda ut ur den här tidens slaveri. Liksom de förtrycktes i Egypten då, förtrycks de i dag och påtvingas ett liv under ständigt hot.

Men jag och många med mig har läst sista kapitlet i Bibeln och vad Gud har i beredskap åt Israel, och åt alla dem som ”fruktar Herren”. Men vi är inte riktigt framme vid den tidpunkten än. Paulus förkunnar att innan Jesus kommer tillbaka måste olika händelser äga rum.

Låt ingen bedra er på något sätt. Först måste avfallet komma och laglöshetens människa träda fram, fördärvets son, motståndaren som förhäver sig över allt som kallas gud eller heligt så att han sätter sig i Guds tempel och säger sig vara Gud.” (2 Tess. 2-3)

Vad som i det här sammanhanget är Guds tempel kan man fundera över.

Vet ni inte att ni är Guds tempel och att Guds Ande bor i er? Om någon fördärvar Guds tempel ska Gud fördärva honom. Guds tempel är heligt, och det templet är ni.” (1 Kor: 3-16).

Om det är vad Paulus menar, så har vi att se till att Guds Ande blir kvar i var och en av oss.

Andra menar att det kommer att byggas ett tempel i Jerusalem och att det är detta som Paulus menar. Det pågår f.ö. en långt gången förberedelse bland judar för ett nytt tempelbygge. Det skulle dessutom kunna gå fort att förverkliga. Oavsett vilket, gäller Paulus ord om konsekvenserna, avfallet. Han beskriver Antikrist och förhållanden som råder när Antikrist träder fram som ett avfallets tid.

Den laglöses ankomst är ett verk av Satan och kommer med stor kraft och med lögnens tecken och under. Med ondskans alla konster bedrar han dem som går förlorade, eftersom de inte tog emot kärleken till sanningen så att de kunde bli frälsta. Därför sänder Gud villfarelsens makt över dem så att de tror på lögnen och blir dömda, alla de som inte har trott på sanningen utan njutit av orättfärdigheten. (2 Tess2:9:12).

Ja men detta gäller väl de ofrälsta, de är ju redan förlorade? Fast Jesus talade ju faktiskt med sina lärjungar, ”låt ingen bedra ER”, sa han. Många av apostlarna och Jesu varningar gäller ju också de som kommit till tro på honom och risken att bli förvillade genom att inte ge rum för sanningen.

Jesus och apostlarna talar alltså om ett stort avfall men det kanske inte ser ut så. Vi kanske får se en väckelse med en uppsjö av profeter som samlar stora skaror kring sina estrader med både under och tecken. Problemet med dessa profeter är att de inte själva har omvänt sig kan därför inte heller hjälpa andra till omvändelse. Deras verksamhet går heller inte ut på någons omvändelse utan på egen makt, ära och rikedom. Jesus har en del att säga om detta och gör det i Matt 24: 3-14.


När/Om du ser detta komma, undersök noga källan.

”Okänd” Gud

Om det inte vore så allvarligt skulle man kunna småle lite dystert åt regeringens och andra politikers tafatthet när det gäller kristen tro. Hur kan en regering som menar sig vilja folket väl så helt missförstå den kristna trons syfte och mål? Och i stället frottera sig med en från kristen tro väsensskild religion där alla varningsklockor borde ringa. Det är ju otroligt. Man har också fått sällskap av Svenska kyrkan till stora delar

Finns det fler områden som är utsatta för liknande blindhet? Ja vi har ju Israel förstås. Där finns en likartad enögdhet. Och ytterligare, barnens behov av trygga familjer med föräldrar som tillåts vara föräldrar utan statliga pekpinnar. Visst finns det blinda ledare. Regeringen håller krampaktigt fast vid hypotesen att det inte finns någon Gud.

