Om Stig Melin

Stig Melin född 1932 medlem i pingst Västerås, pensionär Pensionärslivet erbjuder tid till eftertanke. Jag upptäcker att jag tänker inte likadant i dag som när jag var ung/yngre. Det är oundvikligt att perspektivet förskjuts och det som jag förr betraktade som viktigt har blivit mindre viktigt i dag. Och tvärtom. Många delmål är uppnådda, en del med råge. Det stora målet återstår. Det kan tyckas pretentiöst av mig att tro att jag kan bidra i någon större omfattning i ett ämne som numera dessutom anses kräva viss formell utbildning. Men livet är inte bara teoretisk kunskap. I inget av mina jobb var jag från början kvalificerad. Så småningom lärde man sig att någorlunda hantera sin situation. Man kan ständigt lära nytt.

Ekumenisk verksamhet kan aldrig ersätta Guds sanningar

Det pågår försök i Dagens spalter att dialogvägen få kristna och islam att närma sig varandra i sina resp trosuppfattningar, men vi måste vara trogna kyrkan och bibelns bekännelse, skriver Karl-Henrik Wallerstein i Dagen. Det är nämligen inte möjligt för kyrkan att beskriva Muhammed som en profet i en kristen mening. Att han är en profet för muslimerna kan stämma, men som kristna kan vi endast beskriva honom som en falsk profet. Det är dock möjligt för kyrkan att både föra reliigionsdialog och hävda att Muhammed – i enlighet med kristen tro – är en villolärare. Trons sanningar är aldrig förhandlingsbara och de existerar oberoende av hur många bekännare av kristen eller muslimsk tro det finns i Sverige.

I en kristen kultur borde den kristna tron vara konservativ och med en h vilja till att bevara sin särställning. I en muslimsk kultur däremot skulle möjligtvis en mötesplats skapas, men vi behöver inte gå över till andra sidan för att försöka skapa en samsyn som går emot kyrkans fundament för att få till en samsyn med muslimerna. Det leder oss bara in i en återvändsgränd.

Jesus varnar oss ivrigt:

”Se till att ingen bedrar er. Många ska komma i mitt namn och säga: Jag är Messias, och de ska bedra många. Ni kommer att höra stridslarm och rykten om krig. Se då till att ni inte blir skrämda. Sådant måste hända, men det är ännu inte slutet.

Folk ska resa sig mot folk och rike mot rike, och det ska bli svält och jordbävningar på många platser. Men allt detta är bara början på födslovåndorna.

Då ska man utlämna er åt lidande och döda er, och ni kommer att bli hatade av alla folk för mitt namns skull. Och då ska många komma på fall, och de ska förråda varandra och hata varandra. Många falska profeter ska träda fram och bedra många, och eftersom laglösheten ökar kommer kärleken att kallna hos de flesta. Men den som håller ut till slutet ska bli frälst. Och detta evangelium om riket ska förkunnas i hela världen till ett vittnesbörd för alla folk. Sedan ska slutet komma.

Jag säger er sanningen: Innan himmel och jord förgår ska inte en bokstav, inte en prick i lagen förgå, inte förrän allt har skett

I det rike som skall förkunnas kommer inte att finna något resultat av några överenskommelser med muslimer eller andra falskmyntare.

Och när allt blivit lagt under honom, då ska Sonen själv underordna sig den som har lagt allt under honom, så att Gud blir allt i alla.



Är Guds ord förhandlingsbart?

Pingströrelsen i Sverige har under 2000-talet gjort den största och längsta resan av alla kyrkor och samfund i vårt land när det gäller ekumeniskt arbete på såväl nationell som lokal nivå, konstaterar Sten-Gunnar Hedin i en debattartikel i Dagen den 11 mars 2021.

Och fortsätter, dess inträde och aktiva engagemang i Sveriges kristna råd har tillsammans med rörelsens bilaterala samråd med lutheraner, katoliker och ortodoxa i Sverige mejslat fram en ekumeniskt orienterad pentekostal kraft att räkna med. Spiritualitetens och det levda livets ekumenik på Nya slottet Bjärka-Säby har tydligt förstärkt ett sådant narrativ med förgreningar också i andra länder.

