Innanför eller utanför

Människans behov står i centrum, det var länge pingsts motto.

Vems behov är i fokus för oss i dag? Är det församlingens, eller deras, som ännu inte hunnit fram, och kanske tom riskerar att gå förlorade? Jesus svarade dem: ”Det är inte de friska som behöver läkare utan de sjuka. Jag har inte kommit för att kalla rättfärdiga till omvändelse, utan syndare.”

Om vi anlägger Jesu synsätt, vad håller vi då på med i dag. Församlingsmedlemmar vårdas och omhuldas så vi nästan får liggsår av all omsorg, medan de som är sjuka oftast lämnas därhän. Många blir liggande vid vägkanten, bildlikt talat. Vi har dessutom fullt sjå med att organisera, och organisera om oss för att bygga nya ”sjukhus” för de friska.

Men det heter: I dag, om ni hör hans röst, förhärda inte era hjärtan som vid upproret. Om de sjuka, som Jesus talade om, skall vänta tills vi blivit färdigorganiserade lär det dröja innan något händer. Jag tror vi måste omvända oss likt människorna på första pingstdagen, vända hela vårt tänkesätt. Från oss själva, mot de behövande på olika nivåer.

Dagen skriver en artikel i ämnet (0707):

http://www.dagen.se/evangelistens-uppdrag-%C3%A4r-viktigare-%C3%A4n-p%C3%A5-l%C3%A4nge-1.373150

Dagens artikel om behovet av evangelister i församlingarna ligger i tiden. Är något som plötsligt blivit angeläget? Personligen tycker jag det är en glädjande insikt.

Jag tror t.ex. inte att ett evangelisthjärta skulle missa möjligheten att nå så många människor under några sommarkvällar som de som var ute under Power Meet i Västerås i helgen, en storsamling för motorentusiaster från hela världen, nästan. Pingstförsamlingen hade en kaffestation utanför kyrkan där man kunde få en kopp kaffe för magen och lite rockmusik för örat. Det fanns nog de som uppskattade det.

Men jag tror också att en evangelist hade sett lite längre. En handaffisch med anknytning till motorsporten, innehållande ett vittnesbörd av någon kristen motorentusiast om vad Jesus betyder, eller liknande. Ett sådant dokument i handen på besökarna hade kunnat betyda det mervärde som situationen kunnat bjuda på. Skrivna dokument har längre varaktighet. Det var f.ö. inte bara bilåkare som var ute.

Nu är det oftast det som kunnat göras men inte görs, som skaver. Men det kommer ett nytt event nästa år, om Jesus dröjer och vi får leva, då kanske den här bristen har åtgärdats. Det kanske t.o.m. har anställts en evangelist till dess.

Jag läser just Björne Erixons ”nödrop” i Dagen: Han avslutar med: Vi behöver en karismatisk väckelse i vår tid. Den är omistlig. Låt oss be om den och arbeta för den.

http://www.dagen.se/debatt/ett-n%C3%B6drop-f%C3%B6r-svensk-kristenhet-1.373532

Annonser

4 thoughts on “Innanför eller utanför

  1. Stig,

    ”Skrivna dokument har längre varaktighet”

    Helt rätt tänkt! Skriv ner de Bibelord du vill dela med den ofrälste och ge dem på ett papper till människor som kommer till ert kaffebord nästa gång. Någon kanske blir tilltalad samma dag, en annan lägger pappret i byrålådan och får användning av det 10 år senare. Det som är delat kan Gud använda om och när han vill.

    /Ulrika

    Gilla

    • Tack för din kommentar,
      Ja Ulrika!
      Det är viktigt med dokumentation, att kunna bekräfta det man vill säga med något man kan ta med sig. Och som du skriver, upptäcka efter en tid. Är det månne digitaliseringen som gjort att vi glömmer själva dokumentet? Nåväl, nu ligger en påminnelse på pränt. Min avsikt var inte att slå ner på det som gjordes, men väl påminna om det som ytterligare kan göras.
      Allt gott
      /Stig

      Gilla

  2. Stig,

    ”Är det månne digitaliseringen som gjort att vi glömmer själva dokumentet? ”

    Ja, det är säkert en förklaring. Och att vi underskattar ordets kraft?

    Vet inte om jag berättat detta men jag har egna erfarenheter av betydelsen att ha dokument till hands. När jag konfirmerade mig på EFS/Svenska kyrkan klassiskt vis 1984 (tror jag) fick jag av min moster ett litet häfte med Bibelord. Ärligt talat tyckte jag nog då att ”det där var väl ändå en futtig present….” I alla fall följde det lilla häftet med i flyttkartong efter flyttkartong när jag bytte bo från föräldrahemmet till studentrum i olika orter, egna hem på olika orter. Cirka 25 år efter konfirmationen var jag ”körd”. Jag behövde en väg ut ur en långvarig och djup kris. Jag var hemma och sorterade ett skåp då jag fann häftet med Bibelorden. Häftet innehöll 2 bibelord som talade till mig med full kraft. Orden var precis det vatten jag törstat efter så länge. Orden gav mig en totalt förändrad syn på Gud vilket befriade mig Sedan har jag läst om liknande vittnesbörd. Hur enstaka Bibelord talat rakt in i Människors hjärtan då de behövt dem som allra mest. Kanske måste man vara tillräckligt törstig för att vilja dricka? Det är väl olika med det. En del har vett att dricka varje dag för att man förstår att man ska göra det. Andra kanske måste törsta först för att dricka. Huvudsaken man är beredd att ge ett glas till den som söker:) Tack för dina glas.

    /Ulrika

    Gilla

    • Ja Ulrika, törsten är en bra drivkraft. Finns dock ett litet observandum, det är när man är som törstigast man inte alltid ger tillräckligt akt på vad man dricker.

      Allt gott
      /Stig

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s