Här fortsätter Olof Edsingers artikel från Världen i dag om mänskliga rättigheter som av många missförstås å det grövsta. Citat.

2) Religionsfrihet betyder inte ”frihet från religion”.

Trots att detta hävdas från sekulärhumanistiskt håll är det tydligt att det som konventionstexterna talar om är ”frihet att byta religion och trosuppfattning och att, ensam eller i gemenskap med andra, offentligt eller enskilt, utöva sin religion eller trosuppfattning genom undervisning, andaktsutövning, gudstjänst och religiösa sedvänjor”.

Av samma skäl bryter det inte mot någon internationell konvention om man vill påverka sitt barn till att praktisera den tro man själv håller för sann. I stället är förhållandet det omvända. EU-stadgan säger till exempel att föräldrarna har rätt att ”tillförsäkra sina barn sådan utbildning och undervisning som står i överensstämmelse med föräldrarnas religiösa, filosofiska och pedagogiska övertygelse”.

Därför är det märkligt att svenskt ledarskap motsätter sig detta.
Jag ser det som angeläget att på allt sätt motarbeta detta synsätt. (min anm.)

Nästa inlägg från Olof Edsingers artikel behandlar HBTq-rättigheter och det måste väl finnas gott om sådana – eller?

Därefter följer en avslutande artikel som till viss del handlar om yttrandefriheten och lite kommentarer. Finns det t.ex. några andra rättigheter än de ”mänskliga”?