Sven Nilsson skrev en artikel i Hemmets Vän 2015 som handlar om de kristna församlingarnas förhållande till Israel och statusen på den undervisningen på våra högskolor. Jag delciterar hans tankar i denna blogg.
Det är allvarligt att många av våra församlingar saknar ett profetiskt perspektiv på det som sker med det judiska folket i vår egen tid, skriver Sven Nilsson.
En av anledningarna är naturligtvis att denna undervisning helt saknas eller behandlas i en kontext av ersättningsteologi på vår pastorsseminarier eller teologiska högskolor. Det betyder i sin tur att nyordinerade pastorer antingen är likgiltiga inför hela det här kunskapsområdet eller saknar förståelse för det profetiskt signifikanta i det som händer med Israel. I det läget blir församlingsfolket sårbart öppna för de antisemitiska tankemönster som kännetecknar den allmänna opinionsbildningen om Israel och därmed dess betydelse för tidens avslutning, fortsätter han.
(Att de sekulära högskolorna inte förstår problematiken är en sak, men hur är det med de teologiska? Det finns oroande tendenser om hur undervisningen bedrivs i frågan. Vem sätter högskolornas agenda?)
Den profetiska dimensionen i Gamla testamentet, med tillämpning på det judiska folkets förbundslöften och plats i historien, måste på nytt lyftas upp i förkunnelsen. Att frikyrkorörelsen med dess väckelsearv är på väg att förlora den profetiska förståelsen av sin samtid är allvarligt och måste uppmärksammas i de lokala församlingarna. Gamla testamentet kan inte utan vidare enbart användas som predikotexter med uppbyggliga tillämpningar.
Den profetiska historieskrivningen i Gamla testamentet har en politisk och geografisk realism med Israel som referenspunkt. Dessa profetior kan omöjligen reduceras till teologiska analogier, exempelvis Hesekiel kapitel 36 – 38. Det finns en konkretion i de profetiska löftena som avser det judiska folkets återvändande till landet och dess upprättelse som nation i sitt historiska hemland.
Det sprids ett dokument – Kairos Palestine – inom kristenheten runt om i världen, där de palestinska kyrkorna vädjar om stöd för sin sak. De anser sig själva och det folk man representerar vara förtryckta av Israel Deras vädjan är en politisk pamflett som tar sin teologiska utgångspunkt i den så kallade ersättningsteologin med innebörden att Israel, politiskt och teologiskt saknar legitimitet att finnas i området trots att det är just det judiska folkets historia som gett innehåll åt den identitet som hela världen förknippar med Det heliga landet.
Det är bland annat det här dokumentet som inspirerat Svenska kyrkans irrationella fientlighet mot Israel. Det har också fått en spridning inom den internationella ekumeniska rörelsen och lett till att man vill organisera en bred internationell bojkott mot Israel. Detta kommer att trigga de antisemitiska strömningar som blir allt tydligare både i Europa och i andra delar av världen. Det är viktigt att lokala församlingar inte dras med i dessa politiska projekt utan i stället tar till sig vad Guds Ord säger om att välsigna Israel.
Och för att välsigna Israel måste församlingarna veta varför man skall välsigna. Israel och den kristna församlingen är djupt förbundna med varandra, avslutar Sven Nilsson.
Läs gärna ett tidigare inlägg i frågan:
https://stigmelin.com/2017/01/25/jesus-en-israelit-som-kyrkans-huvud-och-bara-han/