”Vi är rädda om den kristna sångskatten”

Veckans nummer Publicerad i Hemmets vän: 2020-01-30 16:06

Fyra frågor till Sten Bäckman om Solistkvartetten, bildad redan på 1950-talet.

Solistkvartetten bildades redan på 1950-talet. Pensionsmässig? Icke sa Nicke.

– Vår form är intakt och vi sjunger i kyrkor kontinuerligt, säger Sten Bäckman, en av fem i kvartetten.

Jo, ni läste rätt. De är fem i kvartetten. Fyra som sjunger, plus en minst lika viktig pianist.

Under åren har en rad kända röster passerat revy. Exempelvis Göran Stenlund, Rolf Lundgren, Sten Johnsson, Mats Backlund, Fred Sjöberg  … Och legendaren vid pianot, Lennart Jernestrand, en gång sångargiganten Einar Ekbergs pianist.

Hemmets Vän träffar Sten Bäckman, en av de fyra rösterna idag, och som varit med i tio år nu. Har ersatt Mats Backlund.

– Vi sjunger ur den kristna sångskatten, men kan sägas ha en blandad kristen repertoar. Och det är vi rädda om. Det är inte många grupper som idag vårdar detta i kyrkorna. Körer och kvartetter finns inte i samma utsträckning som förr.

Ge några exempel på er repertoar.

– Vi sjunger i princip inte något som inte Hans Carlén arrat. Vi sjunger gärna potpurrier ur 1800- och 1900-talets väckelsesånger. Exempel: ”O sällhet stor”, ”Blott en dag”… Men även sånger som ”Nu är det härligt att leva”, som för övrigt har EFS-rötter. Också Mendelssohn finns med på repertoaren.

Ni samarbetar med Läkarmissionen?

– Absolut. Vi tycker att vi är ute i angeläget ärende. Vi samlar in pengar, inte minst genom Skyddsängeln, namnet på de som vill bli månadsgivare. I ett läge där svenska folket översköljs av frågor om att bli givare, så står Läkarmissionen på stabil grund. Vi vet att organisationen finns på plats, inga pengar slarvas bort. Viktigt.

Läs mer i Hemmets Vän nr 5 – 2020

Att råna barn

Att vara ung i dag i Sverige innVåldetebär ökad risk för att bli rånad. Är det månne en inhemsk vana, eller —-

Ledare i Hemmets vän, Publicerad: 2020-01-30 16:29

I dagarna har Brå (Brottsförebyggande rådet) publicerade statistik för antalet anmälda brott under 2019. Den typ av brott som ökade mest av alla kategorier var personrån mot barn (under 18 år). Ökningen var 31 procent, till 2 480 anmälda brott.

Det var förhållandevis tyst i nyhetsmedia om detta. Ett fåtal nyhetsartiklar, i saklig ton.

På ett sätt är detta inte något nytt. Ökningen har varit känd under hela året och det har före­kommit ett antal nyhetsinslag om ämnet. Om unga personer som blivit rånade, ofta på mobiltelefoner och jackor. Om ungdomar som rånar barn.

Det är ändå märkligt att dessa 31 procent möts av så små reaktioner.

Men, säger vän av ordning, i faktiska tal är det ju inte jättemånga brottstillfällen det handlar om. Nej, det är förvisso sant. Men det är barn det handlar om! Barn och tonåringar! Och när polisen i Stockholms söderförorter efter sommaren 2019 gick ut med råd om hur barn och tonåringar ska göra för att undvika rån (inte gå hem själv, inte ha för dyra jackor etcetera) var det ett tecken i tiden som påverkar unga. Att vara ung idag i Sverige innebär ökad risk för att bli rånad. Och vi behöver anpassa oss för att undvika dessa risker.

Det är förvånande att reaktionerna inte är större på den här typen av händelser. Varför rasar inte föräldrar och anhöriga i större utsträckning? Det handlar ju om våra barn. Om tonåringar som inte ens blivit vuxna. Hur kommer detta påverka dem och deras syn på livet?

De politiska partierna talar om fler poliser och ett tryggare Sverige. Gott så. Men ännu så länge verkar de inte ha lyckats, vare sig med någon större utbyggnad av polisorganisationen, eller med att göra Sverige tryggare.

Inte så att det saknas initiativ. Och det görs mycket. Men det är uppenbart att problemet är stort och svårt att komma åt.

Det har kopplingar till den organiserade brottsligheten och gängkriminaliteten.

Det har kopplingar till grov narkotikahandel och missbruk.

