Bibeln är ingen lärobok i naturkunskap. Den har helt andra syften, framförallt att beskriva Guds handlande med mänskligheten vad gäller frälsningsplanen. Däremot utspelar sig Bibelns drama i det fysiska universum, och eftersom det är Skaparen till detta som står bakom berättelsen måste det som sägs om vår omgivning vara korrekt.

Utsagor om den fysiska verkligheten går att testa naturvetenskapligt och så även Bibelns verklighet.

Skriftens trovärdighet kan därför bekräftas med vetenskapliga metoder.

Naturvetenskapen arbetar genom att göra antaganden om hur naturen är beskaffad. Sådana antaganden kallas hypoteser, och för att vara vetenskapliga måste de kunna testas mot verkligheten genom observationer och experiment. Talar dessa för hypotesen upphöjs den till en teori, och bekräftas hypotesen av allt man vet upphöjs den till en naturlag.

En hypotes, en teori och en naturlag är därför i princip samma sak, men det finns gradskillnader vad gäller deras verifiering mot verkligheten. Varifrån hypoteserna kommer spelar ingen som helst roll. De kan vara rena gissningar, komma från andra vetenskapsgrenar eller vara inspirerade från annat håll. En hypotes kan därför mycket gärna komma från Bibeln. Det är inte hypotesens källa som avgör dess vetenskaplighet utan om den går att pröva mot naturen. En forskare som sätter upp hypoteser utifrån Bibelns skapelse- och syndaflodsberättelser och testar dessa mot biologiska och geologiska fynd arbetar därför i högsta grad vetenskapligt.

Översikt 3 (sidan 413) visar några exempel på sådana bibliskt förankrade hypoteser och hur de bekräftas av vetenskapliga observationer. Dessutom visas några hypoteser grundade i den evolutionistiska verklighetssynen och hur dessa på ett avsevärt sämre sätt stämmer med verkligheten. Bibeln innehåller därför bättre vetenskap än evolutionsläran.

Märk alltså hur en bibeltro naturligt låter sig förenas med ett vetenskapligt tänkande.

I begynnelsen skapade Gud . . . .
Det kommer att få ett slut
www.masterdirigentensverk.se