Om vi bekänner våra synder, är han trofast och rättfärdigså att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet. (1 Joh 1:9)
Gud är rättfärdig vilket betyder att hans heliga natur älskar san
ning och rättvisa men hatar ondska och synd. Därför är det omöjligt för Gud att ha gemenskap med en syndig människa, vilket inte beror på att han – Gud – inte vill utan på att hon – människan – inte kan.
Om en syndare skulle komma i närheten av den helige Guden skulle hon pulvriseras som en insekt i en elektrisk flugfångare. Därför leder synden obönhörligen (!) till död. Gud förklarade detta redan för Adam i lustgården, och det gäller i precis lika hög grad idag som det gjorde för snart 6000 år sedan. Samtidigt är Gud kärleksfull och älskar passionerat sina skapade avbilder. Han vill inte se en enda av dem gå under i sin synd.
Vilket dilemma!
Å ena sidan kräver Guds helighet att alla dör, men å andra sidan längtar Guds kärlek efter att alla ska leva tillsammans med honom för alltid. Lösningen på detta problem är fullständigt genial, och han heter Jesus Kristus. Gud själv dör i syndarens ställe. På korset, och endast på korset, kan Gud samtidigt vara etthundra procent helig och etthundra procent kärleksfull.
Synden leder till död på det sätt Gud avslöjade för Adam, och samtidigt erbjuds evigt liv till dem som tar emot Guds Lösning. Guds helighet och Guds kärlek smälter samman på korset och denna syntes kallas Guds nåd.
Också en människa kan bli rättfärdig även om det i detta fall inte handlar om hennes egen rättfärdighet. Den människa som genom tro tar emot Guds korslösning blir tillerkänd en rättfärdighet från Gud:
Abraham trodde Gud, och det tillräknades honom som rättfärdighet. (Jak 2:23) Det handlar alltså inte om en egenskap som Abraham (eller en troende i allmänhet) själv har, utan om att vederbörande blivit förklarad rättfärdig av en extern part, Gud. Jesaja säger: Den som förklarar mig rättfärdig är nära. Vem vill då gå till rätta med mig? (Jes 50:8)
Hade han baserat sig på sin egen rättfärdighet hade det säkert varit många som kunnat ”gå till rätta” med honom, men nu stöder han sig på Guds tillräknade rättfärdighet och då göre sig ingen besvär. Vem kan ifrågasätta vad Gud gjort? Gud sätter naturligtvis själv villkoren för vilka han förklarar rättfärdiga, och hans villkor ligger i öppen dager för alla som vill veta. De finns väl dokumenterade och vidimerade i Bibeln.
Synd definieras av Guds absoluta norm för helighet och inte av människans relativa uppfattning av godhet. Gud kräver rättfärdighet av oss enligt denna skarpa och icke-förhandlingsbara norm vilket skulle vara fullständigt förödande om han inte samtidigt ger oss den rättfärdighet han själv kräver. Och det gör han, men bara i och genom Jesus Kristus.
Guds primära mål med oss människor är helighet och inte – som vi så gärna vill tro – lycka, hälsa och välmående. Med denna insikt är det svårt att förminska allvaret i synd. Gud straffar den med döden, men när han gör det så lider han själv.
Insikten om Guds helighet gör att människan bävar, men insikten om hans kärlek gör att all rädsla försvinner utom rädslan att bedröva en sådan Gud. En fars vrede är mycket värre än en domares.
Denna text är tagen från Anders Gärdeborns bok Mästerdirigentens verk och kan beställas på
http://www.masterdirigentensverk.se
Viktigt och oviktigt 