Om Stig Melin

Stig Melin född 1932 medlem i pingst Västerås, pensionär Pensionärslivet erbjuder tid till eftertanke. Jag upptäcker att jag tänker inte likadant i dag som när jag var ung/yngre. Det är oundvikligt att perspektivet förskjuts och det som jag förr betraktade som viktigt har blivit mindre viktigt i dag. Och tvärtom. Många delmål är uppnådda, en del med råge. Det stora målet återstår. Det kan tyckas pretentiöst av mig att tro att jag kan bidra i någon större omfattning i ett ämne som numera dessutom anses kräva viss formell utbildning. Men livet är inte bara teoretisk kunskap. I inget av mina jobb var jag från början kvalificerad. Så småningom lärde man sig att någorlunda hantera sin situation. Man kan ständigt lära nytt.

Kan vi veta när Jesus kommer tillbaka?

Javisst kan vi det – om vi kan räkna. Det har dessutom Anders Gärdeborn hjälpt oss med i sin bok Mästerdirigentens verk. I den har han, enbart med bibelns egna uppgifter, gett oss alla data vi behöver för att kunna förstå när de olika faserna tar sin början och avslutas. Den boken är värd att äga.

Jag citerar något ur den:

Många kristna menar att vi inte ska kunna räkna ut tidpunkten för återkomsten, och den har till och med kallats för Guds bäst bevarade hemlighet.
Åtskilliga gånger sedan Jesu första ankomst har människor sagt sig kunna förutsäga hans andra. När det inte skett på utsatt tid har man stått där med skägget i brevlådan. Kristenheten är idag ”bränd” och vill inte upprepa misstaget ännu en gång. Man vill inte åter ropa vargen kommer. Men det finns orsaker till tidigare misslyckanden som inte gäller för den kronologi som presenteras här:

1) Tidigare uträkningar har stött sig på Septuaginta, den grekiska översättningen av Gamla testamentet, med sina systematiska tidsfel. 2) Man har försökt synkronisera bibelhändelserna med historikernas osäkra datum. 3) Man har grundat sig på astronomiska händelser. 4) Man har byggt på upplevt personliga uppenbarelser.

Men den dagen eller stunden känner ingen… … inte ens Sonen, ingen utom Fadern. (Matt 24:36) Denna text är nog det vanligaste argumentet mot att vi ska kunna veta tiden för återkomsten. Men Jesus sa aldrig att vi aldrig någonsin kommer att veta. Han sa bara att i det pågående skedet av frälsningsplanen så visste ingen, inte ens han själv.

Strax före sin himmelsfärd frågade apostlarna om tidpunkten för återkomsten, och då fick de svaret att det inte var deras sak att veta vilka tider eller stunder som Fadern har bestämt (Apg 1:7). Det skedde mitt i Jesu tal om den kommande helige Anden, så man undrar om apostlarna verkligen lyssnade. Jesus verkar vilja säga ”hör vad jag har att säga om ert uppdrag och lämna det där andra för nu”. Senare förstod apostlarna den nödvändiga processen för att kunna räkna ut återkomsten – det vill säga den sextusenåriga historien – men ingenting pekar på att de försökte rekonstruera den bibliska kronologin i detalj.

Den avgörande frågan är om Jesus fortfarande vill att hans efterföljare ska lämna tidpunkten för återkomsten därhän. Troligen inte, och det är säkert därför som Jesus mitt i diskussionen med apostlarna om den sista tiden byter adressat: När ni ser ”förödelsens styggelse”, som profeten Daniel talar om, stå på helig plats – läsaren bör förstå det rätt – då måste de som är i Judeen fly upp i bergen. (Matt 24:15-16) Varför slutar Jesus plötsligt tala till apostlarna och istället vänder sig till ”läsaren”, det vill säga dig och mig, om inte för att betona att informationen är avsedd för senare kristna?