Man borde i alla fall se de tydliga spåren av honom även om ”vetenskapen” och humanisterna gör sitt bästa att sopa igen dem och leta efter egna. Dom lär få hålla på. Men vi tror och litar på vetenskapen, säger du. Det kan du sluta med direkt.
När Paulus på en av sina missionsresor besökte Athén upptäckte han altare med inskriptionen, ”Åt en okänd Gud”. Man tillbad alltså en Gud man inte kände. Paulus uppgift var att göra denne Gud känd och älskad av både athénare, då och svenskar, nu

Därför förflyttar vi Paulus i tanken till Sergels torg där han börjar reda ut begreppen:

Gud är den som har skapat världen och allt som finns i den. Han som är Herre över himmel och jord bor inte i tempel gjorda av människohand. Han låter sig inte heller betjänas av människohänder som om han behövde något, han som åt alla ger liv och anda och allt.
”
”Av en enda människa har han skapat alla människor och folk till att bo över hela jorden, och han har fastställt bestämda tider och gränser inom vilka de ska bo. Det gjorde han för att de ska söka Gud och kanske kunna treva sig fram och finna honom, fast han inte är långt borta från någon enda av oss. För i honom är det vi lever och rör oss och är till, så som även några av era egna skalder har sagt: Vi är av hans släkt.
 Är vi nu av Guds släkt bör vi inte tänka oss att det gudomliga liknar något av guld, silver eller sten, en bild som kommit till av mänsklig konst och fantasi.”

Gud har länge haft överseende med okunnighetens tider, men nu befaller han alla människor överallt att omvända sig. Han har nämligen bestämt en dag då han ska döma världen med rättfärdighet genom en man som han har utsett, (Jesus), och han har erbjudit tron åt alla genom att uppväcka honom från de döda.”


När Jesus korsfästes, dog och uppstod, öppnade han vägen till denne Gud och du får lära känna honom, tro och leva i ljuset av detta. Då är inte Gud längre okänd

Låt oss börja från början, redan i förskolan, med orden:

I begynnelsen skapade Gud himmel och jord, och jorden var öde och tom . . .

Skäms vi för evangeliet?

Under vinjetten Helmner direkt i Hemmets vän skriver Ingemar Helmner sina krönikor.
Veckans ämne är formulerad som en fråga som blivit aktuell och som jag med hans tillåtelse återger. Frågan lyder:

Hur ska den kristna församlingen presentera sitt budskap? Det är en stor utmaning att hitta det rätta tonläget för att nå fram till människor som inte är vana kyrkobesökare. I en tid präglad av andligt sökande är det angeläget att försöka forma ”sökarvänliga gudstjänster”. Men, ibland blir jag betänksam då det känns som om vi inte vågar stå för vårt budskap.

Jag har lovat mina vänner att det inte ska bli någon predikan”, sa en församlingsledare och tittade lite nervöst på mig. Jag var inviterad till en dagträff i hans kyrka och han var uppenbart nervös för att jag skulle vara för radikal i min framtoning. Programmet brukar vara lättsmält. Gärna lite trevliga historier uppblandade med kända läsarsånger. Det kändes faktiskt som om han försökte sätta munkavel på mig. Kanske den här upplevelsen speglar situationen i många kyrkor. Vi är så måna om de kontakter vi lyckats skapa att vi är livrädda för att budskapet ska bli för närgånget. Kyrkan bjuder på gott kaffe, glada skratt, fin gemenskap. Trivsel och gemyt, men inte ett ord om behovet av personlig frälsning. Ingen tydlig omvändelseförkunnelse. Ingen kärleksfull vädjan att göra sig beredd inför evigheten. Men tänk om det blev det sista tillfället för någon av deltagarna! I samlingar där medelåldern är hög är detta en verklighet att räkna med…

Måste vi verkligen kasta Jesusnamnet i ansiktet på folk?” frågade en kvinna. Hon var irriterad på Alphamaterialet. Det är för Jesuscentrerat, enligt henne, och skulle kunna uppfattas som att vi försöker ”slå våra medmänniskor i huvudet” med bibeln.

