Jonas Melin i Råslätt har mångårig erfarenhet, både som pastor och bibellärare i en sådan församling. Den heter RåslättsFörsamlingsGemenskap http://rfg.se/
Den har ca 150 personer i gemenskapen och de har ingen egen kyrka och han ger på sin blogg sin syn på vad en församling är och sex exempel på nackdelen att ha egenägd kyrka.
Han skriver bl.a.: En kyrkobyggnad kan leda till att församlingen blir upptagen med att få människor att komma till kyrkan, istället för att gå ut och möta människor där de är. Den ständiga frågan blir: ”Hur ska vi få människor att komma till kyrkan?
Frågan borde i stället vara, Var kan vi möta människorna? Det kunde med fördel ske på neutral mark.
Men det är alltid svårare att spela på bortaplan, men det är ett pris vi måste betala. Det är ju vi som har fått uppdraget att gå ut med evangeliet. Betoningen borde alltså ligga på att gå ut.
Varför ska vi förvänta oss att de som ännu inte är troende ska komma till oss? Det finns aktiviteter som mycket väl kunde varit i andra neutrala lokaler men nu läggs i kyrkan eftersom man känner att man måste använda den.
”Heliga byggnader” finns i alla religioner. I NT är det gemenskapen som är templet och att kalla byggnader för ”Guds hus” eller ”helgedom” ger en felaktig bild av vad församlingen är menar Jonas Melin. Han utvecklar sina tankar på bloggen:
http://barnabasbloggen.blogspot.se/2015/07/vad-ar-en-forsamling.html#links
Jag kan tänka mig att mycken relevant information om Jesus och hans frälsning skulle nå västeråsare t.ex. (det område jag är mest bekant med) om församlingarna lade ner lika mycket kraft och ekonomi på det, som att vårda alla fastigheterna. Den samlade texten under rubriken ”predikoturer” i torsdagstidningen inbjuder inte många till kontakt. Många församlingar sägs brottas med dålig ekonomi och en radikal lösning vore kanske att avlägsna en stor penningtjuv. Fastigheten.
Jesus sände lärjungarna ut på landet för att predika att himmelriket är nära.. ”När ni kommer in i en stad eller by, ta då reda på vem som är värdig och stanna där tills ni går vidare.” Han satte dem inte i templet, eller någon synagoga och bjöd in folket dit att lyssna på budskapet. Är det den egentliga förebilden?
I det här inlägget ligger inget förslag, men väl en fundering om vad som är viktigast, mjukvaran Ordet, eller hårdvaran, fastigheten. Kanske en omöjlig fråga.
Har vi egentligen något alternativ, men tanken är upplivande, tycker jag.
Det finns en framtida möjlighet att församlingar ofrivilligt blir av med sin kyrkolokal. Polariseringen i samhället kan mycket väl bli sådan att andra krafter styr.
Pelle Karlson sjunger i en av sina sånger: ”när vi går över floden lämnas allt”.
Före det har vi möjlighet att fråga oss, var vår lokal ett hinder eller tillgång när vi presenterade dig?