Det är en fråga som blivit aktuell efter det att socialdemokrater och andra flaggat för att förbjuda dem. Vid varje skolavslutning poppar det upp ordstrider om vad som får eller inte får förekomma vid dem. Partierna nästan tävlar om att överglänsa varandra i avståndstagande. Även Wlly Ahlberg har i Dagen (170428) ifrågasatt nyttan av dem, men ur en annan synvinkel. Läs hans artikel i Dagen<.

http://www.dagen.se/debatt/willy-ahlberg-behover-vi-verkligen-kristna-friskolor-1.959078

Har vi möjligen haft en övertro på att undervisningen i den miljön utgör ett skydd för kristna elever?

Kan det kanske vara ännu viktigare att lägga krut på att få till ett engagemang bland föräldrar, församlingar och kristna skolgrupper i alla skolformer än att kämpa för en bönestund i de kristna skolorna, skriver han bl.a. Med alla kristna elever i kristna skolor blir ju kristna skolgrupper icke existerande i profana skolor.

Kanske att skolfrågan också av motståndarna spiller över till andra områden inom den andliga sfären i landet. ”Tvånget” att behöva tillägna sig kunskap om något som anses helt onödigt och irrelevant måste få ett slut, tycker man. Kristen tro ser man som ett tvång i ett ”modernt” samhälle.

Alltså är allt kristet ett feltänk från den sidan sett. Man har inte lärt känna Gud.
Han har försvunnit och är utom synhåll, och det som inte syns, finns inte. Han har trängts undan till kyrkor och katedraler i olika konstellationer

Det sägs mycket bra om Jesus i våra kyrkor. Felet är att det bara sägs där. Vi har i stort sett abdikerat från den marknad vi borde vara på och i stället ägnat oss åt oss själva, våra interna bekymmer och glömt bort de som mest behöver oss.

Det är nog därför som situationen ser ut som den gör, i skolans värld liksom i samhället i stort. Att konstatera detta är inte så svårt. Det är svårare att vända situationen. Kanske kan vi få hjälp från ett oväntat håll?

”Detta är Herrens ord
till Serubbabel:
Inte genom styrka, inte genom kraft, utan genom min Ande, säger Herren Sebaot.

Finns det en Serubbabel även för vår tid?