Och varför ska läsaren förstå just profeten Daniels profetior? Jo, därför att när denne frågar en ängel om vad som blir slutet på allt detta så får han svaret att dessa ord ska förbli gömda och förseglade till den sista tiden… Ingen ogudaktig ska förstå detta, men de förståndiga ska förstå det (Dan 12:8-10).
Här sägs alltså uttryckligen att kunskapen om den sista tiden kommer att öka när vi närmar oss. Det är också därför som Daniel får uppgiften att försegla bokrullen till den sista tiden (Dan 12:4), vilket kan jämföras med Upp 22:10: Försegla inte profetians ord i denna bok, för tiden är nära. Förseglingens varaktighet är alltså tajmad till den sista tiden, och att vi idag börjar förstå blir därför ett tidstecken i sig: Många ska forska… och kunskapen ska bli stor. (Dan 12:4)  Så det är hög tid att de ”förståndiga” att börja forska.

Klicka på www.masterdirigentensverk.se när du vill köpa boken

Annonser

Villolärarna stannar inte i Kenya

Jag tycker det är märkligt att Guds folk förefaller så obekymrade över den utveckling som är förhanden i världen. Det är, tycker jag, så uppenbart vart vi är på väg om inte Gud griper in med något han inte har lovat. Därför fortsätter vi som vanligt med samma typ av gudstjänster, samma brist på relevant undervisning om den tid vi skall akta på. Jag undrar vad vi kommer att vara upptagna med den stund Jesus kommer tillbaka?

Eller är det så att vi stoppar huvudet i sanden och tröstar oss med att det är så många andra som också använder huvudet på det sättet. Genom att bredda verksamheten till att handla mer om det skapade i stället för skaparen går man inte Guds ärenden. Jag tycker att Sveriges kristna råd med sina supportrar är ett sådant exempel.

Tidningen Dagen bidrar med följande bild på utvecklingen,visserligen inte i Sverige, ännu, men det är på väg.
Dagenartikelns länk, läs gärna den och få en bakgrund:

http://www.dagen.se/nyheter/bibeln-blir-slagtra-nar-kenya-valjer-president-1.1035428

Här redovisas ett system som håller på att utvecklas och lätt kan förflyttas norrut med hjälp av krattade maneger. Se till att du inte står med den krattan i handen när Jesus kommer. Människor med ”bortbrända samveten” blir verktygen till förförelsen, enligt Jesus.

Paulus säger till yttermera visso:
Guds vrede uppenbaras från himlen över all ogudaktighet och orättfärdighet hos människor som i orättfärdighet undertrycker sanningen.
De inte bara undertrycker, de undanhåller sanningen, de bytte ut sanningen mot lögnen.

En sådan bortbytt sanning är att Gud skapade himmel och jord. Evolutionshistorikerna och deras påstående att Gud inte skapade gör Gud till en lögnare och de som tror på detta är svårt lurade och föremål för hans vrede.

Om man accepterar den lögnen som sanning blir det senare lättare att fortsätta på den vägen. Vilket mänskligheten också gjort. Därför befinner vi oss i dag på en bred olycksväg. Alltfler lögner ges utrymme, även bland Guds folk. Israel är inte förskonade på något sätt. Vi kan läsa de mest häpnadsväckande historier om Guds folk.

Visst finns det ljus i tunneln, men det verkar bli allt svagare och i avtagande.

Gud har bestämt en tågordning för den här tiden, den finns nerskriven i hans ord, Farorna på vägen är också väl beskrivna och behöver av församlingsledarna beskrivas för medlemmarna och komma upp till ytan.

Jag tror det är nödvändigt för de olika ledarna att ta till sig den här tidens ”utmaningar”. Det finns kristna som behöver höra, ”när ni ser allt detta, lyft då upp era ögon ty då nalkas er förlossning.” Och dem som behöver göra sig redo.

Och identifiera och hålla upp garden mot dem som vill försvåra för människor att hitta hem. Något som vi alla behöver bli delaktiga i..

 

Vi skall stå enade i samma sinne och samma mening – säger Paulus,

Delar av kristenheten anstränger sig i dag att komma i fas med sig själv och alla andra religioner och söker efter minsta gemensamma nämnare för att om möjligt kunna samsas om en religion för enighetens skull och man tror att det är vägen.

