Vem äger det offentliga rummet?

En nedlåtande attityd för människor som tänker i kristna banor i det offentliga rummet har blivit vanligare. Eftersom kultureliten inte ”går i kyrkan” förstår dom inte kristen poesi t.ex. Därför kan man i frågande ton påannonsera kristna poeter som, ”Kan man skriva bra poesi om man tror på Gud”? Det fick Johan Hakelius, skribent och bl.a. krönikör på Aftonbladet att gå i taket med ett antal exempel på framstående kristna poeter och den ironiskt retoriska frågan, Kan man göra bra radio, samtidigt som man är svensk?”

SVT är ju faktiskt ett sevicebolag till allmänhetens tjänst där det fortfarande ingår människor med kristen tro.

Jag tycker Credoakademins direktor, Stefan Gustavsson har bra på fötterna när han med sin bok, Behöver tron försvaras?, hänvisar till Jesus själv och hans apostlar hur de uppträdde till evangeliets försvar.

I boken ger han ett antal exempel på hur försvaret formades och hur motståndarna blir övertygade om sanningen i evangeliet. De blev inte övertalade, de blev övertygade. Men, det fanns då, liksom nu, de som inte VILL tro. Även Petrus säger sitt amen till detta.

Herren Kristus ska ni hålla helig i era hjärtan. Var ständigt beredda att svara var och en som ber er förklara det hopp ni har. Men gör det ödmjukt, med respekt och ett rent samvete, så att de som talar illa om ert goda levnadssätt i Kristus får skämmas för sitt förtal. (Pet 3:15-16)

Att försvaret av tron i det offentliga rummet är främst församlingens ledarskaps ansvar är naturligtvis inte helt fel. De är ju de mest kunniga på området. Borde vara i alla fall.

När det däremot gäller den dagliga kontakten med medmänniskor bör det nog se annorlunda ut. Då räcker det inte med att hänvisa till pastorn. Då tror jag på det allmänna prästadömets möte med medmänniskor. Då skall man, enligt Petrus, vara beredd att förklara det hopp man äger.

En beredskap man får genom kontakt med både Anden och Ordet och låter sig undervisas i hur man skall kunna göra Jesus känd och älskad.

Om det fattas något i den utrustningen eller något som behöver förnyas finns ju möjlighet att få undervisning. Det är ju församlingens uppgift, och/eller pastorns. Jag har inte sådan detaljinformation om nuläget att jag säkert kan uttala mig, så det överlämnar jag till var och en. En sak tror jag dock, behovet av undervisning är stort.

Jag är inte ens säker på att alla pastorer känner till ordet och betydelsen av apologetik.

Ni har säkert hör hur judarna reagerade i Beroia när ordet förkunnades. De forskade dagligen i skrifterna för att se om det stämde med Paulus undervisning. Många av dem kom till tro, liksom många ansedda grekiska kvinnor och män. De frågade inte Anden, de forskade i skrifterna.

I bibeln pågår en kamp för tron från början till slut, Jesus mot fariseerna och sadukeerna, Paulus mot judaisterna och hedniska visdomslärare, Jakob mot en död och teoretisk tro, Petrus mot Kristusförnekelsen och libertanism, Johannes mot gnostiska tendenser.

Skaran av falskmyntare har inte blivit mindre med åren.

Ett nytt kapitel kanske borde skrivas: Apologetikens intåg!

Annonser

2 thoughts on “Vem äger det offentliga rummet?

  1. Stig, tack för att du inte låter dig tryckas ner och tystas. Naturligtvis behöver tron försvaras. Ordet säger det själv, och vi behöver också lära oss att göra det för att tron ska vara levande för oss. Det räcker inte att som en papegoja härma det andra säger, nej, det behöver vara en levande och äkta sanning för oss var och en. Tilläggas bör att det inte alltid är problemfritt att försvara tron. Det har jag själv fått erfara, och jag är viss om att Guds barn även här i Sverige kommer att få uppleva mer och mer av motstånd och attacker.

    Gilla

  2. ”Ni har säkert hör hur judarna reagerade i Beroia när ordet förkunnades. De forskade dagligen i skrifterna för att se om det stämde med Paulus undervisning. Många av dem kom till tro, liksom många ansedda grekiska kvinnor och män. De frågade inte Anden, de forskade i skrifterna.”
    Just det! De forskade i skrifterna! Gud har gett oss Bibeln för att vi inte ska gå vilse i människornas oändligt olika åsikter. Och Anden i oss skall vi tro på om den bekräftar det som står i Bibeln. OBS! OBS! frikyrkor, som litar för mycket på anden!
    ”I boken ger han ett antal exempel på hur försvaret formades och hur motståndarna blir övertygade om sanningen i evangeliet. De blev inte övertalade, de blev övertygade.”
    Att bli övertygad är en aktiv process- åtminstone borde vara det. Judarna är en förebild för oss på den punkten- de diskuterar och är inte rädda för hetare diskussioner om Gud och tron.
    Här i Norden har vi en underlig syn, vi tror att man inte skall prata om sin tro!?

    Tack Stig Melin för allt du skriver. Det gör mig glad! Det bekräftar mina tankar och frågor.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s