Hur ser Gud på sitt folk i dag, sexton år efter David Wilkersons profetia i Stockholm 2004. Är vi fortfarande apatiska? D.v.s. likgiltiga för det uppdrag vi fått.

Det vore i så fall allvarligt.

Vid sitt besök i Sverige och Filadelfiakyrkan i Stockholm 2004 levererade David Wilkerson ett profetiskt budskap som bör aktualiseras i dessa dagar.

”Herren har något emot de evangeliska kyrkorna i Sverige. Det kan sammanfattas i ett enda ord: APATI. (eg. likgiltighet) Detta är er andliga väckarklocka. Ni har kommit till den punkt när ni har förlorat kraften, den Helige Ande, på grund av apati.”

Högmodet är Amerikas synd, och apatin (likgiltigheten) är den evangeliska kyrkans synd i Sverige

”Ni är nöjda med att komma till kyrkan, gå till programmet, organisera och försöka finna makt i samhället. Ni har blivit toleranta och det är vad Gud hör både från kyrkan och samhällets toppar. Det finns få som böjer knä och i bönens kraft bryter ner dessa fästen. Det finns inga tårar, det finns ingen smärta, för att vi evangeliska kristna är så toleranta”.

Den Helige Ande säger: Det är apati. Receptet mot apati är NÖD. Men det är inte många som vill höra det. Vi vill inte gråta. Om vi VILL ha väckelse så skulle bönemötet vara den mest besökta kvällen”.

Börja om än en gång i mitt liv, sjöng vi längtansfullt ibland när vi upptäckte brister i våra liv. Låt oss sjunga igen

Det är absolut lättare att var positiv och entusiastisk inför de uppgifter vi står inför om vi har målet, Jesus återkomst levande för oss. Han har på många ställen i bibeln lovat att det skall ske en dag.
Djävulen försöker på allt sätt få oss att skjuta fram den dagen så långt som möjligt. Men Jesus och alla de olika tidstecknen säger annorlunda.
Det finns dessutom trovärdiga forskare som talar om närtid i det sammanhanget. Det hjälper oss att motverka en växande apati, (likgiltighet) och på nytt få klart för oss hur kort tid det återstår tills Jesus är här

Paulus, Romarbrevet 12:

Vi har olika gåvor efter den nåd vi har fått: att profetera i överensstämmelse med tron, att tjäna i vår uppgift, att undervisa i läran, att förmana med uppmuntran och tröst, att dela ut gåvor utan baktankar,att vara hängiven som ledare, eller att visa barmhärtighet med glatt hjärta. 

Älska varandra uppriktigt. Avsky det onda, håll fast vid det goda. Var innerligt tillgivna varandra i syskonkärlek. Överträffa varandra i ömsesidig aktning.

Ingemar Helmner skrev i Hemmets vän:

”Många kyrkor består av en allt mer grånad församling. Medelåldern är hög. I sådana miljöer är tillväxten ofta nästan obefintlig. Och kyrkfolket är tysta, stillasittande konsumenter. För många av dem är det viktigt att hitta en pastor med förmåga att tala lärt och fint till de redan troende. Det är detta som efterfrågas. Den lilla gruppen av trogna deltagare har hört tusen predikningar förut och har tydliga åsikter om hur en bra gudstjänst bör utformas. Att predikan sällan berör ”vanligt folk” utanför kyrkportarna är det just ingen som funderar över”

Behöver gamla kyrkor förnyas? Är det möjligt att vända en negativ trend? Det är jag övertygad om. Och jag tror att förkunnelsen är helt avgörande. Predikan som föder tro och hopp. Som är så enkel att en tolvåring förstår, utan att vara ytlig. Som förklarar istället för att väja för det som är trons hjärtfrågor. Som är inspirerande därför att förkunnaren fått budskapet format i sitt inre under bön och talar ut det fylld av Guds Ande.
Ingemar Helmner

Apatin var utbredd också under ökenvandringen från Egypten och längtan till deras köttgrytor var frestande, men Israels folk vandrade vidare mot landet som Gud gett dem, landet som flöt av ”mjölk och honung”, var deras mål. De nådde dit.
Även vi når fram, trots allt.

stigmelin.com