Det intressanta är dock, att de kyrkor som vinner nya människor är frimodiga och tydliga med sin tro. Och jag tänker på vad en nyfrälst man sa till mig. Han har varit en andlig sökare i många år. Rest på newagesmässor, studerat schamanism, utövat spiritism och mycket annat. Då han varit kristen ett par månader sa han:

Kyrkorna borde ta sökarna på lite större allvar”. Han menade, att om han ska bjuda med gamla vänner till en kyrka vill han vara säker på att den står för sitt budskap, predikar med övertygelse, inbjuder till förbön och ger sökande människor en verklig chans att möta Jesus! Det konstiga är att många kristna inte verkar våga tro att bibelns budskap har någon attraktionskraft på moderna människor. Att det kan väcka både nyfikenhet och helig längtan till liv. Att Guds Ande kan skriva in det i deras hjärtan, överbevisa, leda dem till tro. Det är beklämmande.

Vi behöver tänka igenom hur vi förkunnar. Det räcker inte med känslosamma appeller, bjuder vi in sökande människor är det vår uppgift att förklara det kristna budskapet. Genomtänkt och med enkla ord berätta om frälsningen genom tron på Jesus Kristus. Men ska vi presentera Jesus som försonaren, måste vi förklara varför han behövde dö på korset. Det är då det bränner till och vår frimodighet ofta viker. Korset talar ju om vår synd. Att vi måste födas på nytt. Behöver bekänna vår synd för att få del av förlåtelsen och friden. Jag är oroad över att kyrkan i många sökarvänliga samlingar inte vågar ställa lyssnarna inför Kristi kors. Evangeliet är inte längre blodsdrypande utan har reducerats till lite allmänt reflekterande om livet. Ett må bra-budskap tämligen likt det som new age står för.

En kyrka som skäms för evangeliet får inte se dess kraft till frälsning! Svaret på allt vilset sökande i tiden är en tydlig Jesusförkunnelse! Med kärlek och värme ska vi berätta om vägen som leder till livet! Anden, hjälparen, är på vår sida.

INGEMAR HELMNER

 

 

 

Är barn viktiga – i socialdemokraters ögon

I ett läge där den svenska skolan befinner sig i det som närmast liknar kaos lägger Socialdemokraterna sin energi på att förbjuda kristna inslag i skolan. Som svar på en interpellation från KD-ledamoten Tuve Skånberg i riksdagen svarar gymnasieministern Anna Ekström följande:

I min egenskap av socialdemokratisk politiker vill jag bekämpa att skolor har rätt att se till att barn och elever ber bordsbön på skoltid,”

Bordsbön. Att elever visar tacksamhet för att ha mat på bordet. Det är hotet hon ser. Kristen tro är väl inte främmande för vårt land, ens för en socialdemokratiskt befattningshavare.A

Bert Stålhammar skrev en artikel i Hemmets Vän, ur vilket jag hämtar valda delar
”Vi är nog ganska många som anser att det finns allvarligare företeelser i skolan som behöver bekämpas än en enstaka bordsbön. De elever som låser in sig på toaletterna för att inte bli misshandlade eller helt enkelt stannar hemma från skolan uppgår till många tusen t.ex. Där finns extremism i bakgrunden. Ser ni den?”

Vi vet också att både RFSL och RFSU, för att nu inte nämna att HBQT-aktivister, ofta besöker skolor för att sprida sina budskap om den kärlek dom uppfattar som den viktigaste, den sexuella. Många ungdomar i de känsliga tonåren har uppmanats att pröva om de verkligen är födda i rätt kön. Sådant går bra att undervisas om, men tacka Gud för maten, nej? Fler förbud på lut?

I dag lever vi i ett Sverige där föraktet för lagar och männi­skovärde snabbt ökar. Så har det inte varit tidigare. ”Genom att laglösheten ökar kommer kärleken att kallna hos de flesta (Matt. 24:12). Allt fler svenskar oroar sig nu över att tilliten mellan, och förtroendet för medmänniskor minskar i snabb takt. En utveckling som är väl känd från de ateistiska kommunistländerna och som speglas i det svenska nyhetsflödet varje dag. Ansvariga politiker och myndigheter fungerar som falska profeter när de upprepar sitt ”Allt står väl till”, (Jer. 8:11) eller i modern tappning, ”Det går bra för Sverige”.