Är då tron som Jesus och apostlarna förmedlar genom Bibeln förhandlingsbar? Kan dess budskap ses som en marknad där man kan välja lämpliga delar efter eget skön? Det rimmar i så fall väldigt illa med varningarna att ta bort, eller lägga till något i bibeln.

Anders Gerdmar är teol dr och docent i Nya Testamentets exegetik vid Uppsala universitet, samt grundare av och rektor för Skandinavisk teologisk högskola skriver en mycket läsvärd artikel i Världen i dag.
Hela hans artikel finns oavkortad i nedanstående länk:

http://www.varldenidag.se/gastkronika/allt-ar-inte-enhet-som-glimmar/repqhw!lFgduUPKF17K5kMq3IRniQ/

Jag återger den här i rubrikform.

En falsk och äkta enhet
I dag är det svårt att navigera i det svenska andliga landskapet. Mycket gott sker, många kommer till tro. Men det pågår också en strid om sanningen, och det gäller inte minst frågan om ”enhet”. Jag skriver citationstecken, för det finns äkta Andens enhet, men också en falsk. Den ser fin ut på ytan.

Finns det en falsk och äkta kärlek?
För ordet ”enhet” är lika laddat som ”kärlek” – vem vågar ifrågasätta det? Samtidigt ser vi hur HBTQ-lobbyister har utnyttjat ordet ”kärlek” för att legitimera mycket som strider mot biblisk syn på kärlek.

Hur ser man på bibelns auktoritet?
Är endast Bibeln Guds Ord eller inkluderas traditionen? Bara på Ordets grund kan vi få enhet.

En annan är synen på Guds egendomsfolk och dess land Israel. Det är märkligt att Israelfrågan är en sådan skiljelinje, men det är för att Herren sa till Abraham: ”I dig ska alla familjer bli välsignade” (1 Mos 12:3).

Hur ser man på Maria?
Att åkalla Maria i bön är otänkbart utifrån Guds Ord, och att bygga enhet med dem som gör det likaså. Då hjälper det inte hur karismatiska eller sympatiska dessa företrädare är. Medierna firar att Sverige fått en kardinal, men vill man verkligen att svensk kristenhet ska samlas under påven och den romerska kurian (jag tycker Anders Arborelius är en fin person, men detta handlar inte om person utan sanning).

En fjärde är synen på äktenskapet, sex och hbtq.
Hur kan kyrkor som förnekar att äktenskapet är en livslång förening mellan man och kvinna, och kyrkor som hävdar det, ha ”enhet”?

En femte är naturligtvis ”enhet” mellan religioner. I Kristus finns bara enhet med dem som bekänner att Jesus är Gud, kommen i köttet. Islam förnekar just detta. Men man bygger till och med kyrkor som ska integreras med moskéer.
Säker navigation kräver en klar kompass. Den har vi i Guds Ord.
Då ser vi att Andens enhet börjar i troendes möte i kärlek på sanningens grund. När det stormar är det den som kommer att hålla

Gå därför ut – medan dagen varar

Det kom en hälsning, långväga ifrån och ändå så nära. Daniel och Paulina Brolin med nära relationer i Västerås genom föräldrar och församlingar. De rapporterade om hur deras arbete i Bangkok ger frukt. De planterar och Herren ger frukten.
Deras arbete för Herren har haft sina sidor. Många kommer fortfarande ihåg deras tid som kidnappade i Dagestan och fångenskap i det som de beskrev som ”hålan”.

De greps av okända män, ikläddes huvor och handbojor samt fördes till en fängelsehåla med jordgolv i Tjetjenien, och blev frigivna först i juni samma år. Under kidnappningen som varade i 165 dagar fick paret bokstavligen leva på vatten och bröd och mot slutet av fångenskapen utsattes Daniel Brolin också för misshandel.

Hela Sverige engagerade sig i deras situation och fick också fira deras frigivning.