En sådan utveckling måste hälsas med stor glädje och betraktas som en gåva till hela kristenheten, skriver han och frågar vidare hur den fortsatta dialogen kan formuleras i praktiken.

Jag är vägen, sanningen och livet, säger Jesus i bibeln. Ingen kommer till fadern utom genom mig.

Då visar det sig att många olika organisationer/samfund läser ut olika betydelser ur samma bibelord och kommer till olika slutsatser om vart Ordet leder. Det tycks gå att att tolka Bibeln på många sätt. inte båda läsningarna kan vara riktiga. Åtminstone den ena måste vara falsk. Vi får nog räkna med att lägga ner mycket tid på att tolka bibeln i det ekumeniska arbetet. Vilken förhandlingspartner ligger närmast en korrekt tolkning? Leder verkligen de olika vägarna till samma mål? Vi kanske får förhandla om saken

Andra talar om att också barnen måste döpas under det att andra talar om att det är orätt att döpa barn. Någon måste ha tagit fel. Då kan vi inte slå oss till ro med konstaterandet att mångfalden är en rikedom, utan vi måste sätta oss ned tillsammans för att hitta den rätta tolkningen sett mot vad grundtexten egentligen vill säga oss.

Nu är det faktiskt många som menar att är en rikedom för kristendomen att vi har en mångfald samfund. Man menar att vi kan vara oense om detaljer, bara huvudsaken är gemensam. Inser man inte att huvudsaken består av detaljer som inte kan åtskiljas. De är inte förhandlingsbara. Bibeln säger det själv. Om man inte har konstaterat det har man läst sin bibel dåligt.

Kan man bilda bibliska läror kring människotankar?

Borde det inte heta, Alla Guds ord äro ett enda, och ett enda är alla. Om ett enda ord åsidosättes går de alla så småningom förlorade.

Det måste alltså vara ett livsvillkor för kyrkan att hålla sig till den enda rätta lära. Om vi inte är klara på vad vad läran är, måste vi söka den i ordet. Inget annat skall avgöra läran än Guds eget ord allena.

Redan det första budet ger oss svaret. Du skall inga andra gudar ha, jämte mig. Att israeliterna redan vid intåget i löfteslandet bröt mot budet blev orsaken till mycken nöd. När folket sedan gick vilse i enighetsfrågan vid bygget av Babels torn orsakades i stället splittring både språkligt och bosättningsmässigt.

”Men jag förmanar er, mina bröder att ha akt på dem som vållar tvedräkt och kan bli er till fall i strid med den lära som ni inhämtat, dra er ifrån dem

Vinnlägg er om att bevara Andens enhet genom fridens band; en kropp och en Ande liksom ni också blev kallade till att leva i ett – en Herre, en tro, ett dop, en Gud som är allas fader, han som är över alla, genom alla och i alla”.

Antisemitismen

Det finns anledning uppmärksamma fenomenet antisemitism, och ursprunget till denna, den mest seglivade konspirationsteori som världen känner till.

Från tidningen Israels vänner citerar jag därför en artikel i ämnet författad av Henry Nordin, redaktör för tidningen

Antisemitismen – alla konspirationsteoriers moder

Vi lever i en tid då konspirationsteorierna grasserar som aldrig tidigare med många negativa konsekvenser för hela samhället. Vad beror det på? Det första jag vill framhålla är att allt detta har sin grund i vår förmåga att tro på det vi inte vet, ser eller förstår och därigenom skapa föreställningsvärldar bortom vår begränsade horisont. Detta är i sig själv något positivt som Herren skapat för att möjliggöra för oss alla att tro på Gud och upprätta en levande kontakt och relation med vår Skapare. I Pred. 3:11 står det att Gud lagt evigheten i våra hjärtan och i NT talas på flera ställen om trons gåva.

Tyvärr kan denna förmåga, liksom allt annat, missbrukas och komma på avvägar. Därigenom har mänskligheten skapat märkliga religiösa trosuppfattningar och fantasivärldar som styr tankar och beteenden. Jag behöver bara nämna exempel hinduismen, buddismen, islam och vår tids New Age, som binder och förslavar en stor del av mänskligheten.

