Om gudlösa människor blir satta att avgöra vilken gud som är gud, blir det problem. När inte ens Svenska kyrkans höjdare kan, då ska vi inte begära att någon annan heller kan.
Finns det dessutom inte hos någon förmåga att förstå de orsaker som IS framfart är ett uttryck för, är det många som får problem. Är IS bara ett symtom, eller är de ett resultat av något annat som är det verkliga problemet?

Basen för IS och andra liknande terrororganisationer utgörs av den lära som profeten marknadsförde som ett påbud från Allah. Det finns en hel del olika varianter av läran och våldsvarianten har anammats av IS. Terroristträsket vi svenskar gått ner oss i är erkännandet av Hamas och Palestina. De skall bereda marken för ett ”maktövertagande” genom att etablera en egen stat i Israels närområde, inom bekvämt skotthåll för fredliga aktioner i form av raketer, infiltration och lite annat.  Målet är Israel och dess utplåning.
Och maktbasen skall utgöras av Islam. Det har framkommit i många sammanhang både från dem själva och andra bedömare. Tillvägagångssättet är att söndra, skrämma och även lugna sina ”moderata” vänner. Kaos är deras bästa bundsförvant. Innan kaoset uppträder med full kraft, även hos oss, har man slagit blå dunster i ögonen på det ledarskap som bara ser det dom vill se. Både kyrkan och staten sover. Slutstationen närmar sig.

Judarnas situation har beskrivits till stor del bero på förföljelse från radikala muslimer som från barnsben blivit lärda att hata judar. De muslimska skolorna i Gaza lär barnen att judarna är hatobjektet. Förföljelse blir en av konsekvenserna av generationers hatpropaganda, ”och spottar man på en sten tillräckligt länge blir den våt”. I vårt land händer det att muslimska barn lämnar klassrummet, om det skall undervisas om förintelsen. Vem har sagt åt dem att göra så?

I det ljuset är det märkligt att höra imamer jämra sig över den muslimska situationen i vårt land som alltid skylls på omständigheter utom deras kontroll.

”En främling skall du inte förödmjuka eller förtrycka. Ni har ju själva varit främlingar i Egyptens land.” (2 Mos 22:21)

Det är svårt att greppa för somliga, omöjligt för andra.