Det var inget som avskräckte dem utan några år senare etablerade de en mission i Bangkok och deras arbete i trohet för sin uppdragsgivare resulterar i många omvändelser

Nu kan ni själva ta del av den senaste hälsningen i den bifogade länken: LÄS DEN

http://mailchi.mp/dc5c23602de9/vz300px1pw?e=5853bc928b

Du kan därifrån gå vidare och läsa om hur de arbetar i Thailand – ett Thailand du kanske inte känner så väl.

Insatserna där har med tiden blivit allt mer omfattande och jag vill därför passa på att påminna oss om var vi kan samla våra skatter för framtiden.
Nya aktuella områden har blivit en del av deras och församlingens omsorger som de skriver om i brevet som t.ex.droghabiliteringen av unga, fängelsebesök och Lifegrupper
Områden som de skulle kunna utvidgas om de ekonomiska förutsättningarna gavs.

Samma Ande som besjälar deras övriga arbete gäller omsorg om intagna i Bangkoks fängelse. Där sitter oskyldiga flyktingar med sina barn i förvar i väntan på en oviss framtid

Daniel och Paulina berättar från ett av dessa besök:

”Vilken dag! En av årets höjdpunkter! Vi fick liksom förra året hålla i fängelsebarnens julfirande. Med sånger, lekar och ett drama fick vi presentera julevangeliet för dessa små vänner. Det är i år över hundra barn som firar jul i fängelset här i Bangkok, de är alla flyktingbarn med mörka historier i bagaget.

Men vilken hunger på Jesus! När vi berättade om att Jesus kan rena hjärtat från allt mörker, all synd och hat, och ge en en nytt hjärta var de som vilda med att symboliskt få lämna ett svart pappershjärta för att se hur Jesus kunde förvandla det till vitt och ge dem ett nytt. Vi bjöd också på födelsedags tårta och fika för att fira Jesus födelsedag”.

Att få besöka dessa barn och berätta om Jesus är en stark upplevelse

”Jag var i fängelse och ni besökte mig”, är ord vi alla kommer att få höra en gång
Du kan vara med och bidra till att fler barn blir besökta, det har stor lön med sig.

I vems intresse förföljs judarna?

Den bibliska kronologin sträcker sig över 7000 år, från skapelsen till evighetens inträdande. De första 6000 åren avslutas med att Jesus kommer tillbaka till jorden och upprättar ett tusenårigt fridsrike som därför brukar kallas tusenårsriket. I Bibeln kallas det för Guds rike eller himmelriket.
Det har över tid funnits människor som, inspirerade av Djävulen, förlett folken att överge Gud och följa andra gudar, som inte är några gudar, och därmed skapat egna läror med sina avgudar som ledstjärnor. De vilseleder människor in i det sista.

Den muslimska eskatologin är tämligen lik den bibliska, fast tvärt om.
Hur skall man se på detta? Har även profeten Muhammed fått uppenbarelser från högre ort som han förmedlar vidare till sina lärjungar? Nej då, det finns en mycket mer närliggande förklaring. Den muslimska eskatologin kommer både från Koranen och från nedtecknad tradition av vad Muhammed sa och gjorde, så kallad hadith-litteratur.
Båda är skrivna många hundra år efter Bibelns uppenbarelsebok där Johannes får sina syner om vad som ska hända i den sista tiden.

Läs gärna Anders Gärdeborns bok: Www.masterdirigentensverk.se.
Boken beskriver Guds frälsningsplan för mänskligheten i kronologisk ordning allt från skapelse till evighet.

När Muhammed och efterföljande muslimer skapade den islamska eskatologin hade de tillgång till det som redan var uppenbarat av Gud, men eftersom de menade att kristna hade förvanskat Allahs ursprungliga ord så vände de i sina egna skrifter ut och in på mycket av det Bibeln lärde Det var också på detta sätt som Ismael blev betraktad som Abrahams son i stället för Isak.

Här kan ett förtydligande vara på plats. Det är inte muslimer som är judarnas och kristenhetens främsta fiender, utan islam, ett falskt religiöst system som håller människor fångna och hindrar dem från att se den verkliga lösningen på deras problem. Kristna är kallade att avslöja detta och visa på Honom som är det rätta svaret.