Och det har också kopplingar till djup social misär, som blivit en följd av att stora grupper av människor kommit till Sverige, utan att integreras och bli en del av den vanliga svenska samhället.

Det skrivs regelbundet om förtroendet för olika partiledare. Ofta glöms då bort att förtroendet för partiledarna för 20 år sedan, som Göran Persson eller Alf Svensson, var skyhögt över de siffror vi ser idag.

Svenska folket har allt mindre tilltro till politiken. En av nyckel­frågorna är att Sverige upplevs som ett mindre tryggt land.

Här behövs fler politiska reformer och initiativ. Om detta fortgår kommer vi annars få ett föräldrauppror.

Hemmets Vän 30 januari 2020

 

Gammal socialdemokratisk solidaritet?

Det är svårt att tycka om Sveriges hittillsvarande största parti, Socialdemokraterna. Verkligheten är ju också en svår följeslagare för dem att ha som ressällskap. Den trivs inte i vissa miljöer. Den har en benägenhet att besväras av sanningen.

Pensionärerna, det är vårt folk det, säger socialdemokraterna, uppbackade av viss press som upprepar påståendet. Det lät likadant vid tidigare tillfällen när villaägarna var deras folk. Sedan bedrivs olika kampanjer för att få dessa grupper att tro på budskapet. Trots att överdrifterna är uppenbara väljer pensionärerna, resp villaägarna att ofta lita på socialdemokraterna.

Och anledningen är i många fall en missriktad solidaritet uppammad sedan gammalt från den tid man kunde lita på socialdemokraterna. Man lever gott på det ryktet i dag. Även om verkligheten säger något annat.

Ibland kommer dock verkligheten ifatt och falskheten avslöjas i form av att oppositionen pekar på flagranta löftesbrott mot både villaägarna på sin tid och framför allt pensionärerna i närtid. Villaägarna kom ändå bättre ut av den socialdemokratiska omfamningen hjälpta av omvärldens konjunktur.

Men en grupp som kommer illa ut för socialdemokrater i svekdebatten är den prekära situationen i sjukvården. En av dem som ofta pekar på detta är Kristdemokraternas Ebba Busch Thor. Hon har den högsta trovärdigheten av alla partiledare och borde ha väljarnas förtroende även i sakfrågorna.

Trots att socialdemokraterna vid varje tillfälle blir påkomna med ett svårt svek på dessa områden väljer s-sympatisörerna att tro på dem ändå, varför då? Jag tror det beror på gammal vana. Solidariteten.

Vi är visserligen naiva i vissa frågor men det blir bättre, rösta på oss så får ni se” och pensionärerna och de sjuka ger dem trots allt sina röster, åtminstone i opinionen, resultatet låter vänta på sig, och man är fortfarande solidarisk, ofta till ingen nytta.

Ebba Busch Thor kan peka på sveket gång på gång, men pensionärerna och de som väntar på lagstadgad vård tror inte alltid på faktiska siffror. Tiden och utvecklingen talar dock för Ebba.

Förklaringen s pekar på är hur mycket man säger sig ha gjort och ännu mer vad man tänker sig göra men väldigt lite om vad man gör just nu.

Och så kommer det, ”men vad tänker ni göra, tillsamman med SD?” Socialdemokraternas ny/gamla mantra!! Precis som det inte går att göra något med, eller utan SD.

Som om det inte räcker med den politik man bedriver mot vanliga sjuka människor har man också gett sig på den institution man begriper ännu mindre av, nämligen Svenska kyrkan. Där gör man ännu större skada genom att ifrågasätta de omistbara värden som åtminstone tidigare behandlats där.

Genom Guds nåd kom evangelium också till oss ….

jerusalem-till-jeriko-kartaI Caesarea bodde en man som hette Cornelius, en officer vid den italiska vaktavdelningen. Han var from och fruktade Gud liksom alla i hans familj, och han gav generöst med gåvor till folket och bad alltid till Gud.

En dag runt nionde timmen såg han tydligt i en syn hur en Guds ängel kom in till honom och sade: ”Cornelius!” Han stirrade förskräckt på ängeln och frågade: ”Vad är det, herre?” Ängeln sade: ”Dina böner och dina gåvor har stigit upp och blivit ihågkomna inför Gud. Sänd nu några män till Joppe och skicka efter en viss Simon som kallas Petrus. Han är gäst hos garvaren Simon som har ett hus vid havet.”

När ängeln som talat med honom var borta, kallade Cornelius till sig två av sina tjänare och en from soldat från sitt närmaste följe. Han förklarade alltsammans för dem och sände iväg dem till Joppe.

