Beslutsamhetens friska rodnad – – –

Medlemmar från mer än 150 nationer var församlade 1974 i Lausanne för att samtala om världsevangelisationen. En uppföljningskonferens i Manilla 1989 (26 år sedan) lämnade också avtryck i form av det s.k. Manillamanifestet.

Om de beslut man fattade då fått utgöra grunden för det följande kristna arbetet hade situationen kanske varit en annan i dag. Inte mycket känns igen. Å andra sidan är det kanske inte för sent än att ta till oss det som skrevs 1974 och sedan också 1989.

Citat ur dokumentet:

”Den privilegierade uppgift som pastorer och lärare har är att leda Guds folk (laos) till att bli ‘fullvuxna i Kristus’ (Kol. 1:28) och att utrusta dem för uppgiften (Ef. 4:11 12).

Pastorer har inte monopol på tjänsterna i församlingen, utan har snarast uppgiften att mångfaldiga dem genom att uppmuntra andra att använda sina gåvor och genom att undervisa lärjungar om hur man kan vinna andra.

Prästerskapets dominans över lekmännen har varit av ondo i kyrkans historia. Den berövar såväl lekmännen som prästerna/pastorerna deras gudagivna roller, den skapar utbrändhet bland de sistnämnda, försvagar kyrkan och hindrar spridandet av evangeliet. Och ännu värre, det är grundläggande obibliskt. Vi som under århundraden insisterat på ‘det allmänna prästadömet’, vi insisterar nu på att alla troende är delaktiga i tjänsten för Gud.”

Är alla troende delaktiga i tjänsten för Gud? Nej, så är det inte. Vårt prästerskap ser numera inte församlingarnas uppgift på det sättet, i allmänhet. OM det varit så, hade undervisningen sett helt annorlunda ut, liksom gudstjänsterna. Hur skall församlingar vinna andra människor om pastorer prioriterar annan verksamhet och låter ofrälsta människor vara i fred och hoppas att någon trots det kommer till tro.

David Wilkerson konstaterade när han var i Stockholm 2004 att kristenheten i Sverige inte var i fas med Gud. Jag tror inte han var orolig för enskilda medlemmar, han menade nog ledarskapet.  Prästerskapets dominans över lekmännen har varit, (och är) av ondo, skrev man i dokumentet. Saknar det betydelse för nämnda prästerskap i dag? Eller, är det är en ny tid nu?

”Men jag har en sak emot dig: att du har övergett din första kärlek. Kom därför ihåg varifrån du har fallit, och vänd om och gör dina första gärningar. Annars, om du inte vänder om, kommer jag till dig och flyttar din ljusstake från dess plats.” (Upp. 2:4)

Jag tror inte att någon av oss skall förhäva sig över egna första gärningar, men våra sista verkar inte bli så fyllda av kärlek heller.

Det som för ca 40 år sedan var viktigt för kristenheten är det inte i dag. Vad har hänt?

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s