När tiden är inne och Antikrist uppenbarar sig kommer han att vara ett politiskt, kommersiellt, militärt och religiöst geni.
Och han kommer i en tid när världen är i en desperat situation i alla dessa dimensioner.

I detta läge kommer han säkert att erbjuda politiskt korrekta freds- miljö- och jämlikhetsprogram som för människor, fostrade i humanistisk anda kommer att framstå som ett idealrikes. Hans första period om 42 månader blir också lyckosamma.
De kommer att tacka och ta emot det som skall visa sig bli deras undergång.

Han kommer bl.a. att förfölja judarna i ett försök att utrota dem. Denna agenda delar han med alla sina antikristliga föregångare:

Hitler minns vi väl bäst, Farao gav order om att alla gossebarn skulle kastas i Nilen Nebudkanessar brände Jerusalem och förde bort folket i fångenskap till Babylon
Hamas i Persien gav order om att alla judar skulle dödas under drottning Esters tid
Antiochos Epifanes, angrep Jerusalem i en blodig belägring. Titus, förstörde Jerusalem.

Sedan dess har flera härskare i både islamska och ”kristna” imperier gjort vad de kunnat för att utrota judarna från jordens yta. Alla har misslyckats och det kommer också den siste antikristen att göra.

Svaret på denna artikels fråga är, som jag ser det:

Antikrist är Guds och judarnas fiende. Därför vill han utrota dem. Hans medlöpare i vår tid har redan börjat.

Guds löfte – till Israel

– efter en artikel i Hemmets Vän för tio år sedan, av Sven Reichmann

Men ni är ett utvalt släkte, ett kungligt prästerskap, ett heligt folk, ett Guds eget folk för att förkunna hans härliga gärningar, han som har kallat er från mörkret till sitt underbara ljus.” (1 Petr 2:9)

När vi citerar och läser denna bibelvers och sammanhang  tänker vi givetvis oss själva i den situationen. Vem vill inte se sig själv som ett konungsligt prästerskap. Den citerade versen anknyter dock till det som Gud från början gav till Israel.

(Vi vill gärna överta det goda från judarna, medan de gärna får behålla resten)

Om ni nu hör min röst och håller mitt förbund, skall ni vara min dyrbara egendom framför alla andra folk, ty hela jorden är min. Ni skall för mig vara ett rike av präster och ett heligt folk. Detta är vad du skall tala till Israels barn.”

Men inte förmådde Israel hålla förbundet.
Efter ökenvandringen fick Mose upprepa Guds kallelse och löfte:
ty du är ett folk som är helgat åt Herren, din Gud, och dig har Herren utvalt till att vara hans egendomsfolk bland alla folk på jorden.”

Ordet egendom betyder lika mycket skatt eller rikedom. Israel skulle alltså bli Guds rikedom, hans statussymbol. Långt efter det att förbundet på nytt brutits av Israel fick emellertid Jesaja profetera om att Gud själv efter tidens slut ändå skall ha lyckats med Israels folk, trots att folket själv avfallit och ”misslyckats” – eller snarare svikit.

Men Gud är trofast sina löften och inget kan ersätta israels plats vid hans hjärta. Han gör sig inte beroende av människors medverkan. Utan att tvinga någon genomför han sina planer trots vår synd, vårt motstånd och vårt sabotage.

När vi är framme vid tidens slut och hedningarna kommer att angripa Jerusalem för att slutföra Antikrists jobb (via FN?). Då står plötsligt en så väldig gestalt på Olivberget att berget delar sig. Nu kommer inte Jesus på en åsna för att fixa en förhandlingsrunda där Israel får avstå mer av sitt område och sitt beskydd utan att få något i gengäld.
Nu kommer han för att döma och skipa rättvisa.

Israel blir till Guds förhärligande när alla till sist med häpnad måste konstatera att Gud lyckades med det folk som på sjutton ställen i Bibeln kallas, ett hårdnackat folk.

Ty Herren skall ta sig an sitt folks sak,
och förbarma sig över sina tjänare, när han ser att deras kraft
är borta och att ingen finns kvar, varken slav eller fri.