Allt som handlar om ondska och lögn kommer från lögnens fader, som är ett av Djävulens namn i Bibeln. Utan tvekan är Djävulen de onda konspirationsteoriernas andlige fader. Om jag nu också skall fullfölja bilden av föräldraskapet så känns det befogat att beteckna antisemitismen som alla konspirationsteoriers moder. Antisemitismen har existerat så länge det judiska folket funnits; alltså i tusentals år. Den är den mest spridda och förödande av alla konspirationsteorier.

Förintelsen är vår tids ohyggliga exempel på vad antisemitism kan leda till. Den djupaste grunden till antisemitismen ligger på ett andligt plan och är ett uttryck för Djävulens hat mot Gud, Guds Ord och allt annat som är förknippat med Gud och Hans vilja. Det judiska folket och landet Israel har en central plats i Guds Rike och hjärta och blir därför också en måltavla för Guds ärkefiende.

Jag anser också att ateismen uppfyller alla kriterier på en konspirationsteori; en falsk föreställning som orsakat stora skador. För att ateismen skulle få någon trovärdighet måste det också finnas en förklaring till hur allting uppstått. Gud har i oss alla lagt in en naturlig tro på Hans existens, med skapelsen som den stora bekräftelsen. Därför uppkom evolutionsläran med stöd av den s.k. vetenskapsmannen Darwins fantasier och i våra dagar är evolutionsläran upphöjd till den självklara sanningen med närmast gudomlig status. Ve den som inte hyllar evolutionsavguden. Det leder till bannlysning i det offentliga rummet.

Om man för ett ögonblick betänker och betraktar den oerhörda finess och precision som varje stor och liten del i makro- och mikrokosmos representerar så måste det krävas mycket större tro på det fullständigt omöjliga; att allt har kommit till genom en viljelös slump. De s.k. (o)sannolikhetskalkylerna borde vara ett plågsamt studiematerial för de evolutionstroende.

Som vi tyvärr måste konstatera är antisemitismen fortfarande den värsta av alla konspirationsteorier. När staten Israel utropades 1948 fick den också ”ärva” den onda antisemitismen, just beroende på att det var judar som bildade och befolkade landet Israel.

I den offentliga debatten är det i stort sett ingen som anser sig vara antisemit. Däremot är man angelägen att betona vikten av att kritisera Israel. Någon motsvarande angelägenhetsgrad att kritisera Nordkorea, Iran, Kina och alla andra nationer där demokrati är en bristvara hör man sällan talas om men så snart demokratin Israel är på agendan anbefalls ett kritiskt förhållningssätt.

FN:s skandalösa fördömanden av Israel är ett slående skräckexempel och egentligen ett uttryck för en antisemitism i politiskt korrekt förklädnad. I sin artikel i detta nr ger Magnus Jonegård exempel på FN:s antiisraeliska hållning.

Tyvärr tror jag att antisemitismen kommer att bestå, och kanske tillta, i tidens avslutningsfas. Men dessbättre är antisemitismens dagar räknade.

När Jesus återvänder till Oljeberget och sitt land och folk innebär det slutet för antisemitismen, ateismen, evolutionsläran, alla andra konspirationsteorier och för allt annat ont.

Henry Nordin

Behovet av Anden i församlingarna

De andliga gåvorna

Paulus skriver till korintierna. En nybildad församling med kvarstående problem med rötter i det gamla livet utan Kristus. Deras tro blev verkligen prövad i den omgivningen och inte alla klarade provet. Paulus skrev brevet för att hjälpa dem i kampen.

Eftersom sexuell omoral var utbredd och medlemmarna inte riktigt visste vilken attityd de borde ha till äktenskap och samlevnad ställdes framförallt församlingen ansikte mot ansikte med dessa synder och de problem som blir följden av den. De kristna varnas för att beblanda sig med världens barn och ta efter deras värderingar och livsstil.

Ett problem som är välkänt för många, i övrigt levande kristna, även i vår tid. Guds Ande, med sina gåvor, vill alltid komma till vår hjälp. En egenskap som Paulus fäster stor vikt vid.

Anden vill komma vår svaghet till hjälp

När det gäller de andliga gåvorna, bröder, vill jag inte att ni ska vara okunniga. Ni vet att när ni var hedningar drogs ni oemotståndligt till de stumma avgudarna. Därför ska ni veta att ingen som talar genom Guds Ande säger: ”Förbannelse över Jesus”, och att ingen kan säga ”Jesus är Herren” annat än i kraft av den helige Ande.