Petrus ser en syn

Nästa dag, medan de ännu var på väg och närmade sig staden, gick Petrus upp på taket för att be. Det var vid sjätte timmen. Han blev då hungrig och ville ha något att äta. Medan man gjorde i ordning maten kom han i hänryckning. Han såg himlen öppen och hur något som liknade en stor linneduk kom ner. Fäst i sina fyra hörn sänktes den ner till jorden, och i den fanns jordens alla fyrfotadjur och kräldjur och himlens fåglar. Och en röst kom till honom: ”Res dig, Petrus, slakta och ät!” Petrus svarade: ”Nej, nej, Herre! Jag har aldrig ätit något oheligt eller orent.” Då sade en röst för andra gången till honom: ”Vad Gud har förklarat rent ska inte du kalla orent.” Detta hände tre gånger, och sedan blev duken strax upplyft till himlen.

Medan Petrus undrade inom sig vad synen kunde betyda, stod männen som Cornelius hade sänt vid porten. De hade frågat sig fram till Simons hus, och nu ropade de och frågade om Simon som kallas Petrus var där som gäst. Petrus funderade fortfarande över synen när Anden sade till honom: ”Se, tre män söker dig. Gå ner och följ med dem utan att tveka, för det är jag som har sänt dem.”

Petrus gick ner till männen och sade: ”Jag är den ni söker. Av vilken orsak har ni kommit hit?” De svarade: ”Officeren Cornelius är en rättfärdig man som fruktar Gud och har gott anseende hos hela det judiska folket. Han har fått en uppenbarelse av en helig ängel att han ska skicka efter dig och höra vad du har att säga.” Då bad Petrus dem stiga in och tog emot dem som gäster.

… och möter Cornelius

Nästa dag gav han sig av i sällskap med dem, och några av bröderna från Joppe följde med honom. Dagen därpå kom de till Caesarea. Cornelius väntade på dem och hade samlat sina släktingar och närmaste vänner. När Petrus skulle gå in, kom Cornelius och mötte honom och föll ner för hans fötter och tillbad. Men Petrus reste honom upp och sade: ”Stå upp! Jag är också bara en människa.”

Medan han samtalade med Cornelius gick han in och fann många samlade där. Han sade till dem: ”Ni vet att det är förbjudet för en judisk man att umgås med eller besöka en hedning. Men Gud har visat mig att man inte ska kalla någon människa ohelig eller oren. Därför tvekade jag inte heller att komma när ni sände bud efter mig. Så nu undrar jag av vilken orsak ni har bett mig komma?”

Cornelius svarade: ”För fyra dagar sedan just vid den här tiden, den nionde timmen, var jag här hemma och bad. Då stod plötsligt en man i skinande kläder framför mig och sade: Cornelius, Gud har hört din bön och kommit ihåg dina gåvor. Skicka nu bud till Joppe och be Simon som kallas Petrus att komma hit. Han är gäst i garvaren Simons hus vid havet. Då skickade jag genast bud efter dig, och det var vänligt av dig att komma. Nu är vi alla här inför Gud för att höra allt som Herren har befallt dig att säga.”

Petrus talade …

Då började Petrus tala: ”Nu förstår jag verkligen att Gud inte gör skillnad på människor, utan tar emot den som fruktar honom och gör det som är rätt, vilket folk han än tillhör. Detta är det ord som Gud sände till Israels folk när han förkunnade frid genom Jesus Kristus. Han är allas Herre, och ni känner till det som har hänt i hela Judeen, med början i Galileen efter dopet som Johannes förkunnade: hur Gud smorde Jesus från Nasaret med den helige Ande och kraft. Han gick omkring och gjorde gott och botade alla som var i djävulens våld, för Gud var med honom. Vi är vittnen till allt som han gjorde både i judarnas land och i Jerusalem.

De hängde upp honom på trä och dödade honom, men Gud uppväckte honom på tredje dagen och lät honom visa sig – inte för hela folket utan för de vittnen som Gud i förväg hade utvalt, för oss som åt och drack med honom efter att han uppstått från de döda. Och han befallde oss att predika för folket och vittna om att han är den som Gud har utvalt till domare över levande och döda. Om honom vittnar alla profeterna att var och en som tror på honom får syndernas förlåtelse genom hans namn.

… och hedningarna tar emot Anden

Medan Petrus ännu talade föll den helige Ande över alla som hörde ordet. De troende judarna som hade följt med Petrus häpnade över att den helige Andes gåva blev utgjuten också över hedningarna, eftersom de hörde hur de talade i tungor och prisade Gud.

