Jag skall skriva ytterligare några ord om en kyrka i utförsbacken, sedan måste jag tänka på något mindre deprimerande. SKs ledarskaps hyckleri påminner mig om ateisten som hade svårt att formulera sina tankar, tills han kom på att han kunde ju be Gud om hjälp.

Kunskap är lätt att bära, sägs det. Och normalt är det nog så. Om man inte har luckor i sin kunskap, då kan det bli tungt. Luckor väger! Och jag misstänker att på de högre planen i Svenska kyrkan är man böjd under tyngden av sina kunskapsluckor.

Jesus säger, ”Kom till mig, alla ni som arbetar och är tyngda av bördor, så ska jag ge er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, för jag är mild och ödmjuk i hjärtat. Då ska ni finna ro för era själar, för mitt ok är milt och min börda är lätt.”


Det här budskapet är inte så svårt att tycka vara trevligt och lättsamt, det går att köpa. Men andra bibelord blir knepigare. Jesus åberopar viss exklusivitet, det har han ju haft sedan gammalt i Sv. kyrkan, men man har numera flera religioner att ta hänsyn till.

”Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig. Har ni lärt känna mig, ska ni också lära känna min Far. Nu känner ni honom och har sett honom.”


Det här är ju svårsmält så det räcker. Åke Bonnier citat: ”När vi kristna talar om Bibeln som Guds ord måste vi försöka förstå vad som menas med detta. Menar vi att varje ord är Guds ord, och därmed ett uttryck för vad Gud vill”. – Att Jesus föddes av en jungfru, gick på vattnet, botade folk och sa att nu har Guds rike kommit till er, t.ex. Det låter otroligt. Att man tidigare i historien fäst avseende vid detta är en sak, men nu har vi fått mer kunskap och förvärvat ett eget tänkande, fritt från fantasier. Bibeln är gammal och opålitlig, med profetiska delar som man måste anstränga sitt intellekt till fullo för att förstå. Men det finns ju tack ock lov andra böcker.

Förvillelsen i Sv. kyrkans intelligentia är total. Det finns politiker där också. OBS!

Apropå utveckling så förstår väl var och en också att jordklotet och även människan har passerat olika stadier i utvecklingen. Från att från början varit ingenting till att bli någonting, stort och märkvärdigt, även om —, jo så måste det ändå vara. Jodå, man får även här tro på utvecklingen, liksom vetenskapen tror. Dom måste väl tom ha större tro.

Det sägs också i vissa kretsar att judarna är ett särskilt folk som är speciellt välsignat av Gud. Ja det ser man ju. Dom finns ju överallt, utom där de skall vara, – i havet. Ockuperar hederligt folks mark är vad dom gör och förtrycker oskyldiga palestinier så dom blir alldeles förtvivlade och tvingas att med knivar försvara sin rätt mot rasisterna. Det är väl ingenting att förundras över.

Men nu får dessa palestinier välförtjänt hjälp av många nationer som med olika fredliga medel kämpar mot sionisterna. Vårt eget land går förresten i spetsen för det, ekonomiskt, och kanske även på annat sätt så småningom. Kvinnorna bland palestinierna ligger illa till så vår feministiskt lagda regering stöder dessa kvinnor på ett särskilt utgivande sätt.

Det kan väl f.ö. inte räcka med en enda tro för folk med så många åsikter. Det viktiga måste ju ändå vara att man finns och att man lever. Och i dag finns många olika sätt att upptäcka att man finns. Och ändå söker vi, på alla möjlig ställen där vi tror att vi finns.

Alla vägar bär till Rom säger några, främst katolikerna, men då protesterar både judar och islams anhängare och pekar på egna städer.

Alla har sin heliga skrift varav Bibeln är en, Koranen en annan. Vi kanske skall ordna en folkomröstning, med dubbel rösträtt för palestinier. För att på något oförklarligt sätt utjämna skillnaden till Israel. Regeringen skulle säker promota den tanken.