Det finns olika nådegåvor, men Anden är densamme. Det finns olika tjänster, men Herren är densamme. Det finns olika kraftgärningar, men Gud är densamme, han som verkar allt i alla.

Men hos var och en visar sig Anden så att det blir till nytta. Den ene får av Anden ord av vishet, den andre får ord av kunskap genom samme Ande. En får tro genom samme Ande, en får gåvor att bota sjuka genom samme Ande, en annan att göra kraftgärningar. En får gåvan att profetera, en annan att skilja mellan andar. En får gåvan att tala olika slags tungomål, en annan att uttyda tungomål. Men i allt detta verkar en och samme Ande, som fördelar sina gåvor åt var och en som han vill.

Kroppen är en och har många delar, men trots att kroppens alla delar är många utgör de en kropp. Så är det också med Kristus. I en och samme Ande är vi alla döpta för att höra till en och samma kropp, vare sig vi är judar eller greker, slavar eller fria. Och vi har alla fått en och samme Ande utgjuten över oss

Kroppen består ju inte av en enda kroppsdel utan många. Om foten sade: ”Jag är inte hand, så jag hör inte till kroppen”, så hör den ändå till kroppen. Och om örat sade: ”Jag är inte öga, så jag hör inte till kroppen”, så hör det ändå till kroppen. Om hela kroppen vore öga, var fanns då hörseln? Om allt vore hörsel, var fanns då luktsinnet? Men nu har Gud satt samman delarna i kroppen, var och en av dem som han ville. Om alla vore en enda kroppsdel, var vore då kroppen?

Men nu är kroppsdelarna många och kroppen ändå en. Ögat kan inte säga till handen: ”Jag behöver dig inte”, inte heller huvudet till fötterna: ”Jag behöver er inte.” Nej, tvärtom är de delar av kroppen som verkar svagast så mycket mer nödvändiga. Och de delar av kroppen som vi tycker är värda mindre heder klär vi med så mycket större heder, och dem som vi blygs för skyler vi med så mycket större anständighet, något som våra anständigare delar inte behöver.

Men Gud har satt samman kroppen och gett de ringare delarna större heder, för att det inte ska bli splittring i kroppen utan att delarna i stället ska ha samma omsorg om varandra. Om en kroppsdel lider, så lider alla de andra delarna med den. Och om en kroppsdel blir ärad, gläder sig alla de andra delarna med den.

Ni är alltså Kristi kropp och var för sig delar av den.

Gud har i församlingen för det första satt några till apostlar, för det andra några till profeter, för det tredje några till lärare, sedan några till att göra kraftgärningar, andra till att få gåvor att bota sjuka, till att hjälpa, styra och tala olika slags tungomål. Alla är väl inte apostlar? Alla är väl inte profeter? Alla är väl inte lärare? Alla gör väl inte kraftgärningar? Alla har väl inte gåvor att bota sjuka? Alla talar väl inte tungomål? Alla kan väl inte uttyda? Men sträva efter de nådegåvor som är störst.

Och nu ska jag visa er en väg som vida överträffar alla andra:

Nästa kapitel handlar om kärlek.

Låt inget skymma hoppet

Låt ingen skymma hoppet läser jag i Dagen 210226 ( Leif Carlsson)

Hoppet om att Jesus skall komma igen, hämta de som tillhör honom, döma synden och återupprätta skapelsen, är ett hopp som är levande för varje kristen.

Därför är denna uppmaning lätt att stämma in i och längta efter. Speciellt som det upprepas som ett löfte av Jesus själv och bekräftas av honom på många ställen i Bibeln.

Enligt bibelns kronologi sker återkomsten på försoningsdagen år 5999 vilket är det 6000:e året efter skapelsen och det 120:e jubelåret. Dessa uppgifter återfinns och bekräftas av bibeln. Uppgifterna i bibeln visar att Jesus kommer tillbaka på Yom Kippur hösten 2036 efter Kristus, men bara om templet förstördes år 70 (Om vilket det råder konsensus).

(www.masterdirigentensverk.se) av Anders Gärdeborn som i boken utförligt förklarar varför kristna alltid misslyckas att identifiera tidpunkten för återkomsten

En av dessa anledningar är att man i sökandet saknar fakta och i stället använder den egna fantasin. Anders Gärdeborn använder enbart bibliska källor, som verifierar sig själv

Bibliska källor kan också framstå som skrämmande i sin realism.

