Är den helige Andes verk viktigt? Viktig? Vore det inte för den helige Andes verk skulle det inte finnas något evangelium, ingen tro, ingen kyrka och ingen kristendom i världen, skriver J.l. Packer i sin bok, ”Lär känna Gud”.
När Kristus lämnade världen överlämnade han sin sak åt sina lärjungar. Han gav dem ansvaret att gå ut och göra alla folk till lärjungar ”Också ni skall vittna”, sade han till dem när de var församlade i den övre salen. ”Ni skall bli mina vittnen”… ända till jordens yttersta gräns, var hans avskedsord till dem på Oljeberget innan han for upp till himmelen.
Det var den uppgift de hade fått. Men vad var det för slags vittnesbörd hade de att komma med? Och de hade aldrig varit några bra elever. Under hela Kristi jordiska verksamhet hade de ständigt fått allt om bakfoten och missat poängen i hans undervisning. Skulle inte deras vittnesbörd snabbt reduceras till till en förvrängd och hopplös röra? Svaret på den frågan är nej eftersom Kristus sände den helige Ande för att lära dem sanningen och därmed bevara dem från alla misstag. Han sände Anden för att påminna dem vad de redan fått lära sig och för att uppenbara allt annat som Jesus velat lära dem. ”Hjälparen”… skall lära er allt och påminna er om allt som jag har sagt
”Jag har mycket mer att säga er, men ni kan inte bära det nu. Men när han kommer, sanningens Ande, då skall han leda er in i hela sanningen. Löftet till de första lärjungarna att när de blivit undervisade av Anden skulle de bli utrustade att tala som Kristi språkrör, enligt J I Packers undervisning från boken, ”Lär känna Gud”. Precis som Gamla testamentets profeter kunde börja sina prediknngar genom att säga: ”Så säger Herren”.
Mycket i vår tid tyder på att den helige Ande inte blir så frekvent anlitad som hans uppdrag skulle motivera, varken i kristenheten eller i de profana sammanhangen
Ärar vi den helige Ande genom att erkänna och lita på Andens verk? Eller ringaktar vi honom genom att nonchalera det? I så fall ringaktar vi inte bara Anden utan också den Herre som sänt honom. Erkänner vi den bibel som Anden inspirerat som auktoritet? Om vi inte gör det vanärar vi den helige Ande som gav oss bibeln. Tillämpar vi bibelns auktoritet och lever vi efter den oavsett vad människor invänder mot den? Eller anpassar vi oss till det vi själva anser vara sanning?
”Du som har öron, hör vad Anden säger till församlingarna” Upp: 3;6