Då sade Petrus: ”Ingen kan väl hindra att de döps med vatten, när de har fått den helige Ande precis som vi?” Och han befallde att de skulle döpas i Jesu Kristi namn. Sedan bad de honom stanna några dagar. (Apg 10)

och på den vägen är det …..

Varför är Sverige ledarskap så naiva, enligt egen utsago, i sitt sätt att bemästra ”utmaningar”?

Statsministern är tagen på sängen, inte förstått utvecklingen, enligt egen utsago. Kan det bero på att han inte söker hjälp där han kan få den, ovanifrån.

Paulus bekänner:
När jag var barn talade jag som ett barn, tänkte som ett barn och förstod som ett barn. Men sedan jag blivit vuxen har jag lagt bort det barnsliga. Som barn förstår jag bara till en del, men då ska jag känna fullkomligt.

Det fanns en tid när jag också var barnslig, hade lärt mig använda ord som, ”kan själv”, hade i övrigt barnsliga tankar och tänkte omoget, på grund av bristande insikt. Nu har jag mognat, fått erfarenhet och i vissa fall fått perspektiv som hör samman med den utvecklingen.

Men det finns människor som fortfarande är kvar i sina barnsliga tankar och tyvärr verkar det som om ju viktigare positioner de fått i samhället, ju mer framträder den naiva barnsligheten åtminstone uppmärksammas det mer. Hur har det kunna blivit så? ”Kan själv” räcker inte alltid.
Jag har förstått att ingenting kan utvecklas från ingenting. Det är vanlig enkel logik man lär sig i skolan. Det finns en mängd Nobelpristagare som håller med mig om detta.

När jag tänker utveckling måste jag ändå undanta det som vissa forskare fortfarande tror ligger till grund för hela tillvaron, nämligen att det har skett en gradvis utveckling av mänskligt liv från ingenting till någonting. Evolutionen. Det är en barnslig tro.

När jag lyssnar på statsministerns försvar av sin naivitet så skyller han naturligtvis ifrån sig. Han kan inte förstå konsekvensen av sin naivitet. Att leda ett land på den premissen leder ofelbart till nya större problem eftersom han omvandlar oppositionen till angrepp på demokratin

Dåren säger i sitt hjärta:
”Det finns ingen Gud.” –
en dåre är vad han är, en naiv dåre

Det är andra partier, de som inte har någon egen politik utan ägnar sig åt att förstöra det socialdemokraterna i sin visdom tycker är viktigt.
På det viset hotas demokratin, inte den socialdemokratiska politiken. Tänka sig!

Om man nu inte VILL tro, kan man väl ändå FÖRSTÅ att mänskligheten är framme vid finalen nu. Betrakta tillståndet på jorden, se hur allas krig mot alla utvecklas, se på Israels situation, omgiven av fiender, läs vad bibeln säger om detta, sedan lång tid tillbaka.
Det måste finnas en skapare, det finns inget alternativ och innan man förstått detta utan tror att man är sin egen Gud och agerar så, framträder naiviteten i all sin omognad.

Bibelns budskap är entydig, även i detta, även om det finns präster och även andra som i sin naivitet lanserat egna tankar och vill framstå som mer vetande än Gud själv

Jämför t.ex. också islams böner till Allah och hur man sedan använder bönekraften till att öva våld mot de oliktänkande med de kristnas bön till fridsfursten om frid på vår jord.
Att inte se skillnaden på böner och handla därefter är verkligen naivt och till stor skada för vårt folk

Jesus kallar honom lögnens fader

I en ordväxling med fariséerna sade Jesus:

”Vore Gud er Far skulle ni älska mig, för jag har utgått från Gud och kommer från honom. Jag har inte kommit av mig själv, utan han har sänt mig. Varför förstår ni inte vad jag säger? Därför att ni inte kan höra mitt ord. (Lögnen talar högre än Jesus)

Ni har djävulen till far och vill följa er fars begär. Han har varit en mördare från början och har aldrig stått på sanningens sida, för det finns ingen sanning i honom. När han talar lögn talar han utifrån sig själv, för han är en lögnare och lögnens fader. (Joh 8:40)
(han kan inte tala sanning)

Än i dag ekar Djävulens ord på jorden, understödda av ondskans hantlangare som fastnat i hans löfte om att förhoppningsvis vara gudar och därför inte behöver dö. Men det blir ändå konsekvensen av att inte ha gett rum för