Undvik skrämseltolkningar skriver Leif Carlsson också. Det skrämmer väldigt många

Leif svarar själv på frågan; ”tänk om jag blir kvarlämnad”? Då är det bättre att ta fasta på att Jesus skall döma världens synder. Du är ju redan dömd och förlåten och kan fortsätta lita på hans ord, ”Jag kommer snart”.

Det är som Leif Carlsson skriver att det finns risker med spekulativa tolkningar av skriften, dock, det finns ett hopp om en framtid där ondskan är borta för alltid och där Guds eviga rike är upprättat. Låt ingenting skymma det hoppet.

Återkomsten alltmer aktuell

Citat ur Anders Gärdeborns bok, ”Mästerdirigentens VERK”, www.masterdirigentensverk.se

I dag är Guds övergripande agenda att proklamera sin nåd, men det kommer en tid då han i vrede kommer att döma den ondska och synd som finns i världen. Uttrycket Herrens dag, som inte nödvändigtvis betecknar en tjugofyratimmarsperiod, används i bibeln för olika tillfällen alla förknippade med dom och straff, men den största vredesdagen är den som kommer att åtfölja Jesu återkomst:

Hör, det är Herrens dag!.

Då ropar hjältarna i ångest. Den dagen är en vredens dag, en dag av ångest och nöd, en dag av ödeläggelse och förödelse, en dag av mörker och dimma…, därför att de har syndat mot Herren.

Därför är det viktigt att hålla i minnet att syftet är att rensa bort synden för att möjliggöra en återupprättelse av Guds skapelse så att rättfärdighet kan råda: Inga mer krig, ingen misshandel, ingen pedofili, inga aborter, ingen svält, och inga sjukdomar.

Genom allt detta åligger det den kristne att vara på sin vakt mot bedrägliga villolärare som förför, och att inte slarva med relationen till Herren: Den, vars synd är förlåten och sonad har ingenting att frukta i den kommande domen.

Vi tillhör inte natten eller mörkret. Låt oss därför inte sova som de andra utan hålla oss vakna och nyktra. (1 Tess. 5:5-6)

Många av Svenska kyrkans präster anser att bibeln innehåller ett antal fristående berättelser utan inbördes sammanhang och går därmed miste om den kronologisk uppbyggda historien som bibeln är byggd på. Någonting som Anders Gärdeborn tagit fasta på med sin bok, Mästerdirigentens verk.

Svenska kyrkan läser fortfarande trosbekännelsen: ”vi tror ock på Jesus Kristus, hans enfödde son, vår Herre…. sittande på allsmäktig Gud Faders högra sida, därifrån igenkommande till att döma levande och döda”

Jag har lagt märke till att många av frikyrkans ledare befarar att oseriösa människor skall ”marknadsföra” återkomsten på ett felaktigt sätt och därmed skada tron på bibeln men det är ingenting som berör vår tro. som grundar sig på bibelns profetior och Jesus löfte: ”Jag skall komma igen”

Församlingen behöver ett ökat medvetande om den andliga strid den har att utkämpa. Låt oss därför ”be med heliga, lyfta händer, utan vrede och diskuterande” i förväntan på Jesus slutliga seger över ondskan och ormens säd och på den nya skapelsen.

Denna tanke manar till helgelse. I detta medvetande ingår antikrist, vedermödan, uppryckande och tusenårsriket. Detaljerna kring allt detta kan vi ha olika uppfattningar om, men att strida om dem är inte värdigt Kristi församling,

Huvudsaken är att hans återkomst blir aktuell för oss alla. Och påminner oss vad vi har att vänta om vi är trogna honom.

Allt eller inget

De enda väljare som kräver allt av sitt politiska parti är nog de s.k. ”kärnväljarna” i det kristdemokratiska partiet. Får dom inte allt, vill man inte ha någonting, men gärna byta namn på partiet, man anser inte att Krist borde ingå i partinamnet eftersom man inte anser att partiet lever upp till deras värderingar. Och så kanske det är, Så välkommen bland oss och påverka med det du och din församling har i stället för att vara en bromskloss.

