Jag vill återge en berättelse som Ylva Eggehorn skrivit ner i en bok om Frank Mangs. Boken heter Den fallna manteln. Hon medverkade i boken med dessa tankar. Hennes berättelse tog tag i mig och jag fick tanken att den kan vidarebefordras och kanske hjälpa någon. Den är milt redigerad och kommer här:

”Om jag ville kunde jag sätta punkt redan här, skriver hon, men jag vill inte. Ty jag vet att jag skriver till någon – nej, till många – som fått sina vingar brutna. Både på ett och flera sätt.

Det blev inte vad du en gång tänkte och drömde om. Varken i ditt äktenskap eller i ditt trosliv. Du kan inte drömma mer. Varken om jordisk lycka eller om ett överflödande trosliv. Du orkar inte ens drömma om att få komma hem, då du en gång är färdig med livet. Det enda du mäktar är att begråta ditt öde. Fastän din gråt ofta är utan tårar. Ty även den källan har sinat.

Nu vill jag tala om för dig att mitt sinne just nu är uppfyllt av samma förnimmelse som då jag höll en stare med den brutna vingen i min hand. Jag bär på en helig önskan att kunna hjälpa dig. Nej, inte jag, men han, – Jesus – kan det.

Jag tror att den smärta jag just nu känner för dig inte har sin källa enbart i mitt innersta. Jag tror Jesus själv står bakom den. Ty han är ju hos mig livs levande just nu. Och lika livs levande är han hos dig. Ty det står skrivet att ”Han är nära den som har ett förkrossat hjärta”. Och ännu mer, ”Han helar den som har ett förkrossat hjärta”

Försök stanna inför denna verklighet att du mitt i din yttersta ensamhet ändå inte är ensam. Det finns en till i rummet där du bor.

Försök att minnas i att mitt i all den brutalitet och hjärtlöshet som kan möta är det ändå en som har hjärta för dig. Och som älskar dig lika högt som han gjorde den tid då du upplevde hans närhet och kärlek som allra starkast.

Och så har han händer. Händer som är oändligt mycket mäktigare än mina händer var den gången då jag tog hand om den skadade staren. Han har händer som kan hela. Händer som kan hjälpa dig hela vägen ända hem. Försök bli stilla inför honom. Stilla för att han skall få frihet att gripa in och göra allting nytt.”

Ylva Eggehorns berättelse är många människors erfarenhet och som kan lämna många öppna sår. Men det är sår som kan läkas, av en som själv hade sår.