Då skall han fråga: Var är deras gudar, klippan de tog sin tillflykt till,
de som åt deras slaktoffers fett och drack deras drickoffers vin? Må de stå upp och hjälpa er, må de vara ert beskydd.
Se nu, jag, jag är Gud, det finns ingen Gud vid sidan av mig. Jag dödar och jag gör levande, jag slår och jag helar. Ingen kan rädda ur min hand. (5 Mos 32:36-39)

Håll ögonen på Jerusalem och Israel! Det är där det händer.

Rusta upp ditt försvar – du har fiender!

Satan är en lögnare från början, han kan inte tala sanning och när han talar till olika länders ledare säger han bl.a. att de behöver ett försvar, ett starkt försvar. Alltid talar han om försvar. Och landets ledare vill kunna försvara sina territorier (= sina maktpositioner) och upprustar därför på Satans inrådan sina respektive ländernas försvar.

Alla länder har ett försvar på sitt territorium, sitt eget, eller någon annans, hotar han.

Så småningom är alla länder rustade med ett försvar mot en tänkt angripare, som också har ett försvar. Nu gäller det bara att identifiera fienden som man skall försvara sig mot.

Lugn säger Satan, det kan jag hjälpa till med, och är det något han är duktig på så är det att skapa fiendskap mellan människor och länder. HANS främsta vapen är ju lögnen, och med den manipulerar han ländernas olika regeringar med att sprida misstankar att ett annat land rustar sig med ett extra stark starkt försvar, så var beredda! Vilket kräver ytterligare egna förstärkningar av försvaret med mer vapen. Vapen finns att köpa, eller tillverka.

Sedan gäller det för Satan att få till en anledning för länderna att använda sina försvars-vapen. Det kan ta lite tid för honom att få alla bitarna på plats, kanske först öva något och därmed demonstrera sin makt och få i gång verksamheten. Det gick ju bra för honom när det gäller andra världskriget, han fick sin Hitler, så det kommer nog att ordna sig nu också.

Vår tids Hitler heter kanske Kim Jong-Un och är diktator i Nordkorea, en uppstickare i gemet. Han verkar angelägen att hinna före den gamle bekantingen Vladimir Putin.

Snart begås ett misstag någonstans.

Eller att några kvardröjande landsmän känner sig förföljda i det andra landet och vädjar om hjälp mot det förtryck man utsätts för. Det är klart man vill vara ”hjälpsam” det går nog att ordna. De behöver inte vara så många heller. Så har försvarsvapnen blivit ”befrielsevapen” för utlandsfödda landsmän i ”knipa”.

De flesta fientligheterna börjar inte omedelbart med krig heller. Först måste det skapas en jordmån, en oordning, en sorts laglöshet, en normupplösning där egenintresset tar över, ”det går åt pipsvängen i alla fall”. Jesus talar om det stora avfallet. Är det någon som ser tendenserna?

Världens ledare börjar också mer och mer förstå vilken omöjlig situation man hamnat i och har vid flera tillfällen sagt att vi behöver någon person som får full auktoritet att städa upp i röran. Och så får vi den man som ges den auktoriteten och den makt han behöver för att till synes ställa allt tillrätta, göra slut på striderna. Antikrist.

Han kommer som människans lösning i stället för den Gud man övergivit. Han verkar också till en början behärska situationen. Han får tre år och sex månader, sedan vill han överta Guds hela roll och kräver gudomlig tillbedjan. Han överlämnar makten till Satan med möjlighet att göra stora under för att befästa sin ställning så att t.o.m. många kristna luras. Det kommer då inte att tillåtas någon religion utanför Satans, och den påtvingas alla människor.

I det här sammanhanget inträder en svår förföljelsetid för dem som vill bekänna Kristus.

Och då kommer en annan vapenrustning till heders som en kristen kan använda (Ef 6:10). Det är den kristnes nödvändiga försvarsvapnet till skydd för ditt eget liv – det eviga.

Detta är i stora drag det scenario som människan kan vänta sig. Jag har målat med rätt breda penseldrag och det finns naturligtvis många detaljer från bibeln att komplettera med. Och det är bara där som du kan komplettera