Adam, Eva och frestelsen
Djävulen kommer som en orm i lustgården och vet precis var han ska sätta in stöten. Han ignorerar all den frihet människan fått att äta av (nästan) alla träd, och fokuserar istället på det enda träd där Gud har lagt in en begränsning.
Lögnens fader
(Joh 8:44) drar fram sitt trumfkort och ljuger människan rätt upp i ansiktet genom sina tre inlägg (1 Mos 3:1-5). (han tar friheten från människan)

Har Gud verkligen sagt (att ni inte får äta av alla träd i lustgården)?
Detta är ingen direkt lögn utan mer ett ifrågasättande av Gud Ord. Det är en populär taktik som ormen fortfarande gärna använder. (han sänker trovärdigheten av Guds ord)
Skulle Bibeln verkligen ha något att säga den moderna människan? I new age-kretsar talas det om att evangeliet är förlegat och att människan behöver en ny förståelse, och den moderna bibelkritiken framhåller att läsaren fritt får tolka all text vilket, om det nu vore sant, skalar bort alla icke-förhandlingsbara sanningar från Skriften

Ni ska visst inte dö!
Denna lögn har behandlats tidigare i samband med själens odödlighet där det påpekades att den ligger till grund för många grekiskt influerade läror som smugit sig in i kristendomen. (han ger dem ett löfte, lögnens löfte)

Tilläggas kan att den också finns i universalismen (tron att alla till slut blir frälsta), reinkarnationen (tron att själen vandrar vidare genom återfödelse) och nära-döden-upplevelser (tron att döda människor besökt himlen).

Ni blir som Gud (med kunskap om gott och ont).
Denna lögn är snarlik den förra eftersom en av de gudsunika egenskaperna är just inneboende odödlighet. Lögnen finns i österländska religioner (inklusive new age-läror) som talar om den kosmiska gudomen och om kraften som kommer inifrån människan själv. En gemensam nämnare för det vildvuxna new age-trädet är just bekännelsen att ”Jag är gud”, medan den kristnes högsta bekännelse är att ”Jesus är Gud”.

(han lovar en ljus framtid, men saknar möjlighet att leverera).

Gå nya vägar, skriver Daniel Alm

VägvalPingströrelsen beskrivs ibland som ”A religion made to travel”, en religion skapad för förflyttning. Det handlar om en form av kristendomsutlevnad som aldrig nöjer sig med att stanna eller bara reflektera. Det är en kristendom som kavlar upp ärmarna, sätter sig i rörelse och gör konkreta insatser.

Andens liv innebär en förkroppsligad kristendom. Det finns ett bibelsammanhang i Hesekiels första kapitel där det talas om att varelsernas ande var i hjulen. Det är en märklig beskrivning av Guds härlighet som också innehåller rörelse. Gud har placerat sin närvaro och välsignelse också i det dynamiska. Vårt böneliv är för litet om vi bara ber för oss själva och de vi känner. Vårt församlingsliv är för trångt om vi bara tar hand om oss själva. Vår mission är för svag om den bara handlar om områden vi redan känner.

Nej, vi kan gå nya vägar genom livet. Ta annorlunda vägar rent fysiskt istället för att bara gå eller köra i redan invanda spår. Be för platser och människor du inte känner. Involvera dig i nya sammanhang. När kyrkan går nya vägar kommer vi i kontakt med nya människor och gudsriket breder ut sig genom troende som är villiga att gå vidare. Mitt i allt detta kan vi och hela skapelsen märka mer och mer av Guds härlighet.
/Daniel

Ska vi tolka Daniels inlägg som tecken på Guds mångsidighet där han blandar nytt och gammalt, eller ska vi se den ena vägen som viktigare än den andra?

Bibeln säger nämligen genom Jeremia:

Så säger Herren: Ställ er vid vägarna och spana, fråga efter de urgamla stigarna. Fråga efter den goda vägen och vandra på den, så ska ni finna ro för era själar” (Jeremia 6:16).

Peter Kujala avslutar en artikel i Hemmets vän med ovanstående bibelord. En artikel där han redovisar sin oro över att så många nyfrälsta försvinner ut i världen igen. Han jämför predikningar längre tillbaka i tiden där fast föda var flitigt förekommande mot dagens, som han tycker, mjölkmat, kryddat med lättviktig underhållning.

Det är f.ö. inte säkert att Gud menar att vi ska ställa oss vid fysiska vägar. Kanske Gud menar att vi skall hålla oss till ”det urgamla kors” och det gamla budskapet

”Gräv där du står, är ett alternativ, väl beprövat.”

Finns det annars en risk att vi i vårt sökande efter Gud hamnar på nya vägar, bort från Gud? Det syns mig som möjligheten till detta finns.