Jag tror det ligger ett svårt missförstånd bakom önskan att byta namn på partiet. Partibeteckningen är Kristdemokraterna. En viktigare organisation. Den kristna församlingen som GJ säkert är mer bekant med är grundad av Jesus själv och är byggd på ”klippan” Petrus. Den finns för de människor som tackar ja till Jesus och vill leva för honom. Bibeln är programmet. När Jesus återkommer från himlen för att hämta de som han vunnit är den nuvarande tidsåldern slut.

Det är den verkliga kortversionen av församlingen, i söndagsskoleformat. Medlemskap i en församling och överlåtelsen till Jesus är kompromisslös, d.v.s. Man kan inte, som det står, halta på båda sidorna. Både vara med och inte.

Det politiska livet genom t.ex. Kristdemokraterna däremot, är ett parti som är med och formar det samhälle där både hedningar och kristna kan utvecklas tillsamman under villkor som gynnar båda dessa grupper. Villkor som inte reser hinder för någon grupp, utan låter demokratiska regler gälla. De flesta pastorer är inne på samma linje.

Ett politiskt parti lever på sin förmåga att komma till beslut, ofta grundade på kompromisser. Då gäller det ha de bästa alternativet. Kristdemokraterna har ofta haft det , men inte haft den största majoriteten. Det har hänt att våra s.k. ”kärnväljare” har stått i vägen eftersom frågan inte är bibliskt förankrad – eller? Narkotikapolitiken var t.ex. inte aktuell på LPs tid. I dag är situationen en annan. Det finns flera liknande frågor som är aktuella.

Av och till får partiet förslag som man tror skulle betyda något. Förslaget om byte av partinamn är dock inte ett sådant. Inte för att jag tror att prefixet Krist stör någon, utan det är nog mera så att man anser att partiet inte lever upp till våra kärnväljares förväntningar,

en efterföljelse som liknar biblisk sharia med kristna förtecken

Vi har fått lov att överge frågor som var viktiga i den tiden. Frågor som fortfarande är viktiga, men dom är tillfälligtvis förlorade, av demokratiska skäl, Vi har haft för många som vill byta namn i stället för att använda rösten som kunnat gjort skillnad i sakfrågor.

Själv tycker jag att vi som kristenhet, frikyrklig eller högkyrklig, ska kliva ner från de höga hästarna och se på egen ofullkomlighet i samhällsbygget. Delta i debatter och peka på alternativa lösningar med en annan värdegrund.

Kristdemokraterna har den goda smaken att erkänna sig ofullkomliga, (inte veta allt i förväg) men ändå göra sitt bästa från en gemensam värdegrund.

Jag tycker det är bättre att åstadkomma något gott i samhället i stället för att banka sitt huvud blodigt för att man inte får igenom allt.

Det finns mycket att förbättra i vårt samhälle, med gemensamma ansträngningar. Det är en framkomligare väg och ligger mer i linje med Jesus undervisning

Vattnets roll i historien – från Babylon, via Noa, fram tills i dag, och i morgon

Vattnets roll i historien – från Babylon, via Noa, fram tills i dag och i morgon.

Ingen världslig nation kan bestå för evigt så även det mäktiga Babylonien erövrades till slut. År 539 fvrk, belägrades huvudstaden Babel eller Babylon av meder och perser, men de hånades av babylonierna som hade reservproviant för många år upplagd i staden.

Vatten var heller inga problem eftersom Eufrat flöt rätt igenom världsmetropolen. Slutet kom dockbåde snabbt och överraskande och vattnen spelade en avgörande roll

Den dåvarande kungen Belhsassar höll en jättefest med tusen av sina stormän där de arrogant drack ur de guldkärl Nebukanessar hade för med sig från Jerusalems tempel. Då visade sig fingrar som av en människohand som skrev ett kodat budskap på en vitkalkad vägg i kungens palats

”Du är vägd på en våg och befunnen för lätt” var den text som profeten Daniel läste från väggen för Babylons kung. Den förkunnade en dom över kungen som berodde på att han upphöjde sig själv över himlens Herre när han använde tempelkärlen och samtidigt prisade sina egna gudar av silver och guld, järn, trä och sten. Hans rike blev delat och getts åt meder ochperser. Daniels profetia infriades tämligen omgående eftersom samma natt dödades Behlsassar kaldeernas kung. Medern Darejejavesh tog emot riket på uppdrag av perserkungen Koresh.

