– tycker den svenska regeringen och stämmer instrumenten i samklang med en kör av falsksjungande och terrorstämplade arabstater.
Det har hållits val i Israel och landets väljare (invånare, israeler) valde. Men valde fel företrädare för sig, enligt den officiella politik som bedrivs av EU och USA. Sverige inte att förglömma. Eftersom tvåstatslösningen hägrar för ”fredsälskarna” finns nu ingen rättvis fred i sikte, säger man. Israel kommer att fortsätta ockupera land,(även om landet av många betraktas som det egna). Det finns mycket ockuperat land på jorden, men det är bara Israelisk ockupation som är intressant i omvärldens ögon. Dessutom, är det förresten ockuperat? Omstritt är ett bättre ord.
Omstritt, därför att araber också gör anspråk på landet. Detta trots att de förlorade området i sitt eget anfallskrig mot Israel 1967. De egentliga förlorarna är Jordanien, för även om de olagligt ockuperade området vid tiden för sexdagarskriget är det bara dom som kan göra anspråk på territoriet. Plus segermakten Israel. Under tiden gör Israel vad de måste göra, bygger bostäder åt sina innevånare. Man bygger där det finns mark. Eftersom deras av bl.a. av Sveriges tilltänkta förhandlingspart har slutmålet att förinta Israel ges inte många alternativ. Sverige försöker också bygga, där vi har byggbar mark. Vi bygger för både svenskar och flyktingar.
Det skulle vara intressant att förstå vilken lösning Sveriges regering såg framför sig sedan man började spela falskt med Israels fiender. Om Israel inte fanns längre, om de skulle förlora sin förmåga att försvara sig, skulle omvärlden, inklusive Sverige beklaga det, eller skulle man se det som att nu hade världen ett problem mindre?
Än så länge gäller dock Golda Meirs pragmatiska ord från 1960-talet: ”hellre omvärldens fördömande av ett existerande Israel än omvärldens beklagande av Israels begravning”.
Berndt Ekström har i GP publicerat ett längre inlägg i ämnet och jag citerar ur det:
Israel har rätt till Gaza och Västbanken
Kunskapen om nutidshistoria brister på många håll och den som intresserar sig för Israel-Palestina-konflikten bör noga läsa FN-deklarationen från 1922. För trots en absurd situation med många resolutioner från flera av FN:s organ så är de israeliska rättigheterna till Gaza och Västbanken obestridliga, skriver Berndt Ekström.
— I dag motsäger och ignorerar FN, EU, internationella domstolar, enskilda politiker, med flera tidigare avtal och lagar som bekräftar Israels rättigheter. Man kan därför ifrågasätta den intellektuella redligheten och etiska standarden hos dem som regelbundet slår fast att det lagliga är olagligt, att det som är rätt är fel och att det rättvisa är orättvist – så snart det gäller Israel. – avslutar Berndt Ekström artikeln.
(Innehållet finns att hämta på FN:s olika hemsidor)
Viktigt och oviktigt 
Kanske dags att lämna tillbaka Lappland till Samerna :).
GillaGilla