Svenskar är existentiellt vilsna

Kristen tro är ett gott medel för att fylla det vakuum som många svenskar känner i denna postsekulära tid, skriver representanter för Claphaminstitutet.

(Utdrag från en artikel i Dagen 190516)

En ny undersökning från Linnéuniversitetet visar att kristna värderingar har blivit viktigare för svenska väljare. 40 procent tycker nämligen att det är viktigt att samhället bygger på kristna värden. År 2010 var motsvarande siffra 20 procent. Andelen svenskar som uppskattar kristna värden har alltså ökat markant på åtta år.

Elisabeth Sandlund, ledarskribent på tidningen Dagen, har länge hävdat att en påkristning pågår i Sverige. Kunskapen om kristen tro må vara allmänt svag i vårt sekulära samhälle men intresset är däremot tilltagande. Samma fenomen illustreras av det stora mediala intresset för boken ”Gud: Återkomsten – hur religionen kom tillbaka och vad det betyder” av Joel Halldorf, teolog och författare, docent i kyrkohistoria vid Uppsala universitet med fokus på religion och modernitet. –
-I västvärlden har religionen visserligen i stor utsträckning numera trängts tillbaka från den offentliga sfären in i den privata. Men det är inte samma sak som att den religiösa tron faktiskt har förlorat sin betydelse i människors liv. I vår tid, när det har blivit svårare att värna om gemensamma värden i samhället, finns det anledning att återigen lyssna till religionens perspektiv, framhöll Habermas: ”Även i moderna samhällen bör religionen kunna spela en betydande roll i det offentliga samtalet”.

Det förefaller som om Humanisterna i Sverige har tagit miste i sin förhoppning att tro och religion kommer att försvinna i ett modernt, rationellt och vetenskapsorienterat samhälle. Ingemar Hedenius portalskrift Tro och vetande, som i år fyller sjuttio år, blev inflytelserik och vägledande för många under sekularismens starkaste tillväxtfas. Hedenius tes att religion och vetenskap står i nödvändig konflikt med varandra och att religionen kommer att försvinna på sikt i ett modernt samhälle verkar inte längre giltig.

De flesta medier är tyvärr gammalmodiga och hänger inte riktigt med utan fortsätter i 70-talsanda att beskriva religion och andlighet negativt.

Många nysvenskar bidrar till Guds återkomst i samhället, till renässans för tro och andlighet. Nu när så är fallet vore det kontraproduktivt att inte i görligaste mån använda religionen som en resurs för att slå vakt om och utveckla det goda samhälle som vi oavsett livsåskådning eftersträvar.

I den bästa av världar borde alla humanister, såväl de ateistiska som de troende, kroka arm i gemensamt arbete för sunda värderingar för att motverka mörka och destruktiva krafter i vårt samhälle.

Ivar Gustafsson, docent i numerisk analys
Carl-Erik Sahlberg, präst, docent i kyrkohistoria
Tomas Seidal, överläkare, docent i biomedicin
Per Eriksson, Claphaminstitutets ordförande och fd rektor vid Lunds universitet

Artikelförfattarna är Fellows vid Claphaminstitutet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s