Erövringen av Babel gick snabbt och oväntat. Koresh trupper avledde Eufrats vatten så att flodbädden under staden blev tillräckligt torr för soldaterna att komma in den vägen. Det är kanske detta Jesaja tänker på när han profeterar att Herren skall öppna dörrar så att inga portar mer är stängda.

Händelsen är sannolikt en realprofetia om vad som kommer att ske när Gud utgjuter sina vredesskålar över jorden när vår tids synder skall sonas.

Den sjätte ängeln tömde sin skål över den stora floden Eufrat och dess vatten torkade ut så att vägen öppnades för kungarna från Östern. (Upp16:12)

Kom ihåg Noa

Där spelade också vatten en avgörande roll, framförallt mängden

Kom också ihåg

De nuvarande överhängande varningarna för vattenbrist.

Liksom Jesu ord i Joh 7:37-38)

”Om någon är törstig, kom till mig och drick! Den som tror på mig, som Skriften säg, ur hans innersta ska strömmar av levande vatten flyta fram.”

Vatten!

Vetenskapen säger som bibeln –
”Vatten är nyckeln till allt liv”

Vatten är en beståndsdel i allt liv på jorden. Jordens plats i solsystemet gör att vatten kan finnas i flytande form. Nu förstår forskarna mer om hur vattnet skapar liv i både växter och djur – och att liv utan vatten på jorden är liv omöjligt.

Liksom ett liv på jorden utan Gud också är omöjligt,en erfarenhet som återstår för viss vetenskapI

Fredagskvällens TV-utbud ingick ett undervisningsprogram från ”Vetenskapens värld” som behandlade ämnet vatten och gjorde alldeles klart hur viktigt vattnet är för mänskligt liv och hur katastrofalt läget håller på att bli genom att människan har misskött även det behovet.

I Bibeln används också vattnet som symbol för att visa på hur livsviktig relationen till Gud är för oss människor. Som i Joh 7:37-38 där Jesus ropar:

”Är någon törstig, så kom till mig och drick. Den som tror på mig, ur hans inre skall flyta strömmar av levande vatten, som skriften säger”.

”Den som dricker av det här vattnet blir törstig igen. Men den som dricker av det vatten jag ger honom ska aldrig någonsin törsta. Det vatten jag ger blir en källa i honom med vatten som flödar fram till evigt liv.”

Kom ihåg Noa.Alla levande varelser på jordens yta utplånades, både människor och fyrfotadjur, kräldjur och himlens fåglar. De utplånades från jorden på grund av synd och ondska.

Bara Noa och de som var med honom i arken räddades. De räddades på grund av sitt förhållande till Gud.

Gud står fortfarande och manar;
Kom, låt oss gå till rätta med varandra, säger Herren. ”Om än era synder är blodröda ska de bli snövita, om än de är röda som scharlakan ska de bli vita som ull”.

Sveriges Radio om Israel

Adaktusson: Försåtlig rapportering av SR om Israels roll i vaccineringen av palestinier

Att lyfta fram anklagelser om “medicinsk apartheid” i Israel är obalanserad och osann journalistik som göder fientlighet mot det judiska folket och undergräver tilltron till public service, skriver Lars Adaktusson.

Att palestinierna i Israel kommer att vara vaccinerade mot covid-19 långt före de palestinier som är bosatta i Sverige är en sanning som saknar relevans för de krafter vars främsta ambition är att svartmåla den judiska staten. (Maya Alleruzzo)

I den fientliga synen på Israel återkommer ett antal vanföreställningar och bisarra retoriska figurer. Det kan handla om att Israel är en apartheidstat som systematiskt förtrycker landets arabiska befolkning, eller att Israel agerar mot palestinierna på samma sätt som nazisterna behandlade judarna i 1930-talets Tyskland. Andra verbala angrepp som förekommer, främst i muslimska majoritetssamhällen, handlar om att judar är “barn till apor och svin”. I shiamuslimska Iran har Israel av den islamistiska diktaturregimen under lång tid framställts som en “cancersvulst” som måste “avlägsnas och utrotas”.