På senare tid har oförmågan att hantera ”nysvenskarnas” behov av undervisning och specialbehandling försvårat hanteringen av skolfrågorna.

”Låt barnen komma till mig och hindra dem inte, för Guds rike tillhör sådana som de. Jag säger er sanningen: Den som inte tar emot Guds rike som ett barn kommer aldrig dit in.” Och Jesus tog upp dem i famnen och lade händerna på dem och välsignade dem.

Jag har skrivit det förr och jag upprepar mig igen, skriver Bert Stålhammar, det är dags för våra kyrkoledare och alla kristna att anlägga moteld.

Visst är det behjärtansvärt och trevligt med alla de många samlingar och aktiviteter som anordnas i våra kyrkor. Men i dag är det viktigt att vi som tror på den klassiska kristendomens betydelse för individ och samhälle gör våra röster hörda också på den offentliga arenan.  Var finns i dag den David som ser att Goliat kan besegras?

Böneutrop lika attraktivt som omskärelsen

Micael Grenholm, författare, kristen evangelist mm, hittar inga skäl att vilja stoppa muslimska reklamslogans i form av ”böneutrop”.

Han vill gärna göra sig till tolk för den kristna synen på frågan och förekommer flitigt på Dagens sidor. Det är censur att hindra främmande gudar att operera som de själva vill, anser han.

Det har alltid erbjudits genvägar för kristna som vill göra vägen bredare.

Själv tycker jag inte det ligger något kristet i den synen även om människor stiftat lagar som stöder genvägen. Gud har ju själv stipulerat vem som är Gud och därmed vara den som en kristen följer.

Redan första budet i den första lagen säger han: ”Du skall inga andra gudar ha jämte mig”, plus nio andra förbud.

De budorden är en förutsättning för att kunna följa honom. Apostlarna förstod det och sade, ”man måste lyda Gud mer än människor” oavsett vad människor hittat på. Det finns ingen annan Gud säger han också.

Att ha en lag som är ägnat att skydda ett lands invånare kan väl inte tillåtas användas för de flagranta angrepp som dessa ”bönerop” är ett exempel på. Då är det goda i lagen tillspillogiven.

Att kristna människor dessutom skall medverka till det tror jag inte Gud är intresserad av.

Situationen är snarlik det som Paulus fick kämpa emot. På den tiden var det omskärelsen som de nyomvända skulle tillämpa. Det var en populär genväg som inte genererade någon förföljelse av omgivningen och därför anbefalld av den tidens konflikträdda människor.

Paulus:

Se vilka stora bokstäver jag nu skriver till er med egen hand. De som vill göra ett gott intryck på er genom det yttre, försöker tvinga er till omskärelse bara för att inte bli förföljda för Kristi kors.”

Man måste lyda Gud mer än människor”

De som vill göra ett gott intryck genom att tvinga er till omskärelse, tycker också att böneutrop är bra för att inte bli förföljda för Kristi kors.

Paulus: För min del vill jag aldrig vara stolt över något annat än vår Herre Jesu Kristi kors, genom vilket världen är korsfäst för mig och jag för världen. Det har ingen betydelse om man är omskuren eller oomskuren, det viktiga är att vara en ny skapelse. Frid och barmhärtighet över dem som följer denna regel, och över Guds Israel.

(Böneutropet inleds med ”takbir” genom att proklamera ”Allaho akbar” för att visa att Allah är den störste och att allting och alla, utom Allah i islam, ska böja sig. Det islamiska vittnesbördet är den andra satsen i böneutropet (Det finns ingen Gud utom Allah och Muhammed är hans sändebud). Detta bekräftar islam och proklamerar det (islam) över landet.” )