Det borde gå att få till ett samarbete – vi har ju trots allt ett gemensamt intresse.

Det är Gud som äger församlingen  Inte pastorn eller biskopen och inte samfundet eller någon annan inflytelserik grupp bland medlemmarna heller.

Jag tror vi behöver tänka till om detta.

Bibeln säger att när en Guds församling skall byggas så sker det med levande stenar. Medlemmar som är en del av församlingen, är födda på nytt och lever det nya livet i Gud och kallas därmed för levande stenar (1 Petr 2:4-6) som fogas ihop till ett andligt bygge och hörnstenen är också en levande sten, nämligen den uppståndne Jesus.

Det finns gott om sten i vårt samhälle, alla är inte levande men har möjlighet att bli det i rätt sammanhang. Det borde gå att få till en bättre överlappning mellan ledare och ledda så att både pastorer och medlemmar berör de ”kalla” stenarna tillsammans? Församlingens medlemmar har en anläggningsyta mot ”de kalla stenarna” som pastorer inte har. Medan pastorernas yta berör främst medlemmarna, som jag uppfattar det.

Jag är övertygad om att Gud är intresserad av hur hans församling fungerar och förser den med de resurser som behövs när vi verkar hans verk.

I uppgiften att göra Jesus känd och trodd i världen ligger desto värre fortfarande en stor utvecklingspotential. Tron kommer av predikan står det, och då kunde trons betydelse framgå lite tydligare ibland i en ämnesannonsering men om vi alltid predikar för dem som redan tror, riskerar vi att det går över huvudet på dem som inte tror. I kyrkan tror nog de flesta fortfarande. De som inte tror finns inte i kyrkan – än

Så länge vi nöjer oss med den typ av ointressant info som våra tilltänkta besökare kan läsa under rubriken ”predikoturer” kommer det att förbli så. Jag tycker att man underskattar våra presumtiva besökare genom att undanhålla dem kyrkans budskap i viktiga ämnen genom att gömma sig i ordet ”predikan” utan att tala om vad predikan gäller.

Det borde inte vara svårt att förändra detta beteende.

Nog borde man kunna lägga till några kronor om det behövs och tala om vad man tänker predika om, t.ex. Jesus kommer tillbaka, men när? Kom och lyssna! Det finns andra rubriker också som kan locka till ett besök. Man behöver inte annonsera i helsidor och i Expressen. Det är ett slöseri. Annonser kostar pengar. Så är det.

Församlingens delaktighet är att anknyta till valt ämne med att göra broschyrer och med dem inbjuda sina vänner att komma och lyssna. Det har vi provat förr, kanske man svarar. Kasta ut nätet på andra sidan då. Samarbete!

Då kan man överge det ”könslösa” informerandet i predikoturerna.

Rubriken kan vara vad som helst utom ”predikan av:

Till sin hjälp kunde broschyren göras med några honnörsord i ämnet som kan skapa intresse. Det kan vara värt att pröva församlingens vilja till ett samarbete i detta. Om det utfaller väl går det säkert att utveckla.

Kan vi bjuda på en pannkaka på stan går det väl att lämna en lämplig broschyr också

Om ämnet framstår som intressant kommer säker besökarna. Om arrangörerna misslyckas med det, får vi som vanligt sitta själva i kyrkan. Och då blir färre stenar levande.

Jag tror det är lättare för medlemmar att i en personlig inbjudan referera till ett aktuellt ämne och argumentera för det.

Jag tycker att detta är ett sätt att arbeta som ryms inom den s.k. boxen och som i viss mån redan är påbörjad, lite halvhjärtat. Det är också viktigt att vi framstår som de vanliga människor vi ju är med den möjliga skillnaden att vi har ett hopp för framtiden. Ett hopp som vi gärna delar med oss.

Speciellt i dessa tider.

stigmelin.com