Flera av dessa villfarelser är klassade som antisemitism enligt den internationellt vedertagna definitionen, formulerad av International Holocaust Remembrance Alliance. Trots detta sprids de lögnaktiga och rasistiska föreställningarna i de mest etablerade och seriösa sammanhang. Tyvärr även i vårt land.

Av det skälet finns det anledning att reagera när Sveriges Radio i sin nyhetsrapportering (15 januari 2021) väljer att lansera apartheidjämförelsen. Detta i en diskussion om Israels just nu uppmärksammade vaccinationsplan mot coronapandemin. Det sätt på vilket public service-bolaget lyfter fram apartheidstereotypen är inte baserat på sanning och relevans, utan på en åsiktsdriven journalistik som söker stöd för egna teser.

Ansvaret för att vaccinera befolkningen i palestinska områden ligger på den palestinska myndigheten.

—  Lars Adaktusson

Faktaläget i fallet är ovanligt enkelt. I enlighet med Osloavtalet från 1993 ska Israel stå för vaccination av de palestinier som är israeliska medborgare. Ansvaret för att vaccinera befolkningen i palestinska områden, av den svenska regeringen erkänd som egen stat, ligger på den palestinska myndigheten. Att denna ansvarsfördelning gäller och är överenskommen bekräftas av såväl den israeliska regeringen som palestinska myndigheten.

Försåtligt utformas Sveriges Radios apartheidvinkling i det läget som referat av ett utspel från en person som beskrivs som “palestinsk läkare”. Personen det handlar om är Marwan Barghuti som mycket riktigt är läkare, men som även har andra och i sammanhanget mer relevanta “meriter”. Det Sveriges Radio väljer att inte berätta är att Barghuti är politisk aktivist, antisemit och tidigare upprorsledare som 2002 dömdes till fem livstidsstraff för mord och inblandning i flera terrorattacker mot civila israeler.

Att lyfta fram en fängslad förbrytares anklagelser om “medicinsk apartheid” i Israel må vara ett sätt att föra in apartheidretoriken i det allmänna medvetandet. Men etiskt och publicistiskt är detta långt ifrån okomplicerat, särskilt när publiceringen sker utan en redogörelse för bevekelsegrunden och vem personen är. Än mer tveksam blir publiceringen i ljuset av att den terrordömde Barghuti uppenbart bortser från eller ljuger om förhållanden som enkelt går att kontrollera i Osloavtalet.

Effekterna av desinformation är inte sällan allvarliga. I det här fallet handlar det om ökat hat mot Israel i exempelvis sociala medier, men också om en vidare uppgiftsspridning via etablerade aktörer i samhällsdebatten. Dagen efter Sveriges Radios publicering åberopas “medieuppgifter” av generalsekreteraren för Olof Palmes Internationella Centrum när hon offentligt påstår att Israel exkluderar palestinier från vaccinering. Generalsekreterarens slutsats är att Israel ska betraktas som en apartheidstat.

Att palestinierna i Israel kommer att vara vaccinerade mot covid-19 långt före de palestinier som är bosatta i Sverige är en sanning som saknar relevans för de krafter vars främsta ambition är att svartmåla den judiska staten. Fientligheten mot Israel i svenska medier sitter djupt och har i decennier varit uppenbar för alla som följer nyhetsrapporteringen från Mellanöstern.

Detta är ett dystert faktum som tydligt illustreras av att utländska nyhetsredaktioner förmår att arbeta både självständigt och ifrågasättande i förhållande till Israel. Ett exempel är brittiska Sky News som i sin rapportering självklart skildrat palestiniernas uppfattning om den israeliska vaccinationsplanen. Dock inte utifrån någon förljugen apartheidvinkel, utan utifrån en seriös diskussion om förhållandet mellan Genèvekonventionen och Osloavtalet.

Obalanserad och osann rapportering om Israel är förkastlig. Dels därför att den göder fientlighet mot landet och det judiska folket, dels därför att den i stora grupper undergräver tilltron till viktig och angelägen nyhetsförmedling. Åtminstone det senare borde för public service-bolagen vara ett allvarligt problem, särskilt i en tid när den egna journalistikens

påstådda opartiskhet och oberoende ifrågasätts av allt fler.

Av Lars Adaktusson, ordförande Vänskapsförbundet Sverige-Israel