ingenting talade för att de behövde en kung, inte Herren, inte Samuel, bara ett folks önskan att bli lika de andra folken.  (Lider också vi ibland av den sjukan?)
”Lyssna till folket i allt de säger till dig. Ty det är inte dig de har förkastat, utan det är mig de har förkastat, så att jag inte skall vara kung över dem. Så har de alltid gjort, från den dag då jag förde dem upp ur Egypten ända till denna dag. De har övergivit mig och tjänat andra gudar och så gör de också mot dig. Och ändå är det Herren, er Gud, som är er konung. Men lyssna nu till deras ord.

Du skall allvarligt varna dem och förklara för dem vilka rättigheter den kung får som kommer att regera över dem. Han kommer bara att ge er problem och när ni då ropar på Herren så skall han inte svara er. Men folket vägrade lyssna till Samuels ord. Vi vill vara som andra folk och ha en kung. Och Samuel svarade, då får ni en kung. Men Herren övergav dem inte utan hjälpte dem i valet av kung, även om det inte var vad han ville och förklarade: ”Här ser ni den som Herren har utvalt. Det finns ingen som han bland allt folket.” Då jublade alla och ropade: ”Leve konungen!”

Sedan gjorde Samuel en form av resumé av sin egen tid och hur Herren lett dem. ”Se, här är nu den kung som ni har valt, som ni bad om. Se, Herren har satt en kung över er. Om ni fruktar Herren och tjänar honom och hör hans röst och inte är upproriska mot Herrens befallning, då skall både ni och den kung som regerar över er följa Herren, er Gud. Men om ni är upproriska mot Herrens befallning, då skall Herrens hand vara mot er liksom mot era fäder.

För sitt stora namns skull skall Herren inte förskjuta sitt folk, eftersom Herren har beslutat att göra er till sitt folk. Det vare också fjärran från mig att jag skulle synda så mot Herren att jag slutade be för er. Jag vill i stället lära er den goda och rätta vägen. Se bara till att ni fruktar Herren och tjänar honom troget av hela ert hjärta. Ty se, han har gjort stora ting med er. Men om ni gör det som är ont, skall